Uppkopplande prylar – även kallat ”internet of things” – är saker som på olika sätt kan kommunicera med omvärlden. Ofta sker det mot internet, men de kan också meddela sig mot interna nätverk.

Uppkopplade prylar har funnits sedan internets begynnelse, men utvecklingen har varit starkast de senaste tio åren.

Redan i dag finns åtskilliga smarta tingestar som påverkar vår vardag.

– Det är allt från larm i hemmet till leksaker, oljeplattformar och bilmotorer. De här sakerna kan på olika sätt hämta information utifrån som påverkar deras funktion, säger Adam Dunkels, forskare i datorkommunikation vid Sics, Swedish Institute of Computer Science.

Ett exempel är just uppkopplade motorer. De kan lagra information om hur väl fläktarna fungerar, bensinåtgång samt – motorstyrka:

– Genom att kommunicera med motorn så kan man styra lastbilar som går genom Europa. När de kör i Alperna kräver de högre motorstyrka än på Autobahn. På så vis kan man spara bensin.

Vinsterna och intresset för uppkopplade prylar är sålunda stort. Aktörerna på marknaden är många, men hittills finns inga ramar att följa under produktionen.

I slutet av mars i år väntas The Internet Engineering Task Force (IETF) besluta om en standardisering. Resultatet blir att samtliga system då kommer att gå att bygga ihop med varandra.

Det i sin tur väntas innebära en revolution:

– Ericsson spår att vi inom tio år kommer att ha 50 miljarder uppkopplade prylar. Cisco tror att nätet kommer att ha vuxit och blivit tusen gånger så stort, säger Adam Dunkels.

Hur kommer då verkligheten att te sig om tio år?

– Jag tror att vi kommer att se uppkopplade prylar som något helt naturligt. Att de kommer att försvinna på samma sätt som internet har försvunnit för oss i dag. Förut tvingades vi ringa vi upp nätet och vi frågade varandra ’har du internet?’. Så är det inte längre.

– Vi kommer inte att reagera över att bilen automatiskt styr mot närmaste parkeringsplats.

Nackdelar – och utmaningar – finns förstås innan tekniken kan nå sin fulla potential.

Ett av de främsta problemen handlar om hur vi ska kunna värna våra privatliv när datorer och sensorer finns i varenda liten pryttel i vår omgivning.

– Det blir svårt att välja att inte vara med. Så är det. Kommer vi att kunna stänga av alla de saker som kommunicerar med nätet? Kommer vi att veta var de finns?

I ett försök att förekomma de många dilemman som kan uppstå har EU-kommissionen utsett en expertgrupp vars uppgift är att se över dagens lagstiftning. Adam Dunkels tillhör en av dem som tagit plats i samlingen, men arbetet är svårt, säger han.

Främst eftersom ingen ännu vet exakt hur vi kommer att påverkas.

En sak är han i alla fall förvissad om:

– Den nya tekniken är till för oss. Vi väljer hur vi vill använda den.

– Syftet är att underlätta och förbättra våra liv. Vi får det lite bättre och lite roligare. Det är visionen.