Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
EU–valets sakfrågor

Frihandeln en vattendelare för partierna

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fakta. Frihandelsavtalet med USA

Sedan i juni förra året har EU och USA förhandlat om ett frihandelsavtal. Diskussionerna är delvis en följd av att samtalen inom världshandelsorganisationen WTO havererade. USA och EU hoppas att ett bilateralt avtal dem emellan ska få övriga världen att anpassa sig.

Enligt EU-kommissionens beräkningar kan ett avtal ge EU en ökad tillväxt på 1 procent, vilket motsvarar ­ungefär 1 000 miljarder kronor. För svensk del har det talats om tiotusentals nya jobb.

Den stora knäckfrågan blir att komma överens om gemensamma regler för alltifrån bilar till livsmedel. En annan kontroversiell fråga är det så kallade investerarskyddet, vilket kan innebära att bolag tar till rättsliga åtgärder mot stater när nya lagar påverkar vinsterna. Förhandlingarna sker i 30 olika grupper.

Avtalet väntas bli klart tidigast nästa år. Då ska texten god­kännas av både den amerikanska kongressen och Europaparlamentet.

Fakta. Så tycker partierna om jobben

Socialdemokraterna

Anser att alla EU:s beslut ska bedömas utifrån huruvida de bidrar till fler jobb. Unga ska sättas i arbete genom att den ungdomsgaranti som redan finns – med rätt till jobb, utbildning eller praktik – förverkligas.

Moderaterna

Mer frihandel är kärnan i politiken. Vill få bort de återstående hindren på den inre marknaden. Vill trycka på så att tjänstedirektivet, fri rörlighet för tjänster, gäller hela EU. Vill även ha gemensamma regler för den digitala marknaden.

Folkpartiet

Den inre marknaden för tjänster bör utvecklas ytterligare. Partiet för­ordar en harmonisering av regel­verket på den digitala marknaden där e-handeln ingår. Vill att EU fortsätter att minska regelbördan för små och medelstora företag.

Centerpartiet

Vill skapa en inre marknad för digitala tjänster och är positiva till utökad frihandel, bland annat med USA. Vill göra det lättare för arbetslösa att ta del av nationella arbetslöshetsförsäkringen när de söker jobb i ett annat EU-land.

Kristdemokraterna

Att fortsätta riva handelshinder är KD:s huvudfråga. Dels vill partiet säkerställa att tjänstedirektivet genomförs i alla länder, dels vill man ha frihandelsavtalet med USA.

Vänsterpartiet

Vill skapa jobb genom att satsa på klimatinvesteringar. Vill stimulera ekonomin i Europa genom att släppa på åtstramningspolitiken i kris­länderna i södra Europa.

Miljöpartiet

Vill ha en ”Green new deal” som innebär att EU:s budget används till stora miljöinvesteringar, vilket ska leda till nya jobb.

Piratpartiet

Vill genom satsningar på innovation och utveckling skapa nya jobb. Pengarna ska föras över från jordbrukssubventionerna. Vill inte ha ett frihandelsavtal med USA eftersom partiet menar att det handlar om att införa lagstiftning i kontroversiella frågor bakvägen.

Sverigedemokraterna

Har inget jobbavsnitt i sitt valmanifest. Vill ha ett frihandelsavtal med USA. Partiet kräver också ett stopp för all överstatlig kontroll över den svenska arbetsmarknaden.

Feministiskt initiativ

Har ingen särskild jobbpolitik på ­EU-området. Vill dock införa en feministisk ekonomi vilket bland annat innebär att ”spekulationsekonomin ska avskaffas”.

Ökad tillväxt och miljoner nya jobb – eller ­klordoppade kycklingar och hormondopat kött i affären.

Ett frihandelsavtal mellan EU och USA blir en av de hetaste frågorna i Europaparlamentet de kommande åren.

Ökad tillväxt och miljoner nya jobb – eller ­klordoppade kycklingar och hormondopat kött i affären.

Ett frihandelsavtal mellan EU och USA blir en av de hetaste frågorna i Europaparlamentet de kommande åren.

Just nu pågår förhandlingar mellan EU och USA om vad som kan bli det största frihandelsavtalet i historien. Under de kommande åren ska ett utkast till avtalstext läggas fram.

Och det är där Europaparlamentet kommer in i bilden. Sedan Lissabon­fördraget trädde i kraft 2009 så är det de 751 parlamentarikerna som avgör om avtalet ska godkännas.

Annons:

– Vi måste godkänna detta, annars blir det inte av, säger Kent ­Johansson, Centerpartiets ledamot i Europaparlamentet.

Frihandelsfrågan är en vattendelare i den svenska Europapolitiken. Mest positiva är Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna.

–  Allt talar för att avtalet kommer att skapa större tillväxt och väldigt många nya jobb. Det är en nödvändighet om vi ska få Europa ur den stagnation som vi befinner oss i, ­säger Jasenko Selimovic, Europa­parlamentskandidat för Folkpartiet.

Enligt beräkningar som EU-kommissionen gjort kan ett frihandelsavtal betyda så mycket som 1 procents extra tillväxt per år jämfört med i dag. Kommerskollegium har en gjort en något försiktigare uppskattning för svensk del, där exporten ökar med 17 procent och BNP med 0,2 procent.

Förhandlingarna mellan USA och EU handlar inte främst om tullar, de är på de flesta områden redan tämligen låga. Snarare rör knäckfrågorna regler och olika tekniska system som i praktiken fungerar som ­handelshinder.

Ett möjligt scenario är då att parterna i stället för att skriva gemensamma regler kommer överens om ”ömsesidigt erkännande”. Det betyder i praktiken att en vara som är godkänd i EU även är godkänd i USA – och tvärtom. Kritikerna befarar att det kommer att leda till att europeiska restriktioner kring mat och miljö luckras upp. I USA doppas kycklingar i klor för att undvika salmonella och nötdjur får tillväxthormon för att växa snabbare.

Annons:

– Just vår försiktighetsprincip, som vi kämpat hårt för, är det som USA tycker är det största handelshindret och där gäller det att vara väldigt vaksam, säger Vänster­partiets toppkandidat Malin Björk.

En annan kontroversiell fråga är det så kallade investerarskyddet som ger företag möjlighet att stämma stater om förutsättningarna förändras. Vänsterpartiet befarar att det innebär att exempelvis stora vårdkoncerner kan stämma Sverige om möjligheterna att plocka ut vinst inskränks.

– Man kan också tänka sig att gruvföretag stämmer Sverige om vi skulle inrätta en mineralavgift. Den här typen av specialdomstolar är ett reellt hot mot demokratin, säger Malin Björk.

Socialdemokraterna och Centerpartiet är i grunden positiva men har ett antal förbehåll. Båda partierna menar dock att EU är en jämbördig förhandlingspartner till USA och att det kommer att rädda europeiska miljö- och konsumentregler.

Miljöpartiet, som inte heller avvisar tanken på ett frihandelsavtal, tycker att sekretessen kring förhandlingarna är ett demokratiskt problem.

– Det första kravet just nu är större öppenhet. Jag tycker att det är väldigt problematiskt att inte ens svenska regeringen har koll på vilka krav USA ställer, säger Peter Eriksson.

Jasenko Selimovic (FP) tycker att farhågorna är överdrivna.

– Ingen tror att Europaparlamentet kommer att ta ett beslut som kommer att skada demokratin eller ens är väg att göra det. Jag ser det som skrämselpropaganda som man sprider för att underminera möjligheterna att skriva ett avtal, säger han.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.
Annons:
Annons:
Annons: