Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyval 2015

Löfven: Alliansen ville ta över makten

”Det är klart att vår politik blir lite försenad”, säger statsminister Stefan Löfven till DN efter uppgörelsen med Alliansen. ”Men redan 2015 kan vi ju börja rikta om den ekonomiska politiken.”
”Det är klart att vår politik blir lite försenad”, säger statsminister Stefan Löfven till DN efter uppgörelsen med Alliansen. ”Men redan 2015 kan vi ju börja rikta om den ekonomiska politiken.” Foto: Nicklas Thegerström

○ Bara timmarna efter den historiska uppgörelsen går Stefan Löfven till hårt angrepp mot Alliansen i en DN-intervju.

○ I samband med budgetomröstningen ville de borgerliga i själva verket ta över regeringsmakten, hävdar Löfven.

○ Nu avslöjar han detaljer om det dramatiska mötet med alliansledarna under budgetkaoset – samtidigt öppnar han för samarbete inom skola och integration.

Det är en på en gång lättad och stridslysten statsminister som tar emot Dagens Nyheter på arbetsrummet i Rosenbad, några timmar efter den historiska presskonferensen om decemberöverenskommelsen.

Stefan Löfven tycker inte att han har svikit löftet om att vägra regera med Alliansens budget.

– Nej. Det där är trams. Nu har vi en överenskommelse om regler som gör att vi i april kan lägga en tilläggsproposition. Det är klart att vår politik blir lite försenad. Men redan 2015 kan vi ju börja rikta om den ekonomiska politiken. Vi påbörjar det jobbet direkt efter årsskiftet. Det blir förskjutet några månader för 2015. Sedan har vi 2016 och 2017 och 2018. Tre budgetar till som ska läggas där vi får igenom vår politik, säger Stefan Löfven.

Men när du sa att du inte skulle regera med Alliansens budget, vad menade du då?

– Att jag inte bara skulle sitta där och vänta och säga att ”oj nu blev det ett sådant utslag, då tar jag den budgeten” och göra ingenting. Det är klart att det är ohållbart. Det håller inte. Nu har jag fått till en överenskommelse som gör att jag snabbt under 2015 kan gå i den riktning som vi vill ha.

Hur mycket kan ni ändra med tilläggsbudgeten?

– Inkomstskatterna kan vi bara ändra vid årsskiftet. Den dörren är stängd. Men på utgiftssidan kan vi göra mycket. Vi kan göra prioriteringar inom budgeten. Det får finansdepartementet nu börja titta på. Det är klart att det är viktigt för mig att se att jag kan göra en viss kursändring redan 2015. Sedan har jag 2016 och 2017 och 2018. Det är klart att jag inte missar en sådan chans och låter de andra ta över.

Men ett antal reformer skjuts upp – vad bekymrar dig mest?

– Jobben för unga. Nu jobbar arbetsmarknadsministern med det ändå, på hur vi ska göra i det här nya läget, tillsammans med arbetsförmedlingen och kommunerna. Våra unga vuxna måste ut i arbete eller utbildning eller vad som stärker dem på arbetsmarknaden. Våra unga arbetslösa är en tidsinställd bomb. Det är mycket farligt för samhället. Sedan är det naturligtvis skolan och fallande skolresultat. Så vill jag säga till landets pensionärer att omröstningen den 3 december förhindrade en skattesänkning. Jag vill börja ta steg mot en sänkt pensionärsskatt.

I lördagens DN hävdade folkpartiledaren Jan Björklund att Stefan Löfvens beslut om att utlysa nyval var ”väldigt förhastat”. Centerledaren Annie Lööf var inne på samma tema vid den historiska presskonferensen.

De borgerliga partiledarna menar att det fanns en möjlighet att göra upp om regler för minoritetsstyre redan på kvällen den 2 december, när Sverigedemokraterna meddelat att de tänkte bryta praxis och fälla regeringens budget. Regeringen bjöd in Alliansen till ett krismöte, ett möte som slutade i oenighet.

Stefan Löfven ger en annan bild än Alliansen av samtalet, och vägen dit.

– Jag hade naturligtvis funderat ett bra tag på vad jag skulle göra om Sverigedemokraterna ville fälla budgeten. För mig fanns det ett alternativ. Att informera om att vi skulle utlysa extraval. Jag tror att de borgerliga hade sett fram emot en talmansrunda där de skulle ha fått frågan om de ville bilda regering.

Du tror att de var beredda att bilda regering?

– Ja, jag tror det. Deras uttalanden efter budgetomröstningen var en signal om att de vid det tillfället var beredda på att ta över. Efter budgetomröstningen sa de att ”nu är vår budget genomröstad och det är jättebra”. Den här berömda artikeln på DN Debatt den 9 december andas samma sak. ”Vår budget är jättebra.”

– Jag hade sagt att jag inte tänker sitta kvar och bara administrera deras budget. Och då blev det annat. Då blev det extraval. Nu är jag glad att vi kom fram till den här uppgörelsen i stället. För det är det långsiktigt hållbara.

Men vad tänker du om deras planer?

– Deras politik hade tappat tio procentenheter. Jag hade det största stödet. Då är det inte okej att man helt plötsligt ändrar detta. I hela valrörelsen hade man talat om att det största blocket skulle få möjlighet att regera och sedan släppte man fram mig i statsministeromröstningen.

De borgerliga partierna hävdar att ni kunde ha gjort upp om reglerna för minoritetsstyre redan den 2 december.

– Det är fel! Jag hade inte tänkt berätta detaljer från det samtalet, men nu gör jag det, av det skälet att det inte får bli en konstig historieskrivning. Den kvällen sa de borgerliga att jag hade tre olika alternativ. Ett är att ta deras budget, för den var så bra. Alternativ två var att avgå. Tre att utlysa extraval. Och då känner jag ju att ett av alternativen är realistiskt. Och det säger inte jag vid den tidpunkten. Men diskussionen om att lägga ned röster var aldrig uppe.

När de borgerliga säger att det var förhastat att utlysa extraval, vad svarar du då?

– Det faller på sin egen orimlighet. Vi sitter ju här på kvällen den 2 december. När de kommer hit säger de i intervjuer att de inte var intresserade, det har hur många som helst återgivit. Vi frågade om det var något i form eller någonting i sak som de kunde tänka sig att resonera om för att undvika den här situationen. Svaret var nej. Det fanns ingenting. Och då är det för mig väldigt märkligt. Jag må ha en annan bakgrund, men jag tror att många skulle tycka att det var konstigt. Att sitta med politiska företrädare som inte vill ha politiskt inflytande över budgeten i sak utan väljer att genomföra omröstningen så att vår budget faller. Det var för mig en märklig upplevelse.

När de pratade om spelregler för minoritetsstyre, hur uppfattade du det?

– De ville först rösta igenom sin budget. När vi frågar om det finns något som vi kan göra i form eller sak för att undvika den saken, då är svaret nej. Vi frågade om de var medvetna om att det blir Sverigedemokraterna som får avgöra hur det ska gå, inte bara med den här budgeten, utan med andra regeringars budgetar. De svarade att ”vi kommer att rösta för vår budget”. Det skriver man också i artikeln den 9 december.

– Om de hade varit beredda på en sådan uppgörelse som vi har nu, då hade de lagt ned rösterna den 3 december. Min uppfattning är att om jag hade avgått, så hade de sagt att ”här är vi”.

Vad tänker du om deras agerande?

– Att möta politiker som är valda som politiker, som inte vill ha ett sakpolitiskt inflytande ... Och dagen efter jublar de över att deras budget går igenom ... Jag tänkte att det var ett allvarligt läge för Sverige. Och de såg bara möjligheten till spel i den situationen. Jag ogillade det mycket. Det kändes ännu mer rätt med extravalet.

– Nu är jag glad. Jag menar allvar med att vi har haft konstruktiva samtal den här sista tiden. Det är bra. Det skapar stabilitet för Sverige. Det är bra för vårt land. Vi har en budgetöverenskommelse. Vi har pekat ut tre områden som är strategiskt viktiga för Sverige, och där ska vi ha samarbete.

När de borgerliga säger att ni kunde ha gjort upp den 2 december, hur tolkar du det?

– Men allvarligt. Om de hade varit beredda till detta, då hade de kunnat lägga ned rösterna. Det var inte ens uppe på dagordningen. När vi frågar om det finns något i form eller sak som vi kan diskutera för att undvika situationen dagen därpå, så blev svaret nej. Det faller på dess egen orimlighet att man hade de tankarna, för då hade man agerat annorlunda.

Ett motargument från Alliansen är att Stefan Löfven och regeringen bara var intresserade av att lösa situationen dagen därpå, och inte att skapa långsiktiga spelregler.

– Det är fel. Vi sa att vi visst kunde diskutera spelregler. Jag har aldrig nekat till det. Däremot har vi haft några principiella utgångspunkter. Vi tänker inte ändra reglerna i lagen på ett sådant sätt att vilken minoritet som helst kan sätta sig och styra Sverige i fyra år.

– Men menar man allvar med den typen av resonemang, är man väl rimligen villig att göra något där och då. Det fanns inte en sådan öppenhet. Nu finns den. Jag tror att det har att göra med det faktum att vi sade att nu blir det ett extraval. Jag tror inte att alla på den kanten var så förtjusta i den tanken.

Det finns de som uppfattar ditt besked om extravalet som en stridsåtgärd i facklig anda – vad säger du om det?

– När vi pratar hela valrörelsen om att den största konstellationen ska få regera, och vid det första testet på det då röstar de fyra borgerliga och Sverigedemokraterna på ett sätt som gör att vår budget faller. Då var vi i en helt ny situation. Då fick vi agera utifrån det.

Vad möjliggjorde att hotet om extraval avblåstes?

– Det var inte bara ett hot. Det var ett faktum. För mig var extraval det alternativ som återstod.

Hur kunde ni ta er ur det då?

– Jag tror samtidigt att det möjliggjorde samtal på ett annat sätt. Det är jag helt övertygad om att det gjorde. Det är klart att mellan partier som har så många kontaktytor så kommer det fram, när striden lagt sig, att det finns en möjlighet att prata. Jag hade också sagt att jag inte stängde någon dörr, men att jag inte tänkte springa runt. Men när vi väl såg att det fanns ett klimat för samtal så ville vi bejaka det.

De borgerliga säger att Socialdemokraterna fick kalla fötter. Hur ser du på det?

– Nämen, det är ju bara att titta på opinionssiffrorna. Hur har det gått? Har borgarna vunnit? De har tappat. Vi har stärkts, och tyvärr har också Sverigedemokraterna stärkts. Så det där är en efterhandskonstruktion. Det må väl vara dem förlåtet. Det viktigaste just nu är att vi har kommit fram till den här uppgörelsen. Men jag tänker inte acceptera att historien skrivs hur som helst.

Och då är det fel att påstå att man kunde gjort upp före budgetomröstningen?

– Ja, det faller på sin egen orimlighet. Hade de varit inne på det, då hade de kunnat lägga ned sina röster vid budgetomröstningen. Det var inte på kartan då.

När förstod du att samtalen skulle kunna gå vägen?

– Jag bejakade samtalen. Med tiden såg vi att det fanns en ömsesidig tanke om att vi måste kunna regera även med minoritetsregeringar. För vår del var det viktigt att få till både budgetregler och samarbetsområden. I utbyte sa vi något som vi inte sagt förut, nämligen att om en annan konstellation blir större 2018 är vi beredda att släppa fram den. Det var vår eftergift.

Så när förstod du att ni skulle komma överens?

– En sak har jag lärt mig, inget är klart förrän allting är klart. Det har hänt många gånger att man trott att något är klart och så kommer det något på slutet. Så i går – då kände vi att det här bar hela vägen.

Vad har hänt under den här turbulenta månaden?

– Vi har fått en uppgörelse som innebär att vi får igenom vår ekonomiska politik. Vi har fått en tydligt uttalad vilja till samarbete. Det är bra för vårt land att vi har tre strategiskt viktiga områden där sex partier säger att ”här vill vi samarbeta och nå överenskommelser”. Det är väldigt viktigt för Sverige i försvarsfrågan, i den här tiden. Det är viktigt både för dagens pensionärer och för morgondagens pensionärer att vi vet att vi har ett hållbart pensionssystem. Energin har jag pratat länge om, att det finns ett behov av att vi sätter oss ned.

Då säger de borgerliga att ni skulle ha samarbetat om detta ändå. Så vad är skillnaden?

– Att de nu samfällt ger beskedet att de ska sätta sig i energikommissionen och diskutera analysen av energibehoven. Sedan vet alla att de borgerliga gick ut ur pensionsgruppen när Miljöpartiet kom med. Nu är Miljöpartiet med så länge de sitter i regeringen och det jobbet kan då återupptas. Försvaret, ja, det är sant att det arbetet är påbörjat. Men nu ger vi uttryck för detta mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget. Att vi skriver att detta är ett område där vi ska anstränga oss för att komma överens.

– Sedan har vi olika uppfattningar i sakfrågor och det är bra för en demokrati. Det för oss framåt. Det vore synd om alla satt och tyckte helt lika. Men vi har identifierat tre områden som är viktiga för Sverige där vi vill samarbeta, det är bra för vårt land.

Vad kunde du ha gjort annorlunda?

– Alla minns hur besviken och arg som Jonas Sjöstedt var när han inte fick vara med i regeringen. Då sa de borgerliga att min uppgift var att få till en budget med Vänsterpartiet. Statsministeromröstningen byggde på att jag skulle göra troligt att jag hade stöd av den största koalitionen. Då gjorde jag det. Då sa man från borgerligt håll att jag gjorde en vänstersväng.

Med den här uppgörelsen blir det tydligt att ni regerar med stöd av Vänsterpartiet?

– Nu står det ”partikonstellationer” i överenskommelsen. Det står inte vilka det är. Men eftersom de fyra borgerliga säger att de har sin allians och den förblir, så i alla fall under överskådlig tid, ja, då blir det samtal och samarbete med Vänsterpartiet vad gäller budgeten.

– Det var ju det som i viss mån förvånade mig när vi frågade de borgerliga om det sakpolitiska innehållet i budgeten, och fick beskedet att det inte var en utgångspunkt. För mig var det märkligt att sitta med fyra partiledare som inte ville ha en sakpolitisk påverkan. Jag har ju velat och tycker att det är bra om vi kan bryta upp en alltför cementerad blockpolitik. De här samarbetsområdena är bra. Men det innebär inte att vi kommer att sluta bjuda in. Vi vill gärna samtala med partierna om integrationen. Vi har skolfrågan. Vi får se hur det går. Men nu har vi början.

Men vad har hänt med blockpolitiken – har den cementerats eller luckrats upp den här hösten?

– Först höll den definitivt på att cementeras. Jag tycker dock att samtalen som har lett fram till den här överenskommelsen väl möjligtvis kan vara början på något annat. Inte så att man helt plötsligt skiftar. Men vi har pekat ut tre viktiga områden.

Det har hela tiden varit de borgerligas argument att om man förhandlar om sakpolitiken blir Sverigedemokraterna det enda oppositionspartiet.

– Alternativet är att vi sitter i var sitt dike. Och så låter man Sverigedemokraterna bestämma. Är det bättre? Nej. Det är det inte.

Vad ska du göra nu?

– Nu ska jag åka tillbaka till Ö-vik.

Detta har hänt. Krishösten
19 september

Riksdagsvalet gör det rödgröna blocket större än Alliansen, och Stefan Löfven får bilda en ny rege­ring. Sverigedemokraterna växer till tredje största parti.

23 oktober

Den nya regeringen presenterar sin budget.

10 november

Både Alliansen och Sverigedemokraterna presenterar sina budgetförslag. Sverigedemokraterna vill inte ge besked om hur de tänker rösta vid budgetomröstningen.

2 december

Oklarheten om hur Sverige­demokraterna tänker rösta kvarstår. De fyra borgerliga partiledarna avvisar en samarbetsinvit från regeringen dagen före budgetomröstningen.­

3 december

Efter att Sverigedemokraterna röstat på Alliansens budgetförslag och regeringens budget fallit meddelar Löfven att regeringen avser att utlysa nyval till den 22 mars. Det beslutet får enligt Regeringsformen inte fattas förrän tre månader efter den nyvalda riksdagen samlats, vilket är den 29 december.

16 december

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson säger att extravalet bör ställas in. Samma dag träffar finansminister Magdalena Andersson KD-ledaren Göran Hägglund.

18 december

Hemliga möten mellan representanter för de två regeringspartierna och de fyra allianspartierna inleds. Fram till överenskommelsen i går har sju hemliga möten hållits.

26 december

På annandagens kväll äger ett möte rum med ledarna för de sex partierna där det som nu kallas december­överenskommelsen slöts.

27 december

Klockan 10.30 presen­teras överenskommelsen vid en presskonferens i riksdagen med ledarna för de sex partierna.