Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Intervjuserie inför valet 2014: Partiledarna

”En fri hyressättning på nya bostäder skulle vara intressant att prova”

Bokmärk artikel

Foto: Eva Tedesjö

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fakta.

DN:s förstasida när Göran Hägglund föddes den 27 januari 1959. Göran Hägglund

Ålder: 55 år.

Familj: Gift med Karin och två vuxna barn.

Tre hjärtefrågor under kommande mandatperiod:

Jobben. Vi måste få upp sysselsättningen ytterligare.

Staten måste ta ett större ansvar för organisationen av sjukvården.

Minska psykiska ohälsan hos barn och ungdomar.

Vad är den viktigaste politiska förändringen sedan du föddes?

– Utvecklingen av socialförsäkrings­systemen. Den större trygghet som människor kan känna ­ i händelse av sjukdom, barnafödande och om man måste gå i förtidspension är det som jag skulle peka ut.

Favoritpolitiker i tv-serier:

– President Bartlet (spelad av Martin Sheen) i tv-serien ”Vita huset” (”West wing”). Det är en rollfigur som speglas mänskligt – med humor, allvar och visar hur man vrider på komplicerade eller för den delen små, enkla problem.

Ny intervjuserie i DN. Möt partiledarna inför riksdagsvalet i september, först ut är KD:s Göran Hägglund.

Motgången i opinionen. Trots fallande siffror är ­KD-ledaren säker på att partiet klarar riksdagsspärren.

Marknadshyror i nybyggda hyresrätter. Det är ett av de nya förslagen som Hägglund lägger fram.

Ny intervjuserie i DN. Möt partiledarna inför riksdagsvalet i september, först ut är KD:s Göran Hägglund.

Motgången i opinionen. Trots fallande siffror är ­KD-ledaren säker på att partiet klarar riksdagsspärren.

Marknadshyror i nybyggda hyresrätter. Det är ett av de nya förslagen som Hägglund lägger fram.

De har gått drygt tio år sedan Göran Hägglund tog över KD-skutan efter Alf Svensson. Han har överlevt rekordlåga opinionssiffror och en uppslitande intern strid med Mats Odell om partiledarskapet. Även inför EU-valet i maj var partiet uträknat, men fick 5,9 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med 2009.

I EU-valet blåste också feministiska vindar när Feministiskt Initiativ tog sig in i EU-parlamentet. Men Hägglund kallar sig inte feminist.

Annons:

– Jag är för jämställdhet, men sätter inte beteckningen feminist på mig själv.

Fi vill kvotera föräldraledigheten lika mellan män och kvinnor. KD är enda riksdagsparti vid sidan om Sverigedemokraterna som vill avskaffa de två pappamånaderna. Varför?

– Därför att vi tror att människor har en förmåga att bestämma själva vad som är bäst i just deras situation. Jag värjer mig mot en politik som vill ta sig in över människors tröskel och reglera tillvaron när det handlar om föräldraförsäkringen.

Men du sa nyss att du är för jämställdhet. Statistiken visar entydigt att pappornas föräldraledighet har ökat kraftigt när varje pappamånad införts, men legat i stort sett stilla däremellan. Hur går det resonemanget ihop?

– Det är inte konstigt. Är det så att du säger att du ska kvotera hela föräldraförsäkringen, då är det klart att du kommer du upp till nästan 50/50. Men om människor får bestämma själva kan det bli på ett annat sätt. Jag tror att det är bra för fäder, mamman och barnen om pappan tar ett lika stort ansvar som mamman. Men därav följer inte att jag som politiker har rätt att reglera deras tillvaro.

Skulle inte pappornas deltagande minska om pappamånaderna togs bort?

Annons:

– Jag tror inte det.

Även i regeringen finns partier som Folkpartiet som vill införa en tredje pappamånad. Är det en åtgärd som ni kan tänka er gå med på i en förhandling - och vad skulle ni i så fall begära i utbyte?

– Vi resonerar inte i ultimativa termer partierna emellan. Men jag vill ändå vara tydlig att för oss Kristdemokrater är det en självklarhet att inte ta ytterligare steg som minskar familjernas frihet.

Så du säger bestämt nej till en tredje pappamånad i en eventuell förhandling?

– Den dagen den sorgen.

Vårdnadsbidraget är en reform som ni fått igenom. Statistik från Stockholms visar att det används i invandrartäta områden som Rinkeby-Kista där 13,5 procent av 1-3-åringarna i fjol var hemma med sina mammor mot 0,6 procent på Norrmalm. Experter varnar för att detta ökar segregationen genom att små barn inte kommer i kontakt med svenska språket. Hur kan ni slå vakt om en reform som ökar segregationen?

– För vår del så är frihet att bestämma över hur barnen tas om hand under de första åren en grundläggande frihet för familjerna. Vi har öppnat upp för kommunerna att införa vårdnadsbidrag, något som ungefär hälften av landets kommuner har infört. För varje familj som efter eget huvud får möjlighet att välja det alternativ som passar dem bäst, så är det väldigt betydelsefullt.

Men experter säger att det är väldigt viktigt för barn i invandrarområden att komma i kontakt med barn som pratar bra svenska. Ser du inte ett problem?

– Det går också att genom öppna förskolor och familjecentraler. Att med det som argument att reglera tillvaron på ett sådant sätt så att alla ska tvingas in i samma mall, det är inte vår politik.

Ni är, till skillnad från de andra regeringspartierna, emot att tillåta insemination av singelkvinnor i Sverige. Varför ska svenska kvinnor behöva åka till Danmark?

– Vår inställning är att barn har rätt till båda sina föräldrar. Skulle vi reglera det lagstiftningsvägen kommer vi att ha en ordning som innebär att den svenska sjukvården skulle erbjuda den här tjänsten och att fler barn kommer till världen utan att ha kontakt med pappan under sin uppväxt. Jag är väl medveten om att det ändå händer när föräldrar går skilda världar, en förälder avlider och så vidare. Men att med berått mod beröva ett barn kontakt med sin pappa under uppväxten tycker inte vi är rätt.

I abortfrågan vill många av era systerpartier i Europa införa hårdare begränsningar. Här hemma vill SD ha en sänkt abortgräns och Kristna Värdepartiet har bildats med abortfrågan i centrum. Vilket intryck tar du av abortkritiker som säger sig missnöjda med hur Kristdemokraterna har hanterat frågan?

– Om det inte vore en så allvarlig fråga skulle jag le lite igenkännande när man hör deras argumentation eftersom den är på samma sätt som mitt parti var för 25 år sedan. Vi bytte position eftersom vi inser att ingenting blir bättre av att ändra lagen i det här avseendet. Aborter kommer att genomföras vare sig de är tillåtna eller inte. Dessutom är det så att nästan alla aborter genomförs under ett tidigt skede av graviditeten.

Men är det inte så att andra partiet nu börjar fånga upp det som varit en av era hjärtefrågor?

– Det är fortsatt en hjärtefråga för Kristdemokraterna att få ner aborttalen. Aborter är ett elände för den kvinna som brottas med den här frågan. Varje ingrepp riskerar också att man får medicinska komplikationer. Det är inget positivt med aborter. Däremot måste det finnas en möjlighet för kvinnor att få aborter. Metoden för att minska antalet aborter går inte via en förändrad lagstiftning, utan i stället genom mer rådgivning, mer av förebyggande, mer av preventivmedelsrådgivning, fler ungdomscentraler och ett aktivare arbete på det området, Vi har kunnat se under se senaste två åren att aborterna i de yngre yrkesgrupperna minskar. Men aborterna ligger på en för hög nivå för att det ska vara bra.

I veckan berättade DN att de stora privata vårdkoncerner som numera driver en stor del av den svenska sjukvården betalar väldigt lite skatt. Hur tycker du att de står till med skattemoralen och etiken i dessa företag?

– Det ena är att man måste reda ut exakt hur det ser ut. Vi ska täppa till de orimliga möjligheter som har existerat för att undvika skatt. Jag vill att företagen ska ta ett eget ansvar och det är där etiken kommer in. Men gör man inte det måste vi vara beredda att med lagstiftningsmedel se till att vi stänger vägar som enbart är till för att undvika skatt.

Du och andra i ert parti brukar ju försvara det privata ägandet. Men är det inte naivt att tro att internationella riskkapitalbolag skulle ha något annat i fokus än att tjäna så mycket pengar som möjligt på svenska skattebetalares pengar?

– Företag vill i regel tjäna pengar. Men det är också att man ska ha en idé om vad man ska göra om man ska bli framgångsrik på det här området. Alla mätningar som vi har gjort visar att privat verksamhet lämnar väl så goda resultat som den offentliga verksamheten. Det som är det primära för mig är att säkerställa att kvaliteten är bra på verksamheten och att man betala skatt i Sverige.

Då är det inget problem för dig att vinster hamnar utomlands också?

– Om det skattas i Sverige gör ägaren vad de vill med det som kvarstår, så fungerar ju alla företagsverksamhet.

Du har drivit att man helst ska ta bort skillnaden i skatt mellan pensionärer och inkomststagare. Nu plötsligt händer ingenting. För inte så länge sedan sa du att man borde utjämna skillnaden så snabbt som möjligt. Nu låter det som att det kommer att ta väldigt lång tid?

– Hur lång tid det tar kan jag inte svara på i dag. Men det kommer sannolikt att dröja mer än en mandatperiod innan detta kan göras. Men vi vill ta steg för steg och jämna ut skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare.

Vad innebär det resonemanget för ytterligare jobbskatteavdrag och värnskatt för Kristdemokraterna?

– För vår del när det gäller inkomstskatter står pensionärerna först, därefter följer breda löntagargrupper. Först därefter kommer värnskatten.

I försvarsberedningen reserverade ni er i Nato-frågan. Hur ser du på behovet av ett svenskt närmande till Nato?

– Sverige har en nära relation till Nato och är ett av de länder som arbetar närmast Nato, trots att vi inte är medlemmar. Vi skulle vilja skapa ett sammanhang där partierna sitter ner och förutsättningslöst sitter ner och diskuterar med varandra. Jag vet att det jag säger innebär i praktiken att Socialdemokraterna måste ändra sig och öppna för en diskussion hur vi hittar den bästa säkerhetspolitiska lösningen.

I vilken form skulle ett sådant samtal mellan partierna ske?

– Man skulle kunna ha EG-konsekvensutredningen som gjordes före EU-medlemskapet som modell. Skulle man göra ett sådant grundarbete får man föra en diskussion och hitta breda lösningar.

KD har ansvarat för bostadsfrågan i regeringen sedan 2006. Efter åtta år är bostadsbristen framför allt för unga i storstadsområden skriande. Varför har så lite hänt på åtta år?

– Därför att det är väldigt långsiktiga rörelser på bostadsmarknaden. Sverige har under 25 års tid byggt ungefär hälften av bostäder jämfört med våra nordiska grannar. Det är för dåligt. Det är någonting som inte funkar i den svenska bostadsmarknaden. Nu ökade byggandet förra året med ungefär 50 procent och i år ökar det ytterligare.

Ett sätt som föreslagits av fastighetsägarna under decennier för att få fart på byggandet av hyresrätter är att man inför marknadshyror. Är det dags för marknadshyror i Sverige?

– Inte för det bestånd som redan existerar. Däremot finns det skäl att fundera för bostäder som ännu inte är byggda. Går det att hitta vägar för nyproduktion? Om man tänker sig att när man bygger nya lägenheter skulle få pröva med en fri hyressättning skulle det bli intressant att se effekterna av detta.

Ni fick efter valet 2006 igenom att fastighetsskatten ersattes med en låg avgift. Men priset ni fick betala var att reavinstskatten höjdes, vilket minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Borde inte reavinstskatten sänkas?

– Det borde man se på i en skatteöversyn. Det som brukar kallas för flyttskatter är något som minskar rörlighet och påverkar samhället i stort.

Samtidigt säger ekonomer att det var väldigt dumt att ta bort fastighetsskatten. Den borde ha fått vara kvar. Ni hade fel, säger de.

– Har man som utgångspunkt i tillvaron att skapa stabila skattebaser eller en rimlig tillvaro för människor? Det är det senare för min del.

Efter valet ska, efter en ändring av grundlagen, en särskild omröstning hållas om statsministerfrågan.

– Det minskar flexibiliteten i regeringsbildningen. Det kan ställa oss inför väldigt svåra utmaningar, säger Göran Hägglund.

Han säger bestämt nej till samtal med SD, även om partiet skulle få omkring 10 procent.

– Jag vill inte försätta mig i en situation där Sverigedemokraterna hamnar i en utpressningssituation.

Göran Hägglund vill fortsätta det migrationspolitiska samarbetet med Miljöpartiet även efter valet, men utesluter ett utökat samarbete.

– Miljöpartiet har med Gustav Fridolin och Åsa Romson genomfört en kraftig vänstervridning. Det gör att det är svårt att peka ut centrala områden vid sidan om det som vi samarbetat bra om.

Hur säker i procent är du på att KD sitter kvar i riksdagen efter valet?

– Hundra. Man kan förstås inte vara helt säker på någonting, men jag känner en stor trygghet i att vi har en väldigt stark organisation. Vi har gång på gång när andra räknat ut oss visat i valrörelser är vi intressanta för fler än vad andra har förutsett.

Läs mer:

Vad vet du om Kristdemokraterna?

KD:s Göran Hägglund chattade med DN:s läsare

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.
Annons:
Annons:
Annons: