Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Intervjuserie inför valet 2014: Partiledarna

”Statliga pengar kan skapa karriärvägar för kvinnliga akademiker”

Bokmärk artikel
Folkpartiet sticker ut från de andra partierna med sitt krav på att skolan ska förstatligas igen. Enligt Jan Björklund saknar kommunerna utvecklingskraft.

Foto: Eva Tedesjö Folkpartiet sticker ut från de andra partierna med sitt krav på att skolan ska förstatligas igen. Enligt Jan Björklund saknar kommunerna utvecklingskraft.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fakta:

DN:s förstasida när Jan Björklund ­föddes den 8 april 1962. Jan Björklund

Ålder: 52 år

Familj: Fru Anette och två söner; Jesper 13 och Gustav 9.

Tre hjärte­frågor kommande mandatperiod:

Förstatligad skola.

En tredje pappa­månad.

Trygg energi­försörjning genom ny kärnkraft.

Vad är den viktigaste politiska förändringen sedan du föddes?

– Berlinmurens fall är det absolut största. Det skapade ett fullständigt nytt Europa och befriade hundratals miljoner männi­skor från förtryck. Vi fick en öppnare värld. Det svenska EU-medlemskapet är också en väldigt stor händelse. Det förändrar hela vårt lands sätt att fungera och vårt sätt att tänka.

Vilken är din favorit­politiker på tv eller film?

– Tuffast och mest underhållande att titta på är Frank Underwood i ”House of Cards”.

Feminism utan socialism. Folkpartiets Jan Björklund söker strid med Gudrun Schymans Feministiskt initiativ om jämställdheten.

Nya karriärvägar för kvinnor. FP-ledaren lanserar nu ett förslag där statliga pengar ska förbättra löneutvecklingen för kvinnliga akademiker.

DN-serien fortsätter i dag. Partiledarna intervjuas inför höstens val.

Feminism utan socialism. Folkpartiets Jan Björklund söker strid med Gudrun Schymans Feministiskt initiativ om jämställdheten.

Nya karriärvägar för kvinnor. FP-ledaren lanserar nu ett förslag där statliga pengar ska förbättra löneutvecklingen för kvinnliga akademiker.

DN-serien fortsätter i dag. Partiledarna intervjuas inför höstens val.

Folkpartiet har haft regeringsansvaret för jämställdheten i snart åtta år men i många avseenden gått bet på att rubba ingrodda strukturer. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män består och med nuvarande utvecklingstakt kan det ta uppemot 140 år innan de är utjämnade. Fortfarande tar kvinnor ut cirka tre fjärdedelar av föräldraledigheten, är mer sjukskrivna och jobbar oftare ofrivillig deltid.

Frustration kring detta är en orsak till att jämställdhet blivit ett hett ämne i svensk politik. Vindarna förde uppstickaren Feministiskt initiativ (Fi) ända in i EU-parlamentet och i höst kandiderar den förra V-ledaren Gudrun Schyman för Fi till riksdagen. Trots alliansens svårigheter med att rå på den bristande jämställdheten söker nu FP-ledaren Jan Björklund direkt strid med Schyman.

Annons:

– Vi beslutade redan på vårt landsmöte i höstas att jämställdhet skulle vara en av våra viktigaste frågor. Nu går vi till val med budskapet feminism utan socialism. Problemet med Gudrun Schyman är inte att hon är feminist. Problemet är att hon är socialist, säger Björklund.

Den schymanska varianten på feminism riskerar enligt Björklund att tvärtom underminera jämställdheten.

– Det Schyman vill är sex timmars arbetsdag och en rad andra reformer som skulle rasera grunden för svensk ekonomi. De stora förlorarna på det blir kvinnorna. Om ekonomin raseras så raseras välfärden och vem tar då hand om barnen och de äldre? Det blir kvinnorna igen. En sådan socialistisk politik som Fi vill föra skulle kraftigt drabba jämställdheten.

Vad vill du då göra åt den tröga utvecklingen när det gäller kvinnors löner?

– För det första vill jag nästa mandatperiod införa en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen. Det kommer vi att driva som en viktig fråga i valrörelsen och inför Alliansens valmanifest. Jag tycker också att vi ska ta bort vårdnadsbidraget. Dess effekt har blivit sådan att det främst är invandrarkvinnor som utnyttjar det. Följden av det blir att de inte får en förankring på arbetsmarknaden. Det leder till utanförskap.

Det lär stöta på patrull inom Alliansen, Kristdemokraterna tycker ju precis tvärtom?

Annons:

– Jo, men det är därför vi måste driva det.

Jan Björklund har också en annan idé när det gäller lönegapet mellan kvinnor och män som inte har presenterats tidigare.

– Jag tycker att den modell vi nu använder för lärarlönerna är väldigt bra, att staten går in och skapar karriärvägar med extra statliga pengar. Vi differentierar lönerna, vi höjer dem kraftigt och gör det möjligt för duktiga lärare att avancera och tjäna mer. Det skulle vi kunna använda på fler områden. Det stora är förstås vårdsektorn men också andra kvinnodominerade akademikeryrken.

Varför anser du att det här behövs?

– Det finns strukturer i samhället som är olika för kvinnor och män. I den privata sektorn där män dominerar finns det karriärvägar och hierarkier och skilda lönenivåer. Det spelar roll vad man presterar, man kan befordras och få högre lön. Där kvinnor dominerar, i den offentliga sektorn, är det mycket mindre av sådant. Jämför en ingenjör och en gymnasielärare, de har ungefär lika lång utbildning. Det ena är manligt dominerat och ofta privat, det andra kvinnligt och ofta offentligt. Det är jättestora skillnader på lönerna.

Varför har det blivit så här?

– Det beror ytterst på att den offentliga sektorn är politiskt styrd och det har inte varit politiskt korrekt att ha stor lönespridning. De stora förlorarna är de kvinnliga akademikerna.

Ett annat område där Folkpartiet haft ansvaret under hela Alliansens regeringstid är integrationen. På plussidan finns att en stor andel av de nya jobben på sistone har gått till utrikes födda. Även här finns dock mängder med statistik som visar hur folkpartisterna haft svårt att åstadkomma förändring. Arbetslösheten bland utrikesfödda var 2013 16,2 procent jämfört med 6,3 för övriga. Mediantiden för en flykting att komma i arbete är sju år.

Hur ser du på de här svårigheterna att komma in på den svenska arbetsmarknaden?

– Jag medger att vi har problem med integrationen. Det tar för lång tid och det beror på våra egna tröga system som vi har byggt upp under årtionden.

Vad vill du göra den kommande mandatperioden?

– Omorganisationen av SFI (svenska för invandrare) är nästa steg. SFI har inte varit tillräckligt bra. Man har haft en föreställning om att först lär man sig svenska, sedan är det dags för jobb. Det är ju när man är på jobbet och får arbetskamrater som man blir motiverad att lära sig svenska.

Men måste man inte kunna svenska för att få jobb?

– Jo, men då kan man organisera det som praktik, ut på en arbetsplats och så lär du dig svenska och sedan övergår det till ett riktigt jobb. Jag var ute i Skärholmen och studerade ett försök med lastbils-SFI. Det var människor som var ganska nyanlända som hade erfarenhet av att köra lastbil. I stället för vanlig SFI satte de sig i en lastbilshytt och började med ratt och spak och sedan rätt snabbt ut i praktik på åkerier. Många av dem hade riktiga jobb efter en kort period. Det finns sådana ansatser men nu ska vi bygga ut det här.

Sverige sade sista kvartalet 2013 ja i första instans till nästan 9.000 flyktingar medan den siffran var cirka 5.000 i Tyskland med nästan tio gånger så stor befolkning. Varför ska Sverige ta emot så många fler flyktingar än andra länder?

– Det finns två skäl tycker jag. Det ena är solidaritet och humanism. Olika länder har valt olika linjer i detta men vi har valt det här och jag är stolt över det. Det andra är frågan om vi tjänar eller förlorar på det. Kritiken är att vi inte har råd. Men trots ett stort mottagande går vi ur finanskrisen som den starkaste samhällsekonomin i Europa. Hade det varit så att det här skulle sänka oss så mycket så hade det ju inte varit så. Jag menar att det här är en del av framgångsreceptet. En del kommer hit som krigsflyktingar, en del kommer som duktig arbetskraft. Flyktingar som integreras bidrar också till vår välfärd. 700.000 invandrare går till jobbet varje dag i Sverige, tjänar pengar och betalar skatt. Utan dem skulle Sverige stanna.

Jobben och arbetslinjen har hela tiden varit det centrala för den borgerliga alliansen. Nyligen lanserades ett nytt sysselsättningsmål till år 2020. Men när det gäller vad som krävs för att skapa fler jobb finns oenighet mellan de borgerliga på centrala områden. Björklund vill ha upp detta på bordet när Alliansen ska förhandla fram sitt valmanifest.

Du vill att kompetens, inte anställningstid, ska avgöra turordningen vid uppsägningar. Varför?

– Vi har en för stelbent arbetsrätt. Den liksom skatterna är i mycket konstruerade för gårdagens fabrikssamhälle där individer var utbytbara. Man ställde upp dem på ett led och skulle man skära ner så tog man de sista. Att olika människor har olika kompetens för olika uppdrag fanns inte med, det handlade bara om anställningstid. Arbetsplatserna är inte stora fabriksgolv längre utan folk har olika kompetenser.

Hur viktigt är det här?

– Det är viktigt. Jag menar att skulle vi få en mer flexibel arbetsrätt så skulle det ha en positiv effekt på jobben.

Folkpartiet har tagit rollen som den främsta förespråkaren av kärnkraft. Den nukleära ångest som svepte över världen efter haveriet i Fukushima, och fick Tyskland att besluta om avveckling, tycks ha lämnat Jan Björklund tämligen oberörd. Trots svårigheterna med att beräkna kostnader och osäkerhet kring slutförvaring av avfall är Björklund övertygad om att nya reaktorer är enda alternativet till fossila bränslen för Sverige.

– Vattenfall är intresserat men de måste ju se hur det går i valet först. Det som är aktuellt i närtid det är att de två äldsta reaktorerna i Ringhals byts ut mot två nya.

Du är av uppfattningen att vindkraft aldrig kan ersätta kärnkraft. Ser du då någon bortre gräns i tiden där det kan ske en avveckling?

– Det ligger i alla fall bortom en meningsfull spekulation. Jag tror att Stefan Löfven också förstår detta. Problemet är att alla han ska regera med, även inom hans eget parti, förstår det inte. Därför bör denna fråga bli stor i valet för det är en framtidsfråga. De flesta frågor när vi pratar om Sveriges ekonomiska utveckling i den här valrörelsen är en västanfläkt jämfört med betydelsen av det här vägvalet. Sverige är en basindustrination. Vi lever på malmen och papperet och gruvorna och skogen, de elintensiva industrierna och ska vi ta bort 40 procent av vår elförsörjning på 15-20 år så får det väldigt stora konsekvenser.

Jan Björklund har om utbildningsminister kommit att personifiera den svenska skolpolitiken. På senare år har skillnaderna mellan partierna blivit klart mindre, även över blockgränsen. Folkpartiet sticker dock ut med sitt krav på att skolan borde förstatligas igen. Det är en uppfattning som bara delas av ett par åsiktsfränder som möjligen känns aningen udda för folkpartisterna, nämligen Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Du anser att förstatligandet är en viktig väg för att höja skolresultaten. Men hur går det ihop med att samtidigt ha en stor del av skolväsendet som drivs i privat regi?

– Det offentliga skolväsendet kommer alltid att vara stommen, friskolorna kommer att vara ett komplement. När vi nu ska lyfta oss från 38:e plats till tio-i-topp i kunskapsresultat kommer det att krävas en väldig nationell kraftsamling och en kompetens som inte finns i kommunerna.

Varför tror du att de privata bolagen ska klara det?

– Till sist är det lärare och rektorer som utvecklar skolorna, det gäller både offentliga skolor och friskolor, det är inte kommunen eller aktiebolaget som gör det. Men ytterst är det en nationell styrning av skolan som inte finns i dag som behövs. Den styrningen kommer att gälla lika för offentliga skolor och friskolor.

Om huvudmannaskapet är viktigt, varför ska man då underkänna kommunerna men mena att bolagen klarar det här?

– En del bolag underkänns ju, de blir av med tillstånden.

Det är ju en principiell skillnad om man tar bort ansvaret helt från kommunerna men inte från bolagen?

– Ja, men kommunerna funkar inte som huvudmän men många av de friskolor som prövas har ju jättehöga resultat.

Det finns ju kommunala skolor som levererar mycket goda resultat?

– En del men det har sjunkit under 20 år. Kommunerna har ingen utvecklingskraft.

Men du tycker alltså att huvudmannaskapet är viktigt, du tycker inte att kommunerna klarar av det, den decentraliseringen var fel men samtidigt tycker du att enskilda bolag ska få driva skolor. Varför skulle de klara det som kommunerna inte klarar?

– Staten som en nationell samordnare måste ta ansvaret för att utveckla skolväsendet.

Skulle det i så fall inte vara bättre om alla skolor var statliga?

– Men att föräldrar har rätt att välja, jag tycker att det... Uppfyller de här fristående skolorna kraven vid sidan av det offentliga skolväsendet så tycker jag att det är helt okej, då får de finnas.

Så det är för valfriheten du vill ha de fristående skolorna?

– Ja.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.
Annons:
Annons:
Annons: