Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
EU–valets sakfrågor

Hård strid väntar om väljarnas hjärtefråga

Bokmärk artikel

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fakta. Solenergi

Solceller är en teknik där halvledarmaterial används för att omvandla solstrålning till elektrisk spänning. Det finns också solfångare som värmer vatten.

Solenergin ökar snabbt i Sverige. Den samlade energiproduktionen har växt från 250 kilowatt 2005 till nästan 35 megawatt 2013, alltså 140 gånger mer.

Ökningen sker dock från låga nivåer. Solceller står fortfarande bara för 0,03 procent av Sveriges elproduktion. 2013 alstrades 39 giga­wattimmar på årsbasis. Potentialen bedöms vara omkring 1 000 gånger större.

Ett stort skäl till ökningen är att solceller blivit mycket billigare på grund av prispress från kinesiska tillverkare. Prisfallet har bromsats efter att USA och EU infört straff­tullar. På senare år har Sverige även infört statliga stöd. Intresset är större än vad fonderna räcker till. Även en skattereduktion är på gång.

En nybyggd villa kan få hela sitt elbehov täckt av solceller, givet att uppvärmningen sker på annat sätt.

Källa: Energimyndigheten, IEA

Miljö och klimat är EU-valets viktigaste fråga enligt väljarna, visar DN/Ipsos mätning. Här väntar en hård strid i höst. Konflikten gäller om EU ska ställa bindande krav på länderna när det gäller förnybar energi och effektivare energianvändning.

Miljö och klimat är EU-valets viktigaste fråga enligt väljarna, visar DN/Ipsos mätning. Här väntar en hård strid i höst. Konflikten gäller om EU ska ställa bindande krav på länderna när det gäller förnybar energi och effektivare energianvändning.

När DN/Ipsos ber väljarna att ranka EU-valets viktigaste frågor blir svaren en blandning av sådant som EU bestämmer och rent inrikes­politiska frågor. Skola, sjukvård och omsorg hamnar högt men berörs i mycket liten utsträckning av EU-beslut.

David Ahlin, opinionschef på Ipsos, drar flera slutsatser av detta.

Annons:

– De flesta har en ganska diffus uppfattning om vad som avhandlas på EU-nivån. Samtidigt visar det här att inrikespolitiken väger tyngst även i EU-valet.

Men ett politikområde sticker ut tydligt. Miljö och klimat värderas högst av 15 procent av väljarna och toppar listan. Det är också en fråga där EU:s roll är central.

– Det är tydligt att väljarna har förstått att det krävs ett brett europeiskt samarbete för att åstadkomma något i de här frågorna, säger David Ahlin.

Den stora och olösta frågan på detta område just nu är hur EU:s klimatmål till år 2030 ska se ut. EU-parlamentets majoritet har röstat för att medlemsländerna ska få tre bindande mål. Utsläppen ska minska med 40 procent, 30 procent av energin ska vara förnybar och energie­ffektiviteten ska öka med 40 procent.

Åsikterna om detta går dock isär, inte minst bland medlemsländerna. Många, däribland den svenska regeringen, anser att det räcker med ett mål för utsläppen och att länderna själva ska få avgöra hur det ska nås. Processen har gått i stå i ministerrådet och i höst väntar hårda förhandlingar med parlamentet, vars linje påverkas av vilka politiker som nu röstas in.

Isabella Lövin, förstanamn på Miljöpartiets EU-lista, anser att det är av största vikt att även målen för förnybart och energieffektiviseringar är tvingande. Hon påpekar att så ser EU:s nuvarande mål till 2020 ut.

Annons:

– Det har visat sig vara ett väldigt effektivt styrmedel för att driva fram utveckling och innovationer. Det ger industrin och investerarna en tydlig signal om vad de ska satsa på, säger Lövin.

Gunnar Hökmark, Moderaternas toppkandidat i EU-valet, anser däre­mot att det räcker med ett mål för utsläppsminskningar.

– Vi är 28 medlemsländer med olika förutsättningar och balansen mellan förnybart och energi­effektiviseringar avgör varje land bäst självt. Det är viktigt att EU får klimatmål som är realistiska så att vi kan få med oss även Öst­europa.

Enligt Hökmark skulle den rödgröna linjen angående förnybart tvinga Sverige att avveckla kärnkraften.

– Det är ett exempel på vad som händer när man detaljstyr. Kärnkraften är ett skäl till att Sverige klarat sig så bra.

Men det är inte bara de rödgröna som Hökmark är oense med. Även Centerpartiet vill ha tre bindande klimatmål. Kent Johansson är partiets toppnamn i valet.

– Det är viktigt att vi talar om vilka satsningar som ska göras. För mig är det kopplat till nya jobb. Det här är den första och största frågan som parlamentet ska behandla, säger Johansson.

Läs mer:

Ljusa tider för solenergi

Kommentarer (19)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.
Annons:
Annons:
Annons: