Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Valet 2014

Alliansens sprickor grogrund för Sverigedemokraterna

Bokmärk artikel
Bild 1 av 3
Erik Ullenhag (FP) blev integrationsminister efter valet 2010. Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för de nyanlända från kommunerna till Arbetsförmedlingen, bär hans signum. Foto: Anders Hansson
Nyamko Sabuni (FP), själv flyktingbarn från Burundi, var alliansens första integrationsminister. Hon väckte debatt med förslag mot könsstympning och hedersvåld. Foto: JESSICA GOW / TT
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har personligen värnat om en generös flyktingpolitik men samtidigt inte velat omdana arbetsmarknaden. Det vållade strid inom alliansen. Foto: Anette Nantell
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fredrik Reinfeldts tal om öppna hjärtan blev slutpunkten för åtta år av borgerlig integrationspolitik.

Bakom alliansens välputsade fasad har frågorna varit omstridda, ända sedan FP krävde språktest för medborgarskap.

Under samma tid har stödet för Sverigedemokraterna vuxit rekordartat. Detta kunde ha undvikits med en annan politik, menar borgerliga kritiker.

Fredrik Reinfeldts tal om öppna hjärtan blev slutpunkten för åtta år av borgerlig integrationspolitik.

Bakom alliansens välputsade fasad har frågorna varit omstridda, ända sedan FP krävde språktest för medborgarskap.

Under samma tid har stödet för Sverigedemokraterna vuxit rekordartat. Detta kunde ha undvikits med en annan politik, menar borgerliga kritiker.

Det kunde ha tagit slut redan en augustikväll 2006, på Hotell Blå Blom i Gustavsberg. Det höll i åtta år till. Men frågan fortsatte att förfölja alliansen ända till årets valförlust: Hur ska människor som kommer hit från andra länder bli en del av det svenska samhället?

Då, i augusti 2006, gällde det språktest. Folkpartiledaren Lars Leijonborg hade lanserat idén redan inför valet 2002, gjort succé och kallats ”Leijonkungen”. Hans egen analys var att väljarna hade gillat kravet på att du måste klara ett test i svenska språket för att få medborgarskap.

Annons:

När den borgerliga alliansen 2006 skulle slutförhandla sitt valmanifest i Gustavsberg drev Leijonborg därför stenhårt att språktestet skulle bli allianspolitik. Maud Olofsson (C) var lika stenhård i sitt motstånd. För ett ögonblick var alliansen en hårsmån från att spricka. Idén som räddade sammanhållningen blev att språktestfrågan begravdes i ett globaliseringsråd.

Händelsen är ett exempel på hur alliansen varit skicklig på att desarmera konflikter utan att egentligen lösa dem. Två mandatperioder senare, efter ett stort nederlag i årets val, träder motsättningarna åter i dagen. Det sker efter ett skalv som har förskjutit kontinentalplattorna i svensk politik.

Medan alliansen haft makten har Sverigedemokraterna vuxit på ett sätt som saknar historiskt motstycke. Genom att beskriva invandrarna och flyktingarna som ett problem har SD blivit riksdagens tredje största parti.

Ännu har ingen allianspolitiker i ledande ställning öppnat för samarbete med SD. Men många anser att man borde ha mött utmaningen på ett helt annat sätt. Torkild Strandberg (FP) är nybliven riksdagsledamot och avgående kommunalråd i Landskrona.

”Man kan inte låtsas som om ett parti inte finns. Det är som om en stor andel av vår befolkning inte finns. Att rassla med nycklar på öppna möten eller att vägra att föra en saklig dialog, är väl nu en gång för alla bevisat, att det inte minskar stödet till SD”, skriver Strandberg i ett mejlsvar till DN.

När Leijonborg slogs för språktestet var Folkpartiet inne i en utveckling där man ville göra upp med sin ”snällism” och profilera sig med en politik som ställde krav. I den andan arbetade alliansens första integrationminister Nyamko Sabuni (FP). Hon väckte debatt med utspel om könsstympning och hedersvåld. Efter valet 2010 fråntogs hon dessa uppgifter som gavs till FP-kollegan Erik Ullenhag. Enligt en välplacerad källa var detta ett medvetet strategival inom alliansen som innebar slutet på den leijonborgska kravställarlinjen.

Annons:

– Reinfeldtlinjen blev förhärskande när Leijonborg försvann. Det var ett vägval att i stället tala mer om generös flyktingpolitik.

Bland allianspolitiker ställs nu frågan om strategiskiftet gav en öppning för Sverigedemokraterna.

– Att visa att man ställer krav på dem som kommer till Sverige är ett annat sätt att möta SD än det sätt som alliansen sedan valde, säger en alliansveteran.

Men bortom synen på språkkunskaper och könsstympning har det funnits motsättningar inom alliansen på ett mer grundläggande plan. De gäller hur man ska få in dem med allra sämst förutsättningar, lågutbildade flyktingar, på arbetsmarknaden. Enligt en källa med insyn är detta avgörande för att vinna tillbaka dem som har röstat på SD, inte för att de är rasister, utan för att samhällsutvecklingen oroar dem.

– Om folk upplever att de flesta som kommer hit jobbar så tycker man inte att de är för många och då minskar stödet för SD.

Folkpartiet, med stöd av Centerpartiet, har krävt radikala reformer för att sänka trösklarna varje gång statsbudgeten har förhandlats, erfar DN. Det handlar bland annat om lägre ingångslöner och uppmjukad arbetsrätt. Bland förslagen har också funnits utökade skatteavdrag för tjänster i likhet med Rut och Rot.

På moderatstyrda finansdepartementet var man helt på det klara med problemet men sade ändå blankt nej.

– Deras budskap var: Vi rör inget som upprör LO-kollektivet. För dem var det heligt. Det handlade om röstmaximering, säger en välplacerad källa.

Det går tillbaka till ett avgörande vägval som Fredrik Reinfeldt gjorde när han skapade de nya Moderaterna. Den svenska modellen skulle omfamnas. Öppen strid med LO till varje pris undvikas. Därför slog Moderaterna bakut när folkpartister och andra krävde grepp med stora konsekvenser för lönebildning och annat.

– Priset var för högt. Det skulle bli världens kalabalik med LO. Socialdemokraterna skulle skrämma väljarna med att nu är det slut med den svenska modellen. Fredrik Reinfeldt valde i stället att gå åt vänster och han förstod att han skulle tappa till SD, säger en källa med god insyn.

Moderater försvarar ställningstagandet även med facit i hand. Erik Langby, mångårigt kommunalråd i Nacka, deltog i Moderaternas arbetsgrupp för integrationsfrågor inför valet.

– Vi står fast vid att vi inte vill få ett låglöneproletariat. Vi vill inte ha ett samhälle där det sker lönedumpning. Vår analys är inte heller att bara för att du radikalt sänker lönen så skulle flyktingarna automatiskt få arbete, säger Langby.

Folkpartisten Robert Hannah, människorättsjurist och göteborgare med assyriska rötter, ser helt annorlunda på saken.

– Jag anser att det är bättre att få ett jobb med lägre lön än att leva på bidrag i förorten och aldrig träffa någon som talar svenska, säger Hannah som kryssades in i riksdagen i årets val.

Centerpartisten Frederick Federley, EU-parlamentariker och tidigare talesperson i migrationsfrågor, är inne på liknande tankegångar. Såväl Federley som Hannah pekar också på ett annat stort problem som alliansen inte lyckats lösa: oviljan hos många kommuner att ta emot flyktingar.

– På vissa platser där SD växer är det direkt kopplat till att det kommer väldigt många asylsökande. Det är en konsekvens av att flera kommuner inte tar sitt ansvar. Om man inte snart får alla kommuner att bära ansvaret måste man lagstifta om det, säger Federley.

Personer med insyn säger att frågan om att begränsa storleken på flyktingmottagandet aldrig var aktuell inom alliansregeringen. Enskilda allianspolitiker har dock velat få upp den på bordet. En av dem är Sara Skyttedal, ordförande för KD:s ungdomsförbund. I en artikel på DN Debatt argumenterade hon för att flyktingmottagandet måste ligga på en nivå där integrationen fungerar. Det fick hennes partiledare att tala om ”försåtliga formuleringar”.

– Vi har misslyckats med att bereda människor en väg in i det svenska samhället. Jag menar också att när det gäller migration har man egentligen inte fört någon politik. Man har inte diskuterat sakligt hur de utmaningar vi har påverkar möjligheterna att integreras i Sverige, säger Skyttedal.

Men de allianspolitiker som DN talat med ser också några ljuspunkter. Robert Hannah igen:

– Det som utmärker Sverige är möjligheten till en klassresa. Mina kanadensiska släktingar kanske bor i stora villor men de har inte gjort en intellektuell klassresa. Jag har dubbla examina i juridik i dag och min mamma kom hit som krigsflykting, säger Hannah.

Frederick Federley pekar på en annan faktor som enligt honom kommer att bidra till problemets lösning: framtida personalbehov inom välfärden.

– Jag tror inte att de som kommer till Sverige nu räcker till att täcka hålen på arbetsmarknaden om tio år, säger Federley.

Kommentarer (30)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.
Annons:
Annons:
Annons: