Har du en bunt lösenord som du knappt förmår komma ihåg? Eller på vilka sidor de egentligen gäller?
Du är inte ensam om problemet.
Användarnamn och lösenord är det i dag vanligaste sättet att identifiera sig på när man surfar runt på internet. De blir snabbt åtskilliga att hålla reda på och många gör det därför enkelt för sig.
Något som inte alltid är helt lyckat:
– Risken ökar för att någon kan gissa lösenordet eller använda ett program för att knäcka det, säger Anders Thoresson, frilansjournalist som skrivit boken ”Identifierad och igenkänd”.
En annan uppenbar risk med dagens system är att man kan få sin identitet kapad. Inte minst många kändisar har råkat ut för det.
– När Zlatan twittrade att han skulle byta klubb var det några journalister som skrev om det. Problemet var bara att det inte var Zlatan som twittrat och att något klubbyte inte var aktuellt.
– Det är ytterst få tjänster som kontrollerar att det verkligen är jag, Anders Thoresson, som skapar ett nytt konto.
Då internet ännu var nytt var ovanstående inte ett problem. Kommunikationen var mestadels enkelriktad. Man gick in och läste tidningen men kanske inte så mycket mer.
I dag är informationsöverföringen ofta dubbelriktad. Vi exponerar oss själva – och hanterar dessutom stora värden via internet.
– Vi deklarerar, gör bankaffärer och sköter våra kontakter med försäkringskassan. Då räcker det inte längre med att jag påstår att jag är Anders Thoresson. Då krävs något som identifierar att jag är den jag är.
Sedan tidigare finns e-legitimationen, ett nationellt system där bland annat bank-ID ingår.
Men även det systemet har sina brister:
– Dels fanns en förhoppning om att det privata näringslivet skulle använda det, men det visade sig vara för dyrt. Dels skickar det alltid med ditt personnummer – och det är ett potentiellt integritetsproblem. Det finns ingen anledning att en e-handelsbutik ska veta exakt vem jag är. De behöver bara veta vart de ska skicka paketet.
Vid årsskiftet tillsattes e-legitimationsnämnden. Dess uppgift är att etablera en ny svensk e-legitimation baserad på så kallad federationsteknik.
– Syftet med federationstekniken är att möjliggöra många olika typer av e-legitimationer – i stället för att gå mot en centraliserad modell som med en statligt utgiven e-legitimation, säger Fredrik Ljunggren, som jobbar vid it-säkerhetsföretaget Kirei och på uppdrag av Näringsdepartementet har varit med och utrett hur en ny e-legitimationen kan se ut.
Enligt honom förväntas den nya tekniken ge en mångfald av nya innovativa lösningar där användare kan välja den e-legitimation och den teknik som bäst passar dennes behov.
– I en identitetsfederation kan din digitala identitet kan byggas upp av information inhämtad från många olika källor, samtidigt som bara den nödvändiga informationen visas för det aktuella tillfället.
Exakt när det nya identifikationssystemet ska sjösättas är oklart, men Fredrik Ljunggren uppger att inblandade aktörer har bråttom.
– Avtal som rör det gamla systemet är på upphällningen. Och de två lösningarna måste dessutom löpa parallellt under ett tag. Det gör att man nu måste skynda på arbetet, säger han.
– Jag skulle säga att lösningen måste vara verksam vid mitten av 2012.