Salahuddin: Varför tycker du att prylar som är kopplade till nätet förändrar och påverkar oss, och på vilket sätt tycker du att de gör?
Staffan Hagnell:
Vi kommer att få än en mer behgligt liv där vi inte behöver ge oss ut i den "hårda" fysiska värden. Den enda baksida som jag kan se är beroendet, på samma sätt som vi idag är beroende av el mm.
Johannes: Tror du inte att ni som jobbar med denna teknik överskattar hur stor del av vardagen uppkopplad teknik är/blir av vanliga svenskars varddag? Ibland låter det som alla har en iPad som man frustrerat väntar på att få läsa sin tidning i. Själv är jag ung och bor mitt i Göteborg, men har aldrig ens sett en iPad i verkligheten! Min pappa, som fortfaradnde är yrkesverksam, har Inte ens någon mobiltelefon! Vi är många som trivs med livet som det är och aldrig kommer köpa några uppkopplade blomkrukor.
Patrik Wallström: Redan idag så flyttar ju tidningarna och musiken ut mer och mer på nätet, medan de fysiska utgåvorna minskar i antal. Detta samtidigt som priset på tekniken sjunker allt snabbare. Så bli inte förvånad över att du kan köpa din tidningsprenumeration billigare med en bundlad surfplatta, än en pappersprenumeration inom bara ett par år. Vissa telefoner levereras ju också redan idag med olika typer av musikabonnemang. Detta är det som vi ser komma mest kortsiktigt, dvs att de fysiska exemplaren försvinner. Uppkopplade blomkrukor ser vi nog först när tekniken vare sig syns eller kostar särskilt mycket, så det bara är en liten bonus om blomman blir intelligent. Det tar några år till. Efter tidningarna och musiken kommer självklart teveprogrammen och filmerna, då teveapparaterna får nätet inbyggt, vilked redan idag förekommer i viss mån.
Pucko: Det där som alla tjatar om nu att adresserna tagit slut, är det verkligen så? Jag har inte märkt något alls hemma eller på kontoret och hemma har jag en del spelkonsoler, telefoner mm. och de fungerar utmärkt fortfarande.
Staffan Hagnell: Visst det har tjatats om att adresserna tar slut under en lång tid och fortfarande har kanske privatpersoner märkt så mycket av det. Dock är det nu ett faktum att adresserna har tagit slut i den första instansen som dela ut adresser (IANA). Fortfarande har interentoperatörern kvar adresser att dela ut, men kommer få problem. Det krävs många års framfårhållning att få den nya adressplanen på plats, varav tjatet.
Som konsument och privatperson har du faktiskt redan märkt av problemet, genom att du måste köra NAT (adressomvandling) och DHCP. Det gör det svårt att utifrån kontrollera utrustning på ditt nät. T.ex. om du vill kontrollera klimatet i din sommarstuga.
För att IoT ska bli enkelt hantebart påstår jag att IPv6 krävs!
Esbjörn: Finns det inte en risk för att alla uppkopplade prylar utvecklar någon form av distribuerad intelligens och väljer att attackera mänskligheten? Det känns som att vi håller på att utveckla vår egen armageddon. Jag ser framför mig hur miljontals prylar går ihop i ett eget nätverk över INTERNET och konspirerar mot människan. Jag tycker att ni forskare ska tänka på människans rätt först innan ni tar fram era galna experiment!
Patrik Wallström: Vi har ju redan idag ganska stora problem med skadlig kod på Internet. Det är många datorer som är infekterade av virus, som kommunicerar med varandra och hjälper till med brott. Jag tror inte att vi helt kommer att bli av med detta. Tappar vi kontrollen får vi nog bara backa några steg och skissa på hur säkerheten egentligen ska fungera. Att ett nätverk tar över och blir ett direkt hot mot vår vardag är ju sannolikt, men det kommer över överskådlig framtid att vara styrt av människor. Så vi behöver både säkerhet och reglering på det här området, och det måste utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen, och inte släpa efter flera år som det gör idag.
zacharias: det är konstaterat av EU att den strålning som används av t.ex Bluetooth skadar vårt DNA. Är det ingen som bryr sig eller är så fullständigt prylgalna att vi inte bryr oss om konsekvenserna?
Staffan Hagnell:
Jag känner inte till den rapporten, men visst är det väl som så att tillväxt och vår prylbegär driver utvecklingen (och har så gjort under en lång tid).
Marcus Aurelius: Räknedosa har ersatt huvudräkning, GPS att orientera sig i verkligheten och vad händer om vi inte kontrollerar vår omgivning med hjärnan. För egen del är jag helt övertgad om att vi kommer att bli mer dementa och detta tidigare.
Patrik Wallström: Jag tror inte att människan blir dummare. Däremot kommer ju kunskaperna att bli bredare snarare än djupare, i många fall. Vi kan väldigt lite om extremt mycket, och där vi behöver veta mer så vet vi mycket bättre hur vi tar fram informationen. Att hitta information vi behöver ha tillgång till är det vi kommer att bli riktigt bra på, och där kommer också tekniken att bli bättre på att hjälpa till.
Leo Da Vinci: Varför måste en så enkel sak som tillgång till nätet vara så orimligt dyr?
Patrik Wallström: Kostnaden för att koppla upp sig mot nätet minskar varje år. På många bibliotek har du tillgång till Internet gratis.
Frida: Hej. Hur lyder debatten om miljöaspekterna i de forum du agerar i? Om det påvisas att miljön tar mer och mer skada av utvecklingen och tekniken, vilka borde ha ansvar att yttra sig, eller reglera enligt er?
Staffan Hagnell: Tyvärr tycker jag att man har duckat för den. Det brukar framhållas att IoT medför möjligheter till bättre energihushållning (t.ex. fastighetsförvaltning, transporter). Det näms sällan att den kraftigt ökade volymen prylar givetvis kommer leder till en ökad energikonsumtion (på samma sätt som alla vår datorer idag kräver energi och leder till en ökad globalisering). Själv anser jag att problemet måste lösas på utbudssidan med en krafitg satsning på förnybar energi.
Ett annat problem som att lyfta fram är givetvis återvinning av allt datorskrot.
David B: Vilken pryl på väg att utvecklas ser ni mest fram emot?
Patrik Wallström: Staffan ser mest fram emot all kul hemelektronik. Själv ser jag fram emot att ha närmare tillgång till kunskapsdatabaser direkt i synnerven, och ett gränssnitt som jag inte behöver krångla med händer eller andra fysiska föremål för att styra.
zacharias: EUs utredning REFLEX blev klar under 2010 och är välk'nd.
Staffan Hagnell:
ok, jag har förstått att för EU är IoT en viktigt drivkraft för tillväxt och att dom under lång tid har följt frågan. Känner inte till just denna utredning. Vad säger den?
Dinkel: Borde inte ni på stiftelsen för .se vara bäst i Sverige på att visa upp den nya tekniken istället för att bara prata om den? Kan man titta på de uppkopplade prylarna nånstans eller är det fortfarande bara en massa teorisnack?
Patrik Wallström: KTH i Haninge har ett labb för ny teknik, Centrum för Hälsa och Byggande. De har byggt modellhem för att visa hur den här tekniken kan fungera praktiskt i hemmet.
Stiftelsen jobbar främst med infrastrukturen, och primärt med domänen .se. Den här tekniken rör en stor mängd branscher. Så vi skulle behöva en extremt bred kompetens inom en mängd branscher för att visa upp den här typen av teknik. Varje bransch skulle behöva visa upp sina tjänster.
Joakim: Hur lång tid dröjer det innan vi helt har gått över till IPv6? Finns det planer på att skrota IPv4 helt?
Patrik Wallström: IANA har ju delat ut sina sista IPv4-adresser nu. ISP:erna kan mot slutet av året inte längre alls få nya IPv4-adresser. Således kommer nya aktörer på marknaden tvingas att helt köra IPv6. Så för att inte nätet ska fragmentera helt måste de allra flesta inom ett par år ha tillgång till IPv6-nätet. Så länge det finns tjänster som bara har IPv4 bör vi ha kvar IPv4, och jag tror det rör sig om ungefär 10 år. Dessutom har vi fortfarande saker i hemmet som bara kan hantera IPv4, så i de lokala hemmanäten kommer vi fortfarande i viss mån att bygga IPv4-nät med privata IP-adresser under överskådlig framtid, så länge vi har kvar den gamla utrustningen. (TV-spel, mp3-spelare osv.)
Linus: Med en förvändat explosion av mängden uppkopplade prylar kan jag tänka mig att säkerhetskraven mot dataintrång kommer öka. Är det något som industrin tänkt på här? Finns det några diskussioner om att "certifiera" prylar eller möjlighet att köpa prylar med någon form av säkerhetsmärkning/säkerhetsklassning?
Staffan Hagnell:
Instämmer i din bedöming av ett ökaat behovet av säkeretslösnignar. Jag skulle dock gärna vilja se att generella säkerhetslösningarna för Internet utvecklas, vilka även ska användas av IoT.
Sedan är det som vanligt med säkerhet,dvs att det inte bara handlar om tekniska lösnignar utan också om ordnign och reda och en tydlig ansvarsfördelnign. Man kan ju t.ex. fråga sig hur flera tjänsteleverantörer ska kunna samsas i våra hem med att erbjud sina tjänster. Ska någon ha ett övergripande ansvaret, vi kan ju knappast kräva att varjehyresgäst ska vara IT-tekniker och säkerhetsexpert.
Sara: Kommer vi att ha någon integritet att tala om i framtiden?
Patrik Wallström: Jag tror vi kommer att se mer och mer av att vi är transparenta, då vi ser mer nytta av att dela med sig av information och socialisera på nätet. Men vi kommer definitivt fortfarande ha behovet av integritet och anonymitet. Tyvärr tror jag att möjligheterna att spåra vem som sagt vad kommer att öka, men det går också hand i hand med att de tekniska möjligheterna att dölja sina spår blir allt bättre. Någonstans i den här kapplöpningen kommer det att uppstå en balans, men det är ganska svårt att förutspå exakt hur det kommer att se ut.
zacharias: REFLEX säger att bärvågen i GSM och LTE dvs frekvenser fråm 800MHz och uppåt delar basparen i vårt DNA. Det i sin tur skapar bl.a. diabetes plus en hel del annat.
Staffan Hagnell: Tack, då vet jag.
Sara: Vad finns det för faror med internet of things? Vad händer exvis om strömmen går?
Patrik Wallström: Samhället blir mer och mer beroende av en fungerande elkraft. Men de saker som är driftkritiska kommer ju att behöva någon form av batteribackup.
Sara igen: Vad menar du med att vi kommer att bli mer och mer transparenta? Gäller det även våra handlingar till vardags - dvs inte bara det som vi skriver?
Patrik Wallström: Det vi bara ser början på idag är att många vill meddela sig om var de befinner sig någonstans med tjänster som Foursquare och Gowalla, eller om vilka teveserier de tittar på för stunden, eller vilka böcker de läser eller ska läsa. Så trenden är att man socialiserar mycket kring fysiska objekt på nätet, för att skapa ett socialt sammanhang.
Johannes: Men man har ju kunnat läsa tidningar, som DN, gratis på nätet i tio år snart, ändå håller folk envist fast vid papperstidningen, så stor är ändå inte minskningen heller. Papperstidningen är överlägsen på dass, i gassande sol i hängmattan, på stranden, eller på ställen med risk för rån. Sen tycker jag du ska återgå till min fråga, tror du inte ni är lite "hemmablinda" i din bransch och överkskattar vanligt folks tekniklängtan, i alla åldrar, runtom i hela landet?
Patrik Wallström: Jag påstår ju inte att det här kommer att se över natten, detta tar tid. Vi har ju bara sett början på läsplattor och den trenden. Om man tittar på hur ungdomar konsumerar media idag så är det ju vare sig papperstidningar eller schemalagd teve de ägnar sig åt, utan deras vanor har redan flyttat ut på nätet. Visst är vi lite hemmablinda, och kanske i många fall överskattar hur snabbt det går, men den långsiktiga trenden tror jag inte vi har fel i.
Fritz Halvorsen: Finns det en gräns för hur många föremål IoT kan hantera, inom de standarder som nu utvecklas?
Staffan Hagnell: Det finns givetvis olika flashasar att ta hänsyn till. En allvarlig sådan är adressvolymen som med den nuvarande IPv4 är ett stort problem för IoT. Med den nya adressplanen IPv6 finns det (uppslaget i wikipedia) 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 adresser.
I praktiken kommer dock stora delar av adressplanen inte användas, men det finns i alla fall tillräckligt med adresser för "överskådlig framtid"
Simon: Nån som har föreslagit en bra översättning till svenska av IOT?
Patrik Wallström: På .SE har vi kallat det för "Sakernas Internet".
Jonte: FInns det inte risk för fler skador och olyckor när vi använder outvecklad, ny teknik?
Staffan Hagnell:
Ja även utvecklad teknik kan ju som bekant leda till skador. ;-)
Skämt å sido, jag antar att du syfter på när IoT kommer i i kritiska tillämpningar, t.ex. inom vård och transport. Givetvis är det så!
IoT är ju dock ett fluffigt övergripande begrepp, men under det inryms en mängd ytterst konkreta tillämpningar. Tillämpningar sinsemellan kommer dock att vara väsenskilda och beroende på bransch. Det måste åligga varje bransch och leverantör att ansvara för säkerheten för sina lösnignar.
Det
B: Många exempel på IoT-tjänster som man kan läsa om känns rätt långsökta. Men har det börjat utkristalliseras några "killer-apps" redan nu? Vad tror ni kommer att bli stort?
Staffan Hagnell:
Killer apps är väl som vanligt det enkla och behövda (det uppkoppla kylskåpet belev i sin första version ingen succe).
Jag tror på enkla tjänster som t.ex. stöldmärknign avbåtmotorer (ifall man är båtägare).
Själv skulle jag vilja se en lite snabare utveckling på hemelektronikens område.
Tina: Hur kommer vi som biologiska varelser att påverkas? Det finns pollenallergiker och det finns el/strålningsallergiker. Inte konstigare än så. Det finns en hel del forskning nu som stöder detta - om man nu inte vill tro på människor som dabbats... Skall inte teknik hjälpa oss - å inte göra oss sjuka?
Patrik Wallström: Jag tror inte att man nödvändigtvis måste utsätta sig för strålning för att använda Internet.
Det finns ju möjlighet att använda Internet med fast lina. Och inom de olika typerna av mobila nät så finns det en stor möjlighet att välja vilka frekvenser och strömstyrkor man vill använda.
Peter A: Hur kan nanotekniken kopplas till IoT?
Patrik Wallström: Jag vet inte riktigt hur små sändare man kan bygga, men klart är väl att de måste kunna kommunicera på något sätt. Antingen via dockning till någon större enhet, eller via radiokommunikation på kortare eller längre avstånd. Med reservation för att jag vet väldigt lite om hur man konstruerar radiosändare eller mottagare. Det kan ju i många fall enbart röra sig om envängskommunikation också.
Hanna: Hej! Vad tror du om Ray Kurzweil och hans teorier om the Singularity?
Patrik Wallström: Jag har läst hans böcker, och har förståelse för hans teorier. Fast jag tycker att han kanske duckar lite för att diskutera hur "singulariteten" kommer att påverka vår sociala tillvaro. Men jag kan rekommendera läsarna här att läsa hans böcker, de är intressanta.
Kalle: Hur utbrett tror ni att internet of things är om säg tio år?
Staffan Hagnell: Som jag sa nedan upppftattar jag IoTsom ett fluffigt övergripande begrepp, men under det inryms en mängd ytterst konkreta tillämpningar, där varje tillämpning är bransch-unik. T.ex. regerar vi väl knappast längre över möjligheten att få information när nästa buss dyker upp. Mobiltelefonifolket har sina tydliga visioner, inom daglivaruhandeln kommer det bli naturligt att kunna följa varuflödet, transportsektorn kan också förväntas komma med lösnignar inom 10-års perspektivet.
Det som gör att samlingsbegreppet IoT förtjänar uppmärksamhet är storskaligheten av det som sker. Vi är i början på en utveckling som handlar
att vi kommer att hantera och kontrollera mer och mer av vår fysiska värld via nätet utan vi behöver vara i kontakt med våra saker. Om 10 år är jag övertygad om att det kommer vara så vanligt att vi inte kommer att lyfta på ögonbrynet.
Fredrik: Datalagringsdirektivet känns inte speciellt trevligt (underdrift). Det är inte utan att det startar funderingar, med just den mängd information som vi redan nu, - och ännu mer i framtiden lämnar ifrån oss. Hur ser du på det?
Patrik Wallström: Det är ju alltid en utmaning att hantera stora mängder information. Men om du oroar det tycker jag att du ska börja kryptera din kommunikation över Internet. Att hantera stora mängder krypterad information är ju ganska komplicerat, minst sagt.
moderator: Nu är det 5 minuter kvar av chatten.
B: Apropå transparens, är det inte viktigt att det alltid finns ett val för individen, så som Joakim Jardenberg påpekade häromdan. Hur blir det valet när varenda pryl kan prata med varann? Kommer man kunna välja bort sakernas Internet?
Staffan Hagnell:
En intressant och viktig aspekt. När jag emellanåt roar mig med att titta på internettrafik ser man att allt mer Internettrafik går mellan applikationer och/eller saker utan personer inblandade.
Instämmer i din synpunkt i om att det borde vara självklart att kunna styra Iot. Å andra sidan beror det väl på vem som äger sakerna. Om t.ex. elbolaget äger elmätare i ditt hem är det dom som kommer kontrollera kommunkationen.
moderator: Nu stänger chatten. Tack alla som medverkat!
////////////////////////////////////////