Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Intervjuserie inför valet 2014: Partiledarna

Reinfeldt: Vi måste bygga upp skyddsvallar för en kommande finans­kris

Bokmärk artikel
Fredrik Reinfeldt vill ge alla myndigheter ett övergripande mål – att verka för fler jobb.

Foto: Thomas Karlsson Fredrik Reinfeldt vill ge alla myndigheter ett övergripande mål – att verka för fler jobb.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fredrik Reinfeldt

Ålder: 48 år.

Bostad: Sagerska palatset.

Familj: Sönerna Gustaf och Erik samt dottern Ebba.

Tre hjärtefrågor inför valet:

Att fem miljoner människor har jobb år 2020.

Fortsatt god ordning i svensk ekonomi.

Fortsätta med reformer i skolan med tioårig grundskola och mer matematik.

Vilken är den största politiska förändring som skett sedan du föddes?

– Det största som hänt är att Berlinmuren faller och att antalet demokratiska stater växer. Det största som hänt i Sverige är att vi är ett utpräglat reformland som har återvunnit en ekonomisk styrka som vi inte haft på 40 år.

Vilken är din favorit­politiker på film eller tv?

– President Bartlet i  ”Vita huset”. Han beskrivs som en ansvarstagande och mänsklig ledare.

Nytt mål för myndigheter. Statsminister Fredrik Reinfeldt vill att all statlig verksamhet ska verka för ökad sysselsättning. Präglad av 90-talskrisen. Moderatledaren vill tillbaka till budgetöverskott, trots rekordlåg statsskuld. Nej, nej, nej. Avvisar andra regeringspartiers förslag om marknadshyror, höjd a-kassa och uppluckring av Las.

Nytt mål för myndigheter. Statsminister Fredrik Reinfeldt vill att all statlig verksamhet ska verka för ökad sysselsättning. Präglad av 90-talskrisen. Moderatledaren vill tillbaka till budgetöverskott, trots rekordlåg statsskuld. Nej, nej, nej. Avvisar andra regeringspartiers förslag om marknadshyror, höjd a-kassa och uppluckring av Las.

Det största som hänt politiskt i Sverige sedan Fredrik Reinfeldt såg dagens ljus den 4 augusti 1965 är det som inleddes på 1990-talet och som han själv varit med om – att återskapa stabilitet i Sveriges offentliga finanser. Det anser stats­ministern som snart innehaft sitt ämbete i åtta år, den längsta perioden för en borgerlig statsminister sedan rösträttens införande.

– Jag har genomlevt och sett vad det innebar att leva i en ekonomi när det var dålig ordning, när inflationen och räntorna inte var under kontroll. Det påverkar allt, säger han.

Annons:

Regeringen har gått igenom statliga myndigheter och upptäckt att många saknar mål för att verka för ökad sysselsättning. Det vill regeringen råda bot på genom att all statlig verksamhet ska ha som ett mål att bidra till fler jobb.

– Vi kan ta Livsmedelsverket till exempel som ska säkra livsmedel och bra matvanor. Men man kan också skriva in att de ska främja företagen inom livsmedelssektorn, säger Fredrik Reinfeldt.

I all myndighetsutövning ska ett ökat antal jobb och företagande vara en målsättning, anser han.

Är myndigheter ett hinder i dag för jobbskapande?

– Det finns många företag som anser att de ofta är ett hinder. Framför allt när man ska växa behövs det tillstånd av olika slag. Man upplever att det är krångligt och tar lång tid.

Men andra krav från näringslivet, som en uppluckring av lagen om anställningsskydd som både Centerpartiet och Folkpartiet vill ha, säger statsministern nej till.

Annons:

– För Moderaterna är det oerhört viktigt. Det är inte via uppluckrat anställningsskydd som vi får fler jobb. Jag tycker dessutom att vi har svarat på det som arbetsgivarna angett som kritik, det vill säga behovet av flexibilitet. Det menar jag finns. Det är bara att se hur många unga har det i dag. De får erbjudanden om timanställningar och visstidsanställningar. Jag hävdar att det är en tröskel in till tillsvidareanställningar.

Reinfeldt säger också nej till att höja a-kassan som inte ändrats på 13 år, trots att det finns bred majoritet i riksdagen över blockgränsen.

– Vi har i full enighet genom många budgetar valt att lägga resurser på annat. Det är fortsatt vår samlade bedömning nu när vi talar om krona för krona att det är viktigare att satsa på skolan och det som ger jobb än att bygga ut ersättningar som riskerar göra att arbetslöshetsperioder förlängs.

Ser du a-kassa som ett bidrag eller en försäkring?

– Jag tycker att ersättningar som man kan styra med riksdagsbeslut hur mycket som ska utbetalas, har karaktären av bidrag.

Ett Reinfeldt-nej blir det också till KD-ledaren Göran Hägglunds förslag i DN:s partiledarintervju att införa marknadshyror på prov i nyproduktion av hyresrätter.

– De som nu ser nyproducerade hyresrätter kan notera att det är en väldigt hög hyresnivå. Jag tror inte det är svaret. Svaret är förkortade byggprocesser, säger Reinfeldt och pekar på det arbete som bostads­minister Stefan Attefall bedriver.

Inför valet 2010 tyckte du att skatte­trycket var nere på nivåer där skatte­intäkternas andel av bruttonationalprodukten inte skulle sjunka lägre än omkring 45 procent om ni vann valet. Men under mandat­perioden har skatte­kvoten varit nere på 44 procent både 2011 och 2012. Varför höll du inte det löftet?

– Hur skattekvoten genomförts beror på bur BNP totalt utvecklats. Jag har ungefär samma resonemang nu, att vi har nu ett konkurrenskraftigt attraktivt skatteklimat för företagande, ägande och jobb som har förändrat Sverige. Det är en viktig förklaring till att sysselsättningen vuxit och att många människor fått det så mycket bättre.

Men han ser ett internationellt tryck som kan innebära att det finns ett behov av ytterligare skattesänkningar, till exempel för bolags­skatten.

– Det ska inte uteslutas att vi behöver ta ytterligare steg, bara för att säkra vår konkurrenskraft.

Inför årets val talar de borgerliga, till skillnad mot 2006 och 2010, inte längre om skattesänkningar. Reinfeldt vill trots en rekordlåg statsskuld kring 40 procent komma tillbaka till ett överskott i offentliga finanser på en procent. Han avvisar kritik från ekonomer om att ekonomin i stället borde stimuleras ytterligare.

– Ska man ha den typen av skyddsvallar måste de byggas i  bättre tider. Därför tycker vi att det är vår uppgift att rusta Sverige för nästa lågkonjunktur och finanskris. Då kan vi vara rädda om människor och rädda om jobben.

Efter åtta år med en borgerlig ­regering är de högsta marginalskatterna lika höga som tidigare. Varför gör ni ingenting åt värn­skatten på 5 procent som infördes under krisåren på 1990-talet?

– Vi har velat ha en profil riktad mot låg- och normalinkomsttagare. Drivkrafterna för att komma till arbetet för de som är deltidsarbetande och tjänar mindre har varit viktigare.

Pensionärsskatt är ett nytt ord som myntats under din tid som statsminister. Varför ska ålderspensionärer betala högre skatt än löntagare?

– Vi har sänkt pensionärsskatten fem gånger med drygt 16 miljarder kronor. Det är inget självändamål att det finns en klyfta som har minskat under den här mandat­perioden. Men vi lovar inga stora, ofinansierade skattesänkningar som Socialdemokraterna gör under de kommande fyra åren.

Men när tycker du då att skillnaden ska tas bort?

– Det förutsätter i så fall att man hittar någon tillkommande finansiering, säger Reinfeldt och pekar på att 2015 och 2016 ser ut att bli bra år för pensionerna, enligt Pensionsmyndighetens prognos.

Flyttskatten som infördes när fastighetsskatten ersattes av en lägre avgift har fått hård kritik av ekonomer. Var det inte ett misstag att inte samtidigt stegvis dra ner på ränteavdraget på samma sätt som i Danmark?

– De huskalkyler människor gör bygger på att vi har det här ränteavdraget. Det vill jag inte skapa osäkerhet kring. Det kan inte göras stora förändringar på kort tid av det för man vet inte hur ekonomin ser ut.

Men i Danmark minskade man ränteavdraget med en procent­enhet per år. Det är väl inga stora förändringar?

– Vi har i alla fall inga sådana förslag nu som vi arbetat med.

Flyttskatten behöver inte sänkas heller?

– Vi föreslår inga sådana skatte­lättnader eftersom vi tycker att satsningar på skolan måste komma först och att vi måste bygga upp skyddsvallar för en kommande finans­kris och lågkonjunktur.

I den sista partiledardebatten i  riksdagen före valet fick du frågan om du är feminist. Du svarade att du är moderat. Varför vill du inte, som finansminister Anders Borg, kalla dig för feminist?

– Jag vill inte ty mig till beteckningar som andra människor säger sig äga uttolkningen av. I att vara moderat för mig ingår också att säga att vi fortfarande har jämställdhetsproblem i Sverige. Det är fortfarande kvinnor som gör mer av det oavlönade arbetet med att ta hand om åldrande föräldrar, barn och mycket av hushållsgörat hemma. Men möt det då med en jämställdhetspolitik som bygger på att drivkrafterna för jobb växer och visa, som jag kan göra, resultat med fler kvinnor som arbetar heltid.

Kan det bli en tredje pappamånad inom de fyra åren?

– Jag tycker att jag från mitt parti har en öppning att göra något mer, men jag har inte gett ett speciellt svar att det måste vara en tredje pappamånad. Man kan tala om jämställdhetsbonus och andra åtgärder som jämnar ut. Det är extremt viktigt att fortsätta utvecklingen med fler kvinnor som arbetar heltid för att skapa grunden för jämställdhet.

Sverige tog i fjol emot flest flyktingar av alla EU-länder. Ska Sverige ta emot en så stor andel?

– I en rand runt Europa finns några av de oroligaste länder vi har i världen: Syrien, Irak, tidigare Afghanistan. Det är Europas närområde. Vi har väldiga övergrepp mot mänskliga rättigheter och män­niskor flyr från detta. Jag tycker vi ska stå upp för våra liberala regler, men fördelningen borde vara jämnare inom EU. Länder borde använda de regelverk och lagliga instrument som finns, men som de avstår från. Det skulle lätta bördan för närliggande länder kring Syrien om Europa gjorde det i större utsträckning, för nu är det Sverige, Tyskland och några få till som står för mycket av det här ansvarstagandet.

Vad ska man göra åt det?

– Bland annat har vi pekat på kvotflyktingsystemet som vi tycker är väldigt verkningsfullt.

Sedan pekar Reinfeldt på att Sverige har en av de snabbast ökande befolkningarna i EU, bland annat på grund av snabb invandring.

– I grunden är det ett sätt att säkra våra välfärdsuppdrag i ett åldrande Sverige. Vi får hit människor mitt i  livet som kommer och arbetar.

Är det rimligt att ett fåtal svenska kommuner som Malmö och Södertälje i sin tur står för mottagandet av flyktingar i Sverige?

– Vi har lyssnat in den kritiken och gjort flera förändringar. Om alla kommuner tog emot skulle det vara ett hundratal eller färre för varje kommun. Men jag försvarar principen att vuxna människor som kommit hit, precis som vi som vuxit upp här i landet, ska få välja var de bor. Ska du hedra den principen kan man inte föra resonemanget att de ska placeras i vissa kommuner, för det förutsätter att de blir placerade och sedan inte får röra på sig.

Vad säger du om utredningsförslaget att man ska tvinga alla kommuner att ha beredskap att ta emot flyktingar?

– Det har utretts tidigare. Den dialog som nu sker kan föra oss en bit på väg. Jag är beredd att titta på förslag, men om det kokar ner till var man vill bo är det en rörlighet vi inte har kontroll över. Då är det and­ra svar som behövs som: bostäder och jobb.

Efter en ändring ska för första gången en särskild omröstning om statsministerfrågan hållas efter valet den 14 september. Efter valet 2010 kunde Fredrik Reinfeldt sitta kvar som statsminister, trots minoritetsställning.

Fredrik Reinfeldt vill isolera Sverigedemokraterna genom att de borgerliga i en sådan omröstning ska lägga ner sina röster om de rödgröna blir större. Men något motsvarande löfte har han inte fått från S-ledaren Stefan Löfven. Ändå utgår Reinfeldt från att så blir fallet.

– Annars har vi ju gett SD ett in­flytande som Stefan Löfven i så fall får förklara hur han ska ta ansvar för.

Om det inte blir en borgerlig regering efter valet – avgår du som moderatledare då?

– Nu är min inställning att vinna val. Utvärdera inga valresultat förr­än vi vet vad väljarna säger.

Kommentarer (33)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.
Annons:
Annons:
Annons: