Boktips från Lotta Olsson

Lotta Olsson: Han var den största av ”de fyra stora”

Stieg Trenter (1914–1967) skulle i förrgår ha fyllt hundra år. Egentligen hette han Johansson: namnet Trenter tog han efter E C Bentleys klassiska ”Trents sista fall” från 1913, vilket är den första (!) boken om privatdetektiven Trent som utreder ett fall och drar helt fel slutsatser. Det gör även fotografen Harry Friberg i Trenters böcker rätt ofta, sen kommer polisen Vesper Johnson och fnyser åt honom och förklarar vad som egentligen hände. De brukar kallas ”de fyra stora”, de svenska deckarf...

Lotta Olsson: Det finns ett svart hål i bokmarknaden

Jag skulle köpa en hel drös böcker till en mycket ung släktings dop och tänkte välja relativt nya böcker, från de senaste åren. Inte för att gossen kan läsa än, men när hans föräldrar börjar läsa högt för honom ska de ha mycket att välja på.Alla kommer han inte att tycka om, precis som han inte kommer att tycka om alla leksaker han får. Just därför ska han ha ett brett urval, och hoppeligen kommer hans föräldrar att fundera både en och två gånger på huruvida han verkligen vill höra samma saga kv...

Lotta Olsson. Spöken virrar omkring i allt fler deckare

En del inslag i de senaste årens deckare är mer konstiga än andra. Varför är det så många deckarförfattare som har börjat använda sig av spöken?Nu menar jag inte riktiga skräckdeckare som Amanda Hellbergs, där har ju så att säga spöken en naturlig plats och får vara med och stöka runt i handlingen. Eller Johan Theorins ”Nattfåk” och alla de andra som använder spökiga inslag som ett sätt att uttrycka sorg eller psykisk obalans hos huvudpersonen. Det är inte alltid säkert att spökena ”finns” ens i...

Lotta Olsson. En klassiker säger så mycket mer

Själv misstänker jag alltid att klassiker enbart ska vara ett intellektuellt nöje: man ska läsa avmätt, med instämmande nickar och ett höjt ögonbryn inför en extra elegant formulering. Men man ska aldrig beröras.Sen råkar jag plocka upp en klassiker av ren pliktkänsla, man borde ju ha läst den, och blir glad som en lärka: aha! Det var därför de blev klassiker – för att de fortsätter vara bra, spännande, intressanta, väsentliga även efter femtio-sjuttio-hundra-hundrafemtio år! För att de innehåll...

Lotta Olsson: Succéerna är böckerna vi har gemensamt

Förra sommaren läste alla Fredrik Backmans ”En man som heter Ove” som just hade kommit i pocket. Många skrattade sig fördärvade, men alla tyckte verkligen inte om den. En del blev riktigt irriterade och undrade indignerat vad det var som var kul. Så brukar det vara med alla stora försäljningssuccéer. Jag har svårt att tänka mig en bok som varenda läsare skulle tycka om.Det uppstår en trist snöbolls­effekt när en bok har blivit tillräckligt känd, vid någon punkt tippar entusiastisk läsning över i...

Lotta Olsson: Läsning tillsammans kan bli ett varmt minne

Det är svårt att läsa högt. Egentligen är ju högläsning en konstform, en bokteater som man borde öva på, och repetera åtskilliga gånger innan man uppträder framför ett barn. I stället hugger man första bästa bok i farten och kastar sig ner, läser godnattsaga och upptäcker ibland alldeles för sent att boken är för jobbig att läsa, för knökig i språket, för tråkig för barnet och alldeles för långrandig för att man ska orka igenom ett helt kapitel per kväll.För varje ny bok är man dessutom stakigt ...

Lotta Olsson: På sommaren ska man ha byxor under klänningen

Sommarläsning är att förstrött läsa det som råkar dyka upp. Ibland är det en gammal bekant man återknyter vänskapen med, ibland en ny som sen kommer att följa en genom livet.

Lotta Olsson: Sprickor i välfärden ökar kanske blodtörsten

För några veckor sedan fick jag följa med Erik Axl Sund, deckarförfattarna Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundqvist, som gick på deckarpromenad över Södermalm med sju glatt myllrande tyska och österrikiska journalister.Det blev en komisk krock mellan den skira grönskan och blodiga fiktiva brottsplatser. Journalisterna var lika entusiastiska inför bådadera: Nej men titta, vilken utsikt! Var det här det blodigaste mordet ägde rum?Det är det som är fascinerande med Sverige, tyckte journalistern...

Lotta Olsson: När språket var rena alviskan

På måndag börjar den årliga Astrid Lindgrenkonferensen i Vimmerby, i år med rubriken ”Klassiker – gamla böcker för unga läsare?!” I två dagar diskuterar man barnboksklassikernas ställning.Går de ens att läsa i dag? Nej. Men inte i första hand på grund av fördomarna, det är i stället språket och tempot som gör dem ogenomträngliga för de flesta. Långa miljöbeskrivningar! Ingenting händer!Jag läser om mammas gamla ”Anne på Grönkulla”, och frossar i pluralformer på verb, här ”kilade de åstad allt va...

Lotta Olsson: Lärorikt men sällan mästerligt

Jag har aldrig varit speciellt road av verkligheten, särskilt inte när en sann historia ligger till grund för en bok. Det blir så rörigt! Den som berättar har sällan den nödvändiga distans som krävs för att kunna sålla bort oväsentligheter, i stället kryllar det av detaljer som inte har någon som helst betydelse. Ett gevär kan hänga på väggen i hela förbaskade boken utan att någonsin avfyras. Eller så dyker det upp från ingenstans, i en bisats. Det saknas ofta viktiga logiska pusselbitar, så att...

Lotta Olsson: Många fiktiva gestalter förtjänar upprättelse

Det finns gott om omtolkningar av klassisk litteratur. Klassikerna i sig kan också vara omtolkningar och vidareberättelser, fan fiction om man så vill! Man berättar vidare kring Bibeln eller använder de grekiska tragediernas grundintriger till modernare historier. På senare år har flera författare berättat klassiker ur en annan persons eller samhällsgrupps synvinkel. Det blir en dubbel omtolkning, för givetvis berättar de också med vår tids perspektiv. Jag älskar sådana omtolkningar. Jag önska...

Lotta Olsson: Jaja. Man kan väl läsa en deckare ändå till påsk

Påskekrim kallas det i Norge när alla norrmän packar ner en deckare i ryggsäcken och beger sig ut i markerna till sin hytte för några dagars avkopplande friluftsliv, kombinerat med kvällslig litterär underhållning.

Lotta Olsson: Shakespeare är alltid värd att fira

Man blir aldrig klar med Shakespeare. Själv är jag mest förtjust i tragedierna, särskilt i ”Macbeth” som jag har sett i ett otal uppsättningar. Häxor och äregirighet, övernaturligheter och mord. Kan det bli bättre?

Lotta Olsson: Jag läser inte deckare för våldets skull – tvärtom

Jag är ju en inbiten deckarläsare, men det är egentligen en alldeles för allmän utsaga. Deckargenren är stor och spretig. Just den här veckan har jag läst en hel del bra deckare, men också med stigande missmod flera som jag inte tänker skriva om.

Lotta Olsson. Så här kan man läsa! Så här kan man recensera!

Det svåraste som finns är att vara kritisk på rätt sätt: att beskriva hur något kanske skulle kunna fungera bättre, utan att slå ner de ansvariga i skoskaften. Hur ser konstruktiv kritik ut? Ja, ett svar skulle kunna vara "En fanfar för bilderboken!", en bok i bilderboksteori som kom ut i november. Där skriver nordiska författare, konstnärer och forskare om dagens problem i hur bilder­boken betraktas, och om hur andra infallsvinklar skulle kunna betyda att bilderboksgenren vidgades. Trot...

Lotta Olsson: Deckaren kan återupprätta de skändade

I grunden är deckaren en mycket moralisk saga. Någon tar livet av en annan människa, det är det värsta man kan göra och för detta ska mördaren jagas till det bittra slutet.

Lotta Olsson: Så får du ditt barn att fortsätta läsa

Det är på mellanstadiet läsningen börjar sjunka. I lågstadiet lär sig barnen läsa, de tränar läsning i skolan och föräldrarna driver också på hemifrån. Det är något nytt och spännande, och barnen ser tydliga förbättringar i sin läsförmåga.

Läslusten ska vårdas med omsorg

Vissa böcker ger mig huvudvärk, bokstavligt talat. Böcker där det inte riktigt går att komma in i historien, där man får läsa på ren vilja i stället för att glatt rutscha igenom berättelsen och nyfiket undra vad som ska hända härnäst.

Lotta Olsson: Bara fiktionen kan vara sann på allvar

Nej, jag tycker inte om biografier och jag tycker verkligen inte om romaner om historiska personer. Det blir ju med nödvändighet hittepå, jämt. Vad har de med verkligheten att göra? Den som skriver en biografi gör ett urval av fakta, väljer vilka som ska intervjuas och vilka sidor av personen som ska visas fram. Den som skriver en roman parasiterar på en verklig person och har kommit ännu längre från verkligheten. Självbiografier är lika fantasifulla, folk tillrättalägger sina liv och be...

Lotta Olsson: En boklista är något konkret

För tio dagar sedan kom Svenska deckarakademins nomineringar till årets bästa deckare, som vanligt i två klasser: bästa svenska och bästa utländska. (Den 23 november offentliggörs pristagarna på Deckarbiblioteket i Eskilstuna, efter en evenemangsfylld Deckarvecka.) Jag är mycket förtjust i listor av alla de slag. Inte för att jag nödvändigtvis tror på dem, snarare tvärtom. Oftast har jag upprörda invändningar och gör upp egna listor som ser helt annorlunda ut. Men det är just det som är ...

Visa fler

Visar 20 av 104

Mer från förstasidan

pingis500
Foto:TT, Lars Lindqvist Blev tillsagda att spela bordtennis när högsta chefen var på besök.

 Försäkringskassan: Inget samband. Kvinnan fick lämna omedelbart. 167  15 tweets  152 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:

I flera timmar jagades 21-åringen sedan en tågresenär reagerat på hans nervösa uppsyn.  I Danmark. 44  1 tweets  43 rekommendationer  0 rekommendationer

danskpolis144
Foto:AFP
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Öppna falluckan

 Jenny Lindh svarar. DN:s expert svarar på läsarnas frågor.

Björklund & Fahl

 DN:s podcast. Axel Björklund och Hanna Fahl om aktuella nöjeshändelser.
Annons:
Annons: