Nyval 2015

”Löfven har ett högt tonläge”

”Vi var tydliga den 2 december om att vi ville söka samförstånd kring formerna för att Sverige ska kunna regeras, säger Anna Kinberg Batra (M).
”Vi var tydliga den 2 december om att vi ville söka samförstånd kring formerna för att Sverige ska kunna regeras, säger Anna Kinberg Batra (M). Foto: Nicklas Thegerström

○ Interna kritiken växer. Nu svarar Anna Kinberg Batra på de hårda orden från bland andra sina företrädare Carl Bildt och Ulf Adelsohn.

○ Det var statsminister Stefan Löfvens ansvar att samtalen mellan regeringen och allianspartierna först havererade, anser den blivande moderatledaren.

○ Hon hävdar att de borgerliga partiledarna ville ha samförstånd om spelreglerna, men att de inte ensidigt kunde lägga ned sina röster.

Genom lördagens så kallade decemberöverenskommelse tycker partiledarna inom Alliansen att de har fått som de ville. Det blev en uppgörelse om spelreglerna för minoritetsstyre, och inte förhandlingar om sakpolitiken. Men alla alliansanhängare är inte lika nöjda.

Framför allt har Anna Kinberg Batra fått intern kritik för att svensk politik i praktiken gör en vänstergir. På Facebook rasade moderata sympatisörer efter lördagens presskonferens. Den tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn beskrev uppgörelsen som en villkorslös kapitulation. Den före detta kulturministern Cecilia Stegö Chilò kallade uppgörelsen ”ett hastverk”.

Även förre utrikesministern Carl Bildt är bekymrad när han skriver i sin blogg:

”En del besvärligheter kan det dock komma att bli – mest dock för Alliansens partier. I före 2006 väl etablerad tradition brukar allianspartierna lägga en gemensam reservation i finansutskottet om den ekonomiska politikens inriktning. Jag utgår från att så kommer att bli fallet nu också. Men man riskerar då att råka ut för förödmjukelsen att i enlighet med överenskommelsen inte kunna rösta för denna i kammaren om det skulle vara en risk för att den skulle gå igenom.”

EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark tycker att Löfven är den stora vinnaren. Även ute i de moderata länsförbunden finns en viss tveksamhet. Anna Kinberg Batras svar på den skarpa kritiken är att ”det är viktigt att det finns olika alternativ”.

– Vi måste föra en stark oppositionspolitik nu. Vi har tusentals riksdagsbeslut framför oss. Viktiga skillnader kommer att synas. Det är viktigt att visa väljarna varför vår ekonomiska politik skulle göra skillnad. Det har vi framför oss inför 2018, säger hon.

Men nu blir det flera år när Vänsterpartiet kan få ett inflytande över den ekonomiska politiken. Vad tänker du om det?

– Ja, tyvärr så underkände väljarna vårt regeringsalternativ i september. Nu är Stefan Löfven regeringsbildare. Men nu måste ju vi bilda opposition och ta fram bättre förslag för att förtjäna förtroendet 2018.

– Jag tycker att det är naturligt att vi har en ordentlig intern diskussion. Det här är en historisk överenskommelse. Jag hoppas att alla moderater har mycket energi inför att gå till val igen och vinna val igen och byta statsminister. Nu har sittande statsminister bestämt att det inte blir extraval. Då är vi tillbaka igen till att i opposition visa varför Sverige behöver en alliansregering 2018.

I söndagens DN gav Stefan Löfven sin version av decemberdramat i svensk politik. Statsministerns tolkning är att de borgerliga hade siktet inställt på ta över regeringsmakten efter budgetomröstningen den 3 december. Det var därför som han valde att ge beskedet att Sverige skulle gå till extraval.

– Det är ju ett ganska högt tonläge från Stefan Löfven. Det måste jag ju säga. Men det är ju förståeligt om det är mycket känslor hos honom efter den här hösten. Det har ju varit drygt 100 dagar i statsministerämbetet som vi kommer att tala om länge. De har varit väldigt turbulenta, säger Anna Kinberg Batra, när hon kommenterar statsministerns beskrivning av regeringskrisen.

Stefan Löfven gör ju tolkningen att ni var beredda att ta över regeringsmakten i december. Har han rätt?

– Oppositionen ska alltid vara beredd att ta över ansvar, naturligtvis. Men vi var tydliga kvällen den 2 december, liksom i valrörelsen, om att vi behöver finna samförstånd om former för att Sverige ska kunna regeras av det underlag som är störst. Det som var historiskt i går var att en socialdemokratisk regeringschef också medgav att det gäller även om Alliansen skulle ha det största underlaget. Det är den viktiga framgången för vår del.

Hans tolkning är ändå att ert mål var att ta över regeringsmakten. Det är en ganska sensationell tolkning. Vad säger du om det?

– Nej, skälet till att han bjöd in oss den kvällen måste ju ha varit att regeringschefen själv ville diskutera situationen. Det är ju en ganska ovanlig situation att en regering står inför att förlora sin budgetproposition. Då har ju regeringen och regeringschefen flera olika alternativ. Då valde han efter budgetdebatten att avisera extraval. Det måste ju han stå för. Om han nu själv har valt att backa ifrån det.

Nu hänvisar du till hans tankar. Men det är klart att ni också måste ha haft en tanke om vad som skulle hända. Vad var det?

– Vi var tydliga när vi gick dit, och redan tidigare, att vi hade en bättre ekonomisk politik, och att vi sökte samförstånd om att största underlaget ska släppas fram. Det gäller statsministeromröstningen och det gäller budgetbeslut. Nu har vi fått en överenskommelse som förtydligar och befäster praxis och som gör det tydligt till nästa val att det spelar roll vad man väljer för regerings-alternativ. Och det man väljer ska kunna fungera.

Det pågår en dragkamp om historieskrivningen av vad som egentligen hände på mötet mellan regeringen och Alliansen på kvällen den 2 december. Mötet ägde rum på Rosenbad kvällen före budgetomröstningen, och några timmar efter Sverigedemokraternas besked att partiet beslutat sig för att rösta ned regeringens budget.

Folkpartiledaren Jan Björklund har sagt till DN att de sex partierna redan där och då kunde ha träffat en överenskommelse om regler för minoritetsstyre. Han anser att Stefan Löfven ”målade in sig i ett hörn” och att beslutet om extraval var ”väldigt förhastat”.

Enligt statsministern faller sådana resonemang på sin egen orimlighet. Han säger att han ställdes inför tre alternativ av de borgerliga partiledarna på mötet: att regera med Alliansens budget, att avgå eller att utlysa extraval.

När alliansledarna fick frågan om det fanns något i form eller sak som kunde göras för att undvika kaoset, blev svaret nej. Det fanns ”inte på kartan” att de skulle lägga ned sina röster mot en överenskommelse om spelreglerna.

Anna Kinberg Batra vill efter att ha läst söndagens DN-intervju med Löfven helst inte svara på om regeringen kunde ha räddat sin första budget genom en överenskommelse på kvällen den 2 december. Men att ensidigt lägga ned rösterna var ”inte aktuellt” för de borgerliga.

– Läget var ju att Alliansens budget låg på bordet och Stefan Löfven stod inför en regeringskris. Vi var tydliga med att vi behövde finna former för att vi inte skulle riskera liknande osäkerhet igen. Det är därför som vi har nått den här överenskommelsen nu, säger hon.

Han säger att ni inte var intresserade av att lösa situationen i början av december. Här förekommer olika uppgifter från borgerligt håll. Hade ni varit beredda att lägga ned era röster redan den 3 december?

– En förutsättning för att lägga ned några röster i en budgetomröstning är att vi är överens om att det skulle vara ömsesidigt. En sådan överenskommelse fanns inte då. Men den finns nu. Det var därför vi tog upp den frågan då. Sedan går uppgifterna isär, och var och en har rätt till sin upplevelse, men det var därför som vi tog upp detta då. Vi tog upp det i budgetdebatten dagen därpå. Och vi har skrivit om det i Dagens Nyheter (DN Debatt-artikel den 9 december, DN:s anmärkning).

Fanns det en realistisk möjlighet att lösa ut detta den 2 december, så att regeringen hade klarat sin budget?

– Alliansens uppgift är att utgöra ett regeringsalternativ, inte att hjälpa Stefan Löfven att sitta kvar på vilka villkor som helst. Det är hans uppgift att bära regeringsmakten och ta ställning till de alternativ som finns om hans budgetproposition faller. Men vi var tydliga den 2 december om att vi ville söka samförstånd kring formerna för att Sverige ska kunna regeras, för att undvika den här typen av osäkerhet.

Hade Löfven kunnat rädda sin förs-ta budget med en sådan överenskommelse?

– Det måste han ytterst svara på. Men vi var tydliga redan på mötet om att vi ville finna samförstånd kring detta.

Men var det aktuellt för er att lägga ned era röster?

– Vi hade varit tydliga före och efter valet. Vi skulle lägga alliansförslag och vi lovade väljarna att rösta på dem. Och vi behövde finna samförstånd om formerna för att regera Sverige. Nu finns det. Då kan man diskutera hur man agerar i omröstningar. Men att ensidigt lägga ned rösterna var inte aktuellt. Vi hade varit tydliga mot väljarna hela vägen i valrörelsen.

Varför krävdes det hela detta decemberdrama för att nå fram till en uppgörelse, tror du?

– Det måste du fråga Stefan Löfven. Vi var tydliga redan före och under och efter den 2 december.

Jag har ju frågat Stefan Löfven. Då säger han att det som ledde fram till uppgörelsen, det var att det här beskedet om nyval fanns på bordet. Det var inte alla i borgerligheten som ville ha ett nyval.

– För oss har det inte med det beslutet att göra. Det beslutet är regeringens och hans. Sverige behöver former för att det största underlaget ska kunna regera. Eftersom vi har en riksdag med åtta partier. Tiden när ett parti kunde diktera villkoren för regeringsmakten är över. Nu har vi många partier och då handlar det om olika konstellationer som måste formeras, och vara tydliga mot väljarna även före val.

I vilken mån innebär uppgörelsen att regeringen gått med på Alliansens krav?

– Vi välkomnar ju att Socialdemokraterna har kommit överens med oss om att de här formerna måste finnas. Vi har sträckt ut den handen länge. Redan före valet, under förra mandatperioden, när vi hade de här diskussionerna i samband med förra budgetbehandlingen. Det är viktigt och det hedrar Socialdemokraterna att vi äntligen har lyckats nå en överenskommelse och att den gäller även efter nästa val.

I vilken mån är detta ett erkännande av att det som hände för ett år sedan, när de rödgröna och SD fällde en del av budgeten, att det var fel?

– I överenskommelsen ingår ett ömsesidigt åtagande om att inte göra den typen av utbrytningar och det tycker jag är viktigt.

Nu får ni i Moderaterna genomföra ett partiledarskifte i lugn och ro. Vad betyder det?

– Att vi lägger en god grund till 2018. Återigen, extravalsfrågan är helt upp till regeringen. Det var inte vårt beslut. Vi var redo att gå till val den 22 mars. Nu har Stefan Löfven bestämt att det inte blir så. Nu börjar vår resa till nästa val i september 2018.

Den sittande partiledaren Fredrik Reinfeldt har beskrivits som ett bollplank i den här processen. Hur kommenterar du det?

– Vi har god kontakt och har haft det i många år. Det hoppas jag att vi fortsätter att ha.

Och även i detta?

– Jag kommenterar aldrig detaljer i hur vi har kontakt.

Detta har hänt. Spelet bakom decemberöverenskommelsen

Den 2 december. Sverigedemokraterna meddelar att de tänker bryta riksdagens praxis och rösta för allianspartiernas budgetmotion. Regeringen bjuder in de fyra alliansledarna till möte. Samtalet slutar i oenighet.

Den 3 december. Regeringens budgetproposition röstas ned. Statsminister Stefan Löfven meddelar att han i slutet av december tänker utlysa extra riksdagsval den 22 mars.

Den 9 december. Alliansledarna skriver på DN Debatt att de vill göra upp om regler för minoritets­regerande.

Den 15 december. Finansminister Magdalena Andersson (S) kontaktar Göran Hägglund (KD). De träffas på finansdepartementet dagen därpå.

Den 18 december. Förhandlingar inleds mellan regeringen och en delegation med företrädare för de fyra allianspartierna. Syftet är att undvika extra val.

Den 20 december. Statsminister Stefan Löfven håller jultal i Gamla stan och fäller hårda ord om de borgerliga. Samtidigt pågår hemliga förhandlingar i riksdagshuset några hundra meter därifrån – förhandlingar som tillfälligt hotar att bryta samman.

Den 26 december. Partiledarna sätter punkt för förhandlingarna med en historisk uppgörelse om nya regler för minoritetsstyre och samarbete om försvaret, energin och pensionerna.

Den 27 december. Ledarna för regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt de fyra borgerliga partierna – Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – håller presskonferens om decemberöverenskommelsen.

Fakta

1. Den statsministerkandidat som representerar största partikonstellationen släpps fram vid en omröstning i riksdagen om talmannens förslag. Det sker genom att övriga partier som står bakom överenskommelsen lägger ned sina röster.

2. En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget. Om det finns en risk för att förslaget skulle falla avstår övriga partier som står bakom överenskommelsen från att delta i omröstningen.

3. Utbrytningar ur budgeten i efterhand ska inte längre vara möjliga.

4. Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden för samarbete och samtal: försvar och säkerhet, pensioner och energi.

Decemberöverenskommelsen tillämpas första gången när rege­ringen lägger fram vårpropositionen i april 2015 och den gäller till och med 2022. DN