En digital agenda för Sverige. Vad innebär det projektet?

– När Sverige var ordförande i EU tog vi initiativ till att ta fram en digital agenda för Europa. Syftet är att förstärka Europas konkurrenskraft och bygga ut en digital inre marknad.

– Eftersom vi var pådrivande för det europeiska arbetet – och dessutom har en it-industri som är en stor del av den svenska tillväxten – så har vi prioriterat att snabbt ta fram en digital agenda för Sverige.

– För att få tillräckligt stark kraft i den här utvecklingen försöker vi samla alla de aktörer som kan bidra till de gemensamma målsättningarna. Jobbet ska göras av marknadens aktörer: operatörer, tjänsteutvecklare, företag och organisationer. Alla de som vill vara med i arbetet och kan ställa sig bakom målen är varmt välkomna.

Målet är att vara ”världens mest framgångsrika digitala samhälle”? Vad innebär det?

– Det innebär att se till att använda informationstekniken så att den gör så mycket nytta som möjligt i människors vardag.

Kan du konkretisera det?

– Det kan handla om att använda it i vården på ett sådant sätt att vårdskadorna minskar eller liv rent av räddas. En enkel sak är att man ska kunna känna sig säker på att rätt läkare får tillgång till ens journal när man kommer in till sjukhuset – även om man befinner sig långt hemifrån.

– Ett annat område där vi har mycket kvar att göra handlar om it-användningen i skolan. En elev kan ha svårt att ta till sig utbildningen med traditionella läromedel som böcker och tryckt material. Men med modern teknik så kan den här eleven prestera precis lika bra som övriga.

– Inom det området kan jag vara orolig. Inom väldigt många områden ligger Sverige i topp vid internationella jämförelser, som tillgången till snabbt bredband och hur många som använder internet dagligen. Men när det gäller it i skolan så halkar vi efter.

Vad beror det på?

– Det handlar inte om ungdomarna, de använder datorer hemma. Men vi behöver dels ha tekniken på plats; skolhuvudmännen måste prioritera att ta in tekniken. Dels måste vi hjälpa lärare att få kompetensutveckling så att de kan använda tekniken på ett bra sätt.

– Det finns undersökningar som visar att fyra lärare kan få dela på en dator. Gå till din egen arbetsplats – på min skulle vi inte drömma om att dela dator med tre andra personer.

Kommer ni att skjuta till extra medel för att exempelvis skolan ska komma ikapp inom det digitala området?

– Det får vi återkomma till. Skolan är ett kommunalt åtagande.

– Det är för tidigt nu att avgöra om vi vill göra särskilda satsningar från statens sida för att snabba på utvecklingen. Staten har ett åtagande när det gäller regleringar; att främja konkurrens och se till att marknaden fungerar.

– Det finns statliga insatser på marginalen där vi går in, men i huvudsak så ska utvecklingen ske på marknadens villkor. Dessutom är utvecklare och konsumenter mycket bättre på att ta fram rätt tjänster. Politiken är i allmänhet ganska dålig på att förutsäga vad som kommer att fungera.

Vad kan ni göra?

– Det vi kan göra från det offentliga är att välja väg. Ingången till e-förvaltningsarbetet måste vara att privata tjänsteutvecklare kan komma åt offentlig information via öppna gränssnitt och öppna standarder. Statliga myndigheter ska inte sätta sig och snickra på egna e-lösningar. Det är inte vår kärnverksamhet.

– Om man väljer att arbeta med öppna standarder – då kan man skapa en hel marknad för tjänsteutvecklare i Sverige. Det uppmuntrar till entreprenörskap; du kan vara tjänsteutvecklare på jätten Microsoft eller hemma på studentkammaren. Båda har lika stora möjligheter att utveckla den mest framgångsrika applikationen.

Satsningen på en digital agenda ska genomsyra hela samhället och du säger att det är upp till var och en att delta. Men hur ska du göra för att motivera samtliga aktörer?

– Jag för dialog med alla möjliga. Det som sker nu är att jag har bjudit in till sju tematiska rundabordssamtal. Till varje samtal bjuds ett tjugotal relevanta aktörer in, allt från företag och organisationer till eldsjälar som har kloka idéer.

– Men vi har gått ut brett. Det finns möjlighet för alla som vill att komma med inspel och idéer; jag har valt ett väldigt öppet förhållningssätt.

När ska arbetet med den digitala agendan vara klart?

– Ambitionen är att resultatet ska presenteras under 2011.

– Å ena sidan är det bråttom eftersom utvecklingen när det gäller it-teknik och mobil teknik går fruktansvärt fort. Sverige är världsledande men många flåsar oss i nacken. Av det skälet måste vi samlas kring gemensamma målsättningar ganska snart.

– Å andra sidan vill jag att så många som möjligt ska vara med och känna att de har fått påverka. Då krävs det lite tid.

Du vill att svenskarna ska bli ännu duktigare på internet. Hur?

– Vi kan redan mycket. Först och främst handlar det om att se till att vi har fysisk tillgång till internet. Regeringens målsättning är att 90 procent ska ha tillgång till bredband med 100 Mbit senast 2020. Det är en jätteambitiös målsättning i ett glesbefolkat land som Sverige.

– Det är hastigheten som avgör om man kan använda de tjänster som erbjuds. Och det är egentligen huvudfokus nu: att se till att den digitala agendan i huvudsak hjälper oss att få en utveckling som mer styrs av vad användarna vill ha, än vad teknikerna kan åstadkomma.

Vad har du för surfvanor privat?

– Jag surfar väl mer än de flesta.

Favoritsidor?

– Nyhetssidorna förstås, de är helt nödvändiga i mitt yrke.

– Sedan en del sociala medier som gör det möjligt att hålla kontakt med både vänner och väljare. Det går att ha en närhet. Trots att man befinner sig på andra sidan jorden så kan man sitta och chatta med någon live som om den personen fanns i rummet bredvid. Det är helt fantastiskt.