Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Sveriges fallande skolresultat

Regeringen satsar stort på små klasser

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fakta. Lärartäthet

Pisaundersökningen, som presenterades i vintras, visade att Sverige har den sämsta utvecklingen av alla OECD-länder när det gäller 15-åringarnas kunskaper.
Samtidigt visar statistik från Skolverket att kommunerna aldrig har satsat så mycket pengar på grundskolan som nu. Lärartätheten är högre i Sverige än i andra OECD-länder.
Det är oklart hur stora klasserna är i den svenska skolan. Det finns ingen nationell statistik. Lärartätheten, som mäter antal elever per lärare, har legat relativt kontant de senaste åren.
Enligt en Sifoundersökning tror svenska folket att mindre klasser är nyckeln till en bättre skola. OECD:s expert anser dock att det är bättre att satsa pengarna på lärarna med högre löner, vidareutbildning och karriärmöjligheter.

Mindre klasser, fler speciallärare och fler lågstadielärare. Regeringen presenterar i dag den enskilt största satsningen i vårbudgeten – 2,3 miljarder kronor per år till skolan.
Förslaget innebär en minskning med som mest fem elever per lågstadieklass.

Mindre klasser, fler speciallärare och fler lågstadielärare. Regeringen presenterar i dag den enskilt största satsningen i vårbudgeten – 2,3 miljarder kronor per år till skolan.
Förslaget innebär en minskning med som mest fem elever per lågstadieklass.

Kampen om skolfrågan trappas nu upp. Efter vinterns Pisaundersökning där Sverige tappade mest av alla jämförda länder, överskuggar skolan alla andra politik­områden i väljarnas ögon. Fyra av tio prioriterar skolan högst, enligt en DN/Ipsos-mätning som publicerades i februari.

I dag, tisdag, presenterar regeringen ett nytt förslag om mindre klasser i lågstadiet. Satsningen – ”Lågstadielyftet” – är den enskilt största i vårbudgeten.

– Lärare får mer tid för varje elev. Varje elev känner att de får mer tid med sin lärare. Förhoppningsvis innebär det en lugnare inlärningssituation. Vi tror att detta är särskilt viktigt just i lågstadiet, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

DN träffade på måndagen alla fyra partiledarna som förklarade att syftet med satsningen är att höja kvaliteten på skolundervisningen. Det handlar om 2,3 miljarder kronor per år, varav två miljarder kronor är ett permanent statsbidrag till kommunerna. Den andra delen är en utbyggnad av lågstadielärarutbildningen. Satsningen gäller från och med 2015.

Regeringens ambition är att klassernas elevantal ska minska, men det är upp till kommunerna att själva bestämma exakt hur pengarna ska användas. Enligt förslaget får skolorna möjlighet att använda resurserna till att minska storleken på klasserna, ha fler lärare i klassrummet, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare.

– Om man använder hela summan till att anställa fler lärare och minska klasserna betyder det att varje lågstadieklass i Sverige skulle kunna minskas med i snitt fyra till fem elever, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Enligt en Sifoundersökning är mindre klasser den åtgärd som svenska folket tycker är viktigast för att lyfta skolan.

Men förslaget är inte okontroversiellt. OECD:s expert Andreas Schleicher presenterade nyligen en analys av den svenska skolan. En av hans slutsatser var att mindre klasser inte är det mest effektiva sättet att använda pengarna.

Annons:

Han anser att det är bättre att satsa på högre lärarlöner, vidareutbildning och karriärmöjligheter för lärare – snarare än mindre klasser.

– I valet mellan att satsa på lärare eller mindre klasser bör man satsa på att stödja läraren, sade han på en pressträff för några veckor sedan.

Lärartätheten i den svenska grundskolan är i dag klart bättre än OECD-snittet. Samtidigt är kunskapsläget hos svenska 15-åringar betydligt sämre än OECD-snittet.

– Vår utgångspunkt är att barn och unga fortsatt lär sig för lite. Vi vill rätta till det. Då har vi lärt oss att väldigt mycket handlar om att få bättre resultat i lågstadiet. Det är de viktiga åren då verktygen måste vara på plats – att man kan skriva, läsa, räkna. Då tror vi att det är viktigt att man känner att det är lugnare omkring sig som elev, att man har mer tid med läraren, säger Fredrik Reinfeldt.

Ingen vet hur stora klasserna i den svenska skolan är i genomsnitt. Det finns inte någon samlad nationell statistik på området. Det enda måttet som finns är "lärartäthet" och den har legat relativt konstant de senaste åren, cirka 12 elever per lärare.

Socialdemokraterna har tidigare föreslagit mindre klasser. Det finns flera likheter med det förslag som regeringen nu presenterar. Båda satsningarna handlar om cirka två miljarder kronor och är riktade mot lågstadiet.

Kopierar ni Socialdemokraternas förslag?
– Nej, det gör vi inte. De föreslår inte en utbyggd lågstadielärarutbildning. För att vi ska kunna få till mindre klasser med hög kvalitet och för att fler unga elever ska möta fler duktiga lärare så krävs det fler utbildade lågstadielärare. Vår satsning på runt 300 miljoner kronor på fler platser har inte Socialdemokraterna med i sitt alternativ, säger C-ledaren Annie Lööf.

Till F-3-lärarutbildningen, det vill säga mot förskoleklass och lågstadiet, antogs drygt 1 800 studenter under nuvarande läsår. Avsikten med regeringens förslag är att antalet nya platser ska utökas med 700 platser.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.