Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyval 2015

Jan Björklund: Förhastat av Löfven att besluta om nyval

Löfven nappade inte på möjligheten att göra upp om nya spelregler för minoritetsstyre på kvällen före budget­omröstningen, berättar Folkparti­ledaren Jan Björklund.
Löfven nappade inte på möjligheten att göra upp om nya spelregler för minoritetsstyre på kvällen före budget­omröstningen, berättar Folkparti­ledaren Jan Björklund. Foto: Roger Turesson

Jan Björklund säger att Stefan Löfvens beslut om nyval var väldigt förhastat. Folkpartiledaren tror att regeringsdugligheten blir avgörande, om det ändå blir ett nyval i mars. ”Vår regering hade åtta stabila år. Nu fick vi åtta instabila veckor”, säger han.

In i det sista pågår hemliga förhandlingar för att stoppa nyvalet. Jan Björklund vill inte kommentera de samtalen. Men han säger att Stefan Löfvens beslut om gå till extraval var ”väldigt förhastat”. Det fanns en möjlighet att göra upp om nya spelregler för minoritetsstyre på kvällen före budget­omröstningen.

– Jag har svårt att förstå varför Löfven inte nappade på det. Han målade in sig i ett hörn om extra­valet, säger Jan Björklund.

Folkpartiledaren förutspår att regeringsduglighet blir en viktig faktor vid ett eventuellt extra val. Förutsättningarna har förändrats sedan valet i höstas, hävdar han.

– Väljarna var trötta på Alliansen efter åtta år. De ville testa något nytt. Det blev ett haveri. Det betyder att attraktiviteten i Alliansen mycket väl kommer att öka.

Folkpartiet kommer också att bedriva en delvis annorlunda val­rörelse om det blir val i mars. Partiet gjorde ett dåligt val i september. I mitten av november – före hotet om nyval – pekade partiledaren ut åtta punkter för förnyelse på DN:s debattsida. Nu väljer han framför allt att koncentrera sig på två frågor.

– Den första är försvaret, inte minst på grund av ubåtskrisen och det accelererande ryska arroganta uppträdandet. Den andra är integration och migration, säger han.

Det är ingen hemlighet att Folkpartiet vill se kraftigt höjda försvarsanslag och omfattande reformer av arbetsrätten, med till exempel förändringar av turordningsreglerna i Las. Tidigare har Moderaterna varit den stora bromsklossen i Alliansen.

– Just nu är Moderaterna inne i ett skifte. Vi får återkomma till hur de utvecklas. Men för vår del ser jag att arbetslinjen måste appliceras ännu mer på integrationspolitiken, säger Björklund.

Integration var en fråga som var stor för Folkpartiet i början på 00-talet. Det finns en uppfattning, även internt i Folkpartiet, att ni släppte den. Håller du med?

– Ja.

Varför?

– Det korta svaret är Alliansen. Ett par av de krav som vi hade på en mer flexibel arbetsmarknad och på språktest för medborgarskap fick vi inte igenom i Alliansen. Vi fick släppa ett antal angelägna krav. Å andra sidan var det som vi gjorde under regeringstiden centralt. Det allra viktigaste var etableringsreformen.

Vad hade hänt om ni hade fått igenom era andra krav på reformer?

– Vi hade varit bättre rustade i dag. Med en mer flexibel arbetsmarknad hade folk haft lättare att komma in. Och det är klart att det är en nyckel för att få jobb att man förstår svenska.

Är det dags att damma av kravet på språktest?

– Vi återkommer. Det finns ju i vårt partiprogram och vi ska återkomma i vårt integrationsprogram. Men det har hittills inte gått att få igenom.

De som varnar för låglöneproletariat med er politik, vad vill du svara dem?

– Är det bättre att man är arbetslös och i utanförskap? Det är klart att det är fantastiskt om alla kan bli akademiker och alla kan ha höga löner, men om det inte fungerar – är det då bättre att människor går på socialbidrag och i utanförskap?

Ska vi ha högutbildade läkare som kör taxi?

– Nej, det ska vi inte. Men alla som kommer hit är verkligen inte läkare. På grund av konflikter i Somalia och Afghanistan kommer nu vuxna människor med mycket låg utbildning.

Missade ni integrationspolitiken i valet i september?

– Ja, jag är självkritisk. Missade är kanske fel ord. Valrörelsen i höstas handlade också om integration och migration. Men det blev en diskussion om vi skulle stänga gränserna eller låta folk komma hit. Vi missade att beskriva att även vi ser att integrationen inte fungerar tillräckligt bra.

Folkpartiledaren är lika självkritisk till alliansregeringens försvarspolitik. Utvecklingen har felbedömts av flera regeringar, säger han.

– Både vi och den tidigare rege­ringen lade ju om försvarspolitiken för att i huvudsak betona de internationella insatserna.

Vad tänker du i dag om beslutet att avskaffa den allmänna värnplikten?

– Med facit i hand var det olyckligt. Det byggde helt på inriktningen med internationella insatser. Det var ingen som tänkte att man kunde skicka folk till Afghanistan med plikt. Men det är klart att nu när hotbilden mot Sverige ökar har vi avhänt oss ett instrument som kunde ha varit användbart. Vi kommer inte att komma tillbaka till ett system där alla grabbar gör lumpen. Men vi borde titta på den dansk-norska modellen. De kallar med pliktlagar in specialkompetenta personer.

Vilka möjligheter ser du att något kan hända i Alliansen om försvaret?

– Det får vi återkomma till. Vi har inte påbörjat arbetet med ett alliansmanifest. Men jag menar ju att försvarsberedningens förslag är otillräckliga. Det redovisade även ÖB häromdagen. När man läser underlaget är det uppenbart att det rör sig om mångmiljardbelopp.

Fakta. Valresultat

Folkpartiet stannade på 5,4 procent i riksdagsvalet. Det var en tillbakagång med 1,6 procent­enheter, och ett av partiets sämsta valresultat i modern tid.

Bottennoteringen är från valet 1998, när partiet fick 4,7 procent.

I DN/Ipsos decembermätning får partiet 5,6 procent. DN