Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Valet 2014

Därför är EU–valet viktigare än någonsin

Bokmärk artikel
Valaffischer från Socialdemokraterna och Folkpartiet inför EU–valet.

Collage: TT Valaffischer från Socialdemokraterna och Folkpartiet inför EU–valet.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

I en stor fråga–svar reder Dagens Nyheters EU–korrespondent i Bryssel Annika Ström Melin ut varför valet är så viktigt, vilka konsekvenser valet får för svensk politik och en rad centrala frågor inför valdagen den 25 maj.

I en stor fråga–svar reder Dagens Nyheters EU–korrespondent i Bryssel Annika Ström Melin ut varför valet är så viktigt, vilka konsekvenser valet får för svensk politik och en rad centrala frågor inför valdagen den 25 maj.

Varför ska man rösta i EU–valet?

– För att påverka politiken i EU. EU-parlamentet är med om att klubba lagar i EU. Det är den enda institutionen i EU som utses i direkta val. Den 25 maj kan alltså svenska medborgare använda sin rösträtt för att välja parti och person och på så sätt vara med om att styra den politiska utvecklingen i EU.

Men Sverige utser bara 20 av 751 ledamöter. Hur mycket kan de påverka?

– Ja, men de svenska ledamöterna ingår i politiska grupper som består av likasinnade från andra EU-länder. Därför kan en ledamot som får med sig sina politiska vänner få många fler röster bakom sina förslag.

Men vilket inflytande kan en enskild ledamot få i EU-parlamentet? Vilken makt har de?

– En enskild parlamentariker kan faktiskt få stort inflytande. Uppdraget är friare än att vara ledamot i den svenska riskdagen, där partierna bestämmer det mesta.

– I EU-parlamentet har en ledamot större möjlighet att driva sina hjärtefrågor. Om parlamentarikern utses till så kallad rapportör kan det leda till stort genomslag för åsikterna.

Hur går det till?

Annons:

– Att vara rapportör innebär ledamoten har fått sin politiska grupps förtroende att uttrycka hela parlamentets åsikt i ett så kallat betänkande om en kommande EU-lag. Rapportören har ansvar för att formulera betänkandet och om det går igenom, och om regeringarna i rådet också går med på förslaget, innebär det att ledamoten har formulerat lagstiftning som gäller i 28 länder i hela EU.

– Som skuggfördragande följer parlamentarikern arbetet med betänkandet och förhandlar om innehållet för sin grupps räkning.

Är det här EU–valet särskilt viktigt? Varför i så fall?

– För det första kan EU-parlamentet påverka lagar inom fler områden än tidigare. Sedan förra valet 2009 har EU-parlamentet fått mer att säga till om. Lissabonfördraget ger parlamentet rätt till så kallat medbeslutande, vilket innebär lika stor makt att besluta om nya lagar som regeringarna i rådet, inom en lång rad nya områden.

– Nytt är att medbeslutandet gäller områden som till exempel jordbrukspolitiken, fiskepolitiken – och rätten att godkänna EU:s handelsavtal.

– För det andra är årets EU-val speciellt eftersom det också kommer att påverka vem som blir EU-kommissionens nästa ordförande.

– Tidigare har valet av kommissionens ordförande skett helt bakom stängda dörrar. Det har inte varit en öppen kamp om vem som ska få uppdraget. Men i år har de politiska partiergrupperna i EU-parlamentet nominerat toppkandidater som kämpar om att efterträda José Manual Barroso, och det kan påverka vem som utses.

– Det är ett personval som har betydelse. Kommissionens nya ordförande bestämmer hur kommissionens arbeta ska inriktas under den kommande fem åren. För det tredje är årets val viktigt för den som vill påverka den politiska utvecklingen i EU.

– Efter år av kris och hög arbetslöshet har de politiska motsättningarna skärpts och EU-valet är ett tillfälle för medborgarna att säga sin mening om vilken väg EU ska ta framöver.

De här toppkandidaterna, vilka är de och vilka partier företräder de?

– Den idag största partigruppen i EU-parlamentet är EPP, som de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna hör till. EPP har nominerat Jean-Claude Juncker, som är kristdemokrat och tidigare har varit premiärminister i Luxemburg.

– Socialistgruppen är idag näst störst i EU-parlamentet och till den hör den svenska Socialdemokraterna. S-gruppen har nominerat Martin Schulz som är tysk S-politiker och EU-parlamentets nuvarande talman.

– Den liberala gruppen, till den hör både Folkpartiet och Centern, har utsett Guy Verhofstadt till sin kandidat. Verhofstadt är liberal och har tidigare varit premiärminister i Belgien.

– Miljpartiet och Piratpartiet hör till den Gröna gruppen i EU-parlamentet som har nominerat två kandidater: fransmannen José Bové och tyskan Ska Keller.

– Slutligen har vänstergruppen i EU-parlamentet utsett Alexis Tspiras, som leder den grekiska vänsterfronten Syriza, till sin toppkandidat.

– Grupperna som samlar EU-kritiska och populistiska partier i EU-parlamentet har idag inga svenska ledamöter. Dessa partier har ingen gemensam kandidat eftersom de inte vill ha en starkare och mer politiskt profilerad ordförande för kommissionen.

Kommer alltså EU-valet avgöra vem av dessa personer som blir kommissionens nästa ordförande?

– Nja, det är inte helt klart. EU-parlamentet vill gärna framställa valet så, men formellt sett är det faktiskt Europeiska rådet, EU:s stats- och regeringschefer, som ska föreslå vem som ska bli kommissionens ordförande.

– De kanske vill ha en helt annan person som kommissionens nästa ordförande, men om de struntar i EU-valets resultat kommer det i så fall att leda till ett stort bråk mellan EU-parlamentet och Europeiska rådet.

Vilka är de viktigaste frågorna i årets val?

– Den ekonomiska krisen, arbetslösheten och eurons problem diskuteras i många länder. Dessa frågor beslutas visserligen framförallt i medlemsländerna, men när det gäller euron är EU-parlamentet med om att fatta beslut.

– Den fria rörligheten, invandringen och asylpolitiken står också högt upp på dagordningen. Inom dessa områden har EU-parlamentet lika mycket att säga till om som EU-ländernas regeringar.

– Klimatpolitiken är också en huvudfråga. EU-parlamentet har medbeslutande när det gäller EU:s klimatpolitik och där ska många beslut fattas under det kommande året.

– Andra frågor som EU-parlamentet kommer att ta upp under den kommande mandatperioden är frihandelsavtalet med USA, brottsbekämpning, nya regler för djurskydd, avloppsrening och en lång rad andra konsument-, jordbruks- och miljöfrågor.

Vilka konsekvenser får EU-valet för svensk politik?

– EU-parlamentet är med om att besluta om lagar som ska följas av Sverige och alla medlemsländer. Enligt en undersökning från SKL, Sveriges kommuner och landsting, påverkar EU:s bestämmelser ungefär 60 procent av punkterna på en dagordning från ett kommunfullmäktige i Sverige. Motsvarande siffra från landstingsfullmäktige är 50 procent.

Vad har Sverige för inflytande över EU?

– Som EU-medlem har Sverige företrädare i alla institutioner som föreslår nya lagar och fattar beslut i EU. I de särskilda organ som inrättats för euroländerna finns Sverige dock inte med.

– I EU-kommissionen, som presenterar lagförslag och övervakar att reglerna följs, har alla EU-länder var sin kommissionär. Cecilia Malmström har varit Sveriges EU-kommissionär sedan 2009. Efter EU-valet i maj, någon gång i sommar, ska Sveriges regering nominera en ny svensk kommissionär till en ny kommission.

– I Europeiska rådet, EU:s toppmöten, som lägger fast den mer långsiktiga politiska kursen, är statsminister Fredrik Reinfeldt en av 28 stats- och regeringschefer. Valet till Sveriges riksdag i höst avgör alltså vem som får detta uppdrag i september.

– Ministerrådet och EU-parlamentet är EU:s lagstiftande församlingar. I ministerrådet samlas de 28 regeringarnas företrädare – till exempel finansministrarna, jordbruksministrarna, justitieministrarna – för att tillsammans med EU-parlamentet fatta beslut om nya lagar inom sina respektive områden. I rådet har de stora länderna fler röster än de mindre och besluten fattas ofta med majoritet eller kvalificerad majoritet.

– Utrikesministrarna samlas också för att slå fast EU:s gemensamma utrikespolitik, men då krävs enhälliga beslut.

– I det nya EU-parlamentet, som ska väljas i mellan 22 och 25 maj och som består av 751 ledamöter, kommer 20 ledamöter från Sverige. Sverige nominerar dessutom en domare till EU-domstolen och en företrädare till Europeiska revisionsrätten.

Nämn fem saker man måste ha koll på för att förstå EU?

– Beslutsgången i EU är egentligen inte särskilt komplicerad – men den kan vara mycket lång.

– Det kan ta flera år av förhandlingar innan ett beslut verkligen träder i kraft. Under tiden kan förslaget ha förändrats ganska ordentligt. Därför kan det vara svårt att förstå vad EU till slut verkligen har bestämt.

Men för att förstå hur det fungerar är det bra att veta:

• Att EU-kommissionen föreslår nya lagar, till exempel om hur klimatpolitiken ska utformas.

• Att långsiktiga, strategiska beslut om till exempel klimatpolitiken eller EU:s förhållande med Ukraina fattas av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.

• Att nya detaljerade lagar om till exempel flyget ska omfattas av systement med utsläppsrätter klubbas av EU-parlamentet och rådet.

• Att den mäktiga EU-domstolen tolkar vilka regler som gäller om det uppstår en tvist.

• Dessutom är det bra att ha koll på de politiska partierna i Sverige som också är aktiva på EU-nivå. Inställningen till EU styrs av samma slags ideologiska värderingar som politiken på hemmaplan

Vilka frågor bestämmer EU över?

– EU:s lagar styr handeln med varor och tjänster och den fria rörligheten på den tullfria inre marknaden. EU:s regler gäller också en lång rad gränsöverskridande frågor som till exempel miljö, klimat, transporter, brottsbekämpning, offentlig upphandling, vattenrening, djurtransporter och konsumentskydd.

– EU har också en gemensam biståndspolitik och kan skicka insatser i form av till exempel militärer, poliser, jurister och domare för att hjälpa länder som befinner sig i kris.

– För länder som har infört euron har EU också fått allt större makt att styra den ekonomiska politiken.

Vilka områden bestämmer EU INTE över? Varför är det så?

– EU har inte rätt att besluta om inkomstskatter och får inte lägga sig i hur Sverige och andra länder använder skatterna.

– EU kan alltså inte påverka Sveriges och andra länders satsning inom stora tunga politiska områden som vård, skola och omsorg.

– EU har inget försvar och därför ingen rätt att besluta om förvarspolitiken. EU har inte heller en helt gemensam utrikespolitik, men strävar efter att samarbeta och att försöka tala med en röst.

– Allt detta beror på att EU inte är en stat med en president, ett försvar och en utrikespolitik på samma sätt som till exempel USA.

Det finns mycket kritik mot EU från olika EU–skeptiska partier – hur ser den kritiken ut? Vilka partier är störst i EU?

– De EU-skeptiska partierna värnar om medlemsländernas självbestämmande, tycker att EU har fått för mycket att säga till om att unionen därför alltmer liknar en stat.

– De EU-skeptiska partier som det just nu går bäst för är till exempel brittiska Ukip, United Kingdom Indepedence Party, Dansk folkeparti i Danmark och Sannfinländarna i Finland.

– På vänsterkanten finns det också flera EU-kritiska partier som går framåt, bland dem svenska Vänsterpartiet och nederländska Socialistpartiet.

– En grupp partier långt ut på högerkanten är extremt nationalistiska och samarbetar inför EU-valet. Det leds av Franska Nationella fronten, nederländska Frihetspartiet och österrikiska FPÖ och de siktar på att bilda en grupp i EU-parlamentet efter valet.

När man läser om EU återkommer det olika fördrag hela tiden - vad är de?

– EU:s grundläggande regelverk kallas för fördrag. Det är där det har lagts fast vilka områden som EU kan och får besluta om och det är det regelverket som styr vad EU kan och får göra. För att ändra fördraget krävs det alla länder är överens.

Vilket fördrag är viktigast och vad innehåller det?

– Idag finns det bara ett fördrag som kallas Lissabonfördraget eftersom det undertecknades i Lissabon. Det trädde i kraft 2010 och har ersatt alla tidigare fördrag.

Hur stor är EU:s budget? Var kommer pengarna ifrån?

– EU:s budget motsvarar ungefär 1 300 miljarder kronor om året. Pengarna kommer i huvudsak från medlemsländerna i form av avgifter Avgifternas storlek bestäms efter förhandlingar mellan länderna, men bestäms i princip efter storleken på staternas BNI, bruttonationalinkomst, vilket innebär att rika länder betalar mest.

Hur mycket betalar Sverige till EU?

– Förra året betalade Sverige 37,3 miljarder kronor i avgift till EU. Om avgiften enbart skulle ha bestämts utifrån Sveriges BNI skulle den har varit ännu större, men under senare år har Sverige fått viss rabatt.

– Det beror på att Storbritannien under Margaret Thatchers tid lyckades förhandla fram en rejäl brittisk rabatt. Sverige och andra länder som är nettobidragsgivare till EU har protesterat mot detta och därför fått viss kompensation.

Hur mycket får Sverige tillbaka från EU?

– 2013 fick Sverige tillbaka 11,6 miljarder kronor i form av olika bidrag till jordbruket, fisket, landsbygden och sociala projekt. Om dessa bidrag räknas bort var Sveriges nettoavgift till EU 25,6 miljarder kronor.

Sverige får dessutom en del ytterligare EU-stöd, bland annat genom program för forskning och utveckling där pengarna går direkt till svenska universitet och högskolor.

Vart går pengarna - hur fördelas budgeten?

Förra året fördelades pengarna så här:

• Jordbruket, fisket och olika landsbygdssatsningar fick 43, 3 procent av pengarna.

• Stödet till så kallad "hållbar tillväxt" motsvarade 44,5 procent av budgeten. I denna post ingick både regionalstöd och bidrag till forskning.

• Administrationen tog 6,3 procent av EU:s budget, bistånds- och säkerhetspolitiken 4,7 procent och gränsskyddet och det rättsliga samarbetet 1,1 procent.

– Men den här uppdelningen är delvis missvisande. En hel del av pengarna inom "hållbar tillväxt" går också till jordbruket. En rimlig uppskattning är därför att ungefär hälften av EU:s budget gick till bönderna förra året.

– En viss förändring kommer att ske framöver. EU:s nya långtidsbudget som gäller fram till 2020 innebär att mer pengar går till forskning och något mindre till jordbruket.

Kommentarer (1)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.