Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
DN granskar: Åtta år med alliansen

Integrationen går framåt – långsamt

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fakta.

Några beslut som ­regeringen har fattat

Lättare att komma till Sverige

Regeringen har gjort en upp­görelse tillsammans med Miljö­partiet. Det har blivit lättare att komma till Sverige. Inte bara som asyl­sökande, utan även som anhörig­invandrare, arbetskrafts­invandrare eller student.

Etableringsreformen

För att underlätta nyanländas etablering i Sverige införde regeringen år 2010 en etableringsreform. En av åtgärderna var att föra över huvudansvaret för integrationen från kommunerna till Arbetsförmedlingen.

Instegsjobb

Ett instegsjobb innebär en subventionerad anställning. Arbetsgivare som anställer nyanlända invandare kan få 80 procent av lönen i bidrag, dock som mest 800 kronor per dag.

Nystartsjobb

Regeringen har infört särskilda nystartsjobb – en subventionerad anställning för personer som står långt från arbetsmarknaden, bland annat invandare.

SFI-lyftet

Regeringen avsatte pengar för att lyfta SFI-lärarnas kompetens

Ny diskrimineringslag

År 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. I lagen infördes bland annat en särskilt ”diskrimineringsersättning” – en ersättning för kränkning.

Försörjningskrav vid anhörig­invandring

I april 2010 infördes delvis nya regler för anhöriginvandring. Ett försörjningskrav uppställdes som villkor för att uppehållstillstånd skulle beviljas. Försörjningskravet innebär att ”anknytningspersonen” ska kunna försörja sig och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för båda personerna.

Fakta. Granskningen

Åtta år med alliansen. DN granskar i sju delar vad som har hänt inom olika områden i samhället under de senaste två mandatperioderna.

Sju delar

Del 1. Skola och barnomsorg

Del 2. Sjukvård

Del 3. Brott och straff

Del 4. Äldreomsorg

Del 5. Jobb och ekonomi

Del 6. Miljö

I dag: Del 7. Integration

Så har vi gjort

DN har gått igenom statistik från bland annat SCB, Riksrevisionen och Eurostat. Vi har gjort bakgrundsintervjuer med ett 10-tal personer som arbetar med frågor som rör integration.

Viktingen av plus och minus har gjorts genom att väga samman statistiken och värdera vad som är en fördel för området integration (plus) samt det som tydligt visar på negativa effekter (minus). Värderingen har gjorts av Kristoffer Örstadius i samråd med DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg.

Reportern

Kristoffer Örstadius är reporter på DN. Han belönades nyligen med en guldspade för sin granskning av skolan under våren 2013.

Del 7: Integration. Sverige är ett av de EU-länder som är sämst på att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Integrationen har förbättrats i flera avseenden, men utvecklingen går sakta, visar DN:s genomgång.

Del 7: Integration. Sverige är ett av de EU-länder som är sämst på att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Integrationen har förbättrats i flera avseenden, men utvecklingen går sakta, visar DN:s genomgång.

Aldrig tidigare har så många personer invandrat till Sverige som förra året – 115.845 personer. Det är nästan en fördubbling jämfört med början av 2000-talet. Personer från Asien står för den största ökningen.

Andelen invånare i Sverige med utländsk bakgrund har växt från 16,7 procent år 2006 till 20,7 procent år 2013. Definitionen innefattar dem som är födda utomlands eller som har båda sina föräldrar födda utomlands.

I dag fortsätter Dagens Nyheters granskning av de snart åtta åren med alliansregeringen – nu med den sista delen i serien.

Integration och migration pekas ut som den fjärde viktigaste frågan bland väljarna i den senaste SOM-undersökningen. Integration är svårt att mäta. Statistiska mått lyckas inte alltid fånga upp hela bilden, men flera variabler ger indikationer på hur utvecklingen har varit de senaste åren.

Alliansen skrev i sitt valmanifest år 2006 att ”den svenska integrationspolitiken har misslyckats” och att det är för svårt att ta sig in på ­arbetsmarknaden.

DN:s granskning visar att invandrare fortfarande har mycket tufft på arbetsmarknaden i Sverige. Förra året var 57,8 procent av de utrikesfödda sysselsatta, jämfört med 67,5 procent bland inrikesfödda. Måttet som används är sysselsättnings­graden, alltså andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder. Bara tre andra EU-länder – Grekland, Spanien och Belgien – hade större skillnader förra året, enligt statistik från Eurostat.

Sverige hade samma låga placering i EU-ligan 2006, men skillnaderna i procent har minskat. Gapet mellan utrikesfödda och inrikesfödda krymper, trots finanskrisen. Lågkonjunkturer brukar normalt missgynna socioekonomiskt utsatta grupper.

Mellan åren 2006 och 2013 ökade sysselsättningsgraden bland utrikesfödda med 1,6 procentenheter. Bland inrikesfödda finns ingen ökning.

Annons:

Däremot är utvecklingen annorlunda om vi jämför arbetslösheten. För utrikesfödda har arbetslösheten ökat från 13,1 till 16,2 procent. För inrikesfödda har den ökat från 6,1 till 6,3 procent. Att både arbetslösheten och sysselsättningsgraden ökar behöver inte vara oförenligt. I huvudsak beror utvecklingen på att arbetskraften har ökat, både i antal och i andel personer.

Utrikesfödda är inte någon homogen grupp. Arbetsmarknaden skiljer sig åt beroende på en rad faktorer, till exempel födelseregion, vistelsetid och utbildningsnivå. Sedan 2006 har sysselsättningsgraden ökat för utrikesfödda från samtliga världsdelar förutom Afrika.

Många invandrare har fortfarande mindre kvalificerade jobb än vad de hade i sina hemländer. Statistiken släpar dock efter. Av de högskoleutbildade männen år 2011 hade 17 procent av de inrikesfödda och 37 procent av de utrikesfödda ett yrke som krävde lägre utbildningsnivå. Det är ungefär på samma nivå som tidigare år.

Det finns stora brister i kartläggningen av de nyanländas kunskaper och kompetens, enligt Riksrevisionen. Få personer får sin erfarenhet värderad, och bedömning av utländska betyg kan ta lång tid.

En av regeringens största reformer inom området integration har varit etableringsreformen. Den infördes i december 2010 och syftar till att underlätta och påskynda nyanländas etablering i Sverige. En av åtgärderna var att föra över huvudansvaret för integrationen från kommunerna till Arbetsförmedlingen.

Riksrevisionen presenterade förra veckan en granskning av regeringens satsning. Fram till mars i år har drygt 9.000 nyanlända avslutat en etableringsplan. Enligt Riks­revisionen har reformen förbättrat situationen, men de nyanländas etablering går inte så snabbt som den borde. I dag har ungefär en fjärdedel av de nyanlända fått ett arbete eller påbörjat en utbildning 90 dagar efter sin etableringsperiod. Det är samtidigt inte mer än fem procent av de personer som ingår i reformen som har ett arbete utan stöd.

Två andra jobbreformer som regeringen har infört är nystarts- och instegsjobben. Det handlar om subventionerade jobb, varav den senare är direkt riktad till nyanlända.

Nystartsjobben har enligt forskningsinstitutet IFAU sannolikt haft god effekt med fler jobb.

En granskning från Riksrevisionen visar att nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än dem utan subventionerad anställning.

SCB för sedan några år tillbaka statistik om bland annat ekonomi, utbildning och arbetsmarknad i 15 av de mest socioekonomiskt utsatta statsdelarna i Sverige, bland annat Rinkeby i Stockholm och Bergsjön i Göteborg. Mellan 2006 och 2012 ökade andelen förvärvsarbetare i 9 av de 15 områdena. I över hälften av områdena minskar samtidigt andelen invånare som får sjuk- och ­aktivitetsersättning, det som tidigare kallades för förtidspension.

Allt tyder på att en mindre andel av de utrikesfödda lever på försörjningsstöd, alltså socialbidrag. År 2012 fick 137.899 mottagare ekonomiskt bistånd bland utrikesfödda. Det har bara ökat med 4.673 mottagare sedan 2006, trots att invandringen har varit rekordhög.

Ett av de områden som regeringen har pekat ut som viktigt är en förbättring av språkkunskaperna och mer möjligheter till utbildning för vuxna.

Antalet personer som läser på SFI, Svenska för invandrare, har ökat kraftigt de senaste åtta åren. Den främsta orsaken till detta är att antalet invandrare blir fler.

Av de elever som började i SFI år 2009 hade sex av tio avslutat någon kurs med minst godkänt resultat två år senare. Det är dock svårt att jämföra hur SFI har utvecklats sedan 2006 eftersom statistiken inte ser ut på samma sätt.

Familjebakgrund har fortfarande mycket stor betydelse i den svenska skolan. Trots riktade insatser till skolor i socioekonomiskt utsatta områden skiljer sig kunskaps­resultaten mycket mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. De har dessutom ökat marginellt. Enligt senaste Pisa-­undersökningen kan en av orsakerna vara att genomsnittsåldern för när ett barn anländer till Sverige är ­högre nu än tidigare.

Sverige är ett av de länder i EU som beviljar flest personer asyl i förhållande till landets storlek. Fram till maj i år hade 12.611 personer beviljats asyl i Sverige – merparten från Syrien och Eritrea. Siffran kan jämföras med exempelvis 7.482 personer under hela år 2009.

Förra året beviljades också ­rekordmånga uppehållstillstånd – 116.587 personer. Av dem är 39.783 anhöriga, 28.998 flyktingar och 19.292 arbetskraftsinvandrare. I dessa siffror ingår både permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd.

En granskning i DN 2012 visade på flera problem med integrationen bland ensamkommande flyktingbarn. Merparten hade mycket svårt att få jobb och hade problem i skolan.

Det är svårt att dra slutsatser om samhällsekonomiska effekter av invandringen. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har kunnat visa att det finns större kostnader än intäkter. Det finns även flera positiva effekter för tillväxten. Till exempel är andelen egna företagare bland de förvärvsarbetande högre bland utrikesfödda än inrikesfödda. Dessutom har företagare med utländsk bakgrund fler anställda per företag.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.