Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Vårt internet

"Kommersiella aktörer hotar internet precis som FRA"

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Google, Twitter, Facebook, Youtube, Paypal, Apple och Microsoft – bara för att nämna några. De kommersiella aktörerna på internet blir större och mäktigare. – Jag ser dem som ett lika stort hot mot internet som FRA eller datalagringsdirektivet, säger Jon Karlung, styrelseordförande för bredbandsbolaget Bahnhof.

Google, Twitter, Facebook, Youtube, Paypal, Apple och Microsoft – bara för att nämna några. De kommersiella aktörerna på internet blir större och mäktigare. – Jag ser dem som ett lika stort hot mot internet som FRA eller datalagringsdirektivet, säger Jon Karlung, styrelseordförande för bredbandsbolaget Bahnhof.

Det finns något rebelliskt, öppet och fräckt över nätets giganter. Deras märken lovar något mer än de gamla etablerade. De lockar med att vara så gott som gratis, omdanande och utstrålar intelligens. I flera år i rad har bland andra Google, vars motto är att ”tjäna pengar utan ondska”, kvalat in som världens mest attraktiva arbetsplats. Men internets kommersiella aktörer har också kritiserats för sin dominans och deras affärsidéer har inte bara utmålats som världsförbättrande och goda.

Ett exempel sker när organisationen Wikileaks öppnar informationskranarna kring krigets Irak och Afghanistan. Trots att det vare sig finns någon brottsundersökning, åtal eller dom mot Wikilekas drar det dominerande betalföretaget på nätet, Paypal, in möjligheten att stödja organisationen. Samtidigt som vem som helst kan skänka pengar till Ku Klux Klan och flera andra uppenbart ickedemokratiska organisationer är just Wikileaks konto stängt. Några dagar senare drar dataföretaget Apple bort en ganska bortglömd Wikileaksapp. I både Paypals och Apples fall kanske dessa beslut var till större skada än nytta, men ändå visade företagen att, de var för sig, bestämde över internet.

Annons:

Ett annat exempel belyser hur flera stora internetföretag i upprepade omgångar gått med på att begränsa yttrandefriheten och infört frivillig censur för att få etablera sig i Kina.

Ett tredje exempel är när den amerikanska film- och nöjesindustrin via den amerikanska regeringen har flera möten med den svenska regeringen, vilken senare, som av en händelse, inför strängare lagar och försöker stänga sajten Pirate Bay.

Ett fjärde exempel gäller just denna artikel. Redan innan den är skriven eller någon läst den har de kommersiella aktörerna på ett eller annat sätt kommit över innehållet.

Kontakterna med intervjupersonerna, deras svar och motfrågor, kan om de sker till eller från en gratismejltjänst innebära att vartenda ord lagras, även efter att korrespondensen raderats. Någonstans finns varje chatt, kärleksbrev och varje mejlutskällning sparad för evigt. Miljarder med ord färdiga att filtreras ner till ett budskap, en marknadsundersökning eller ett möjligt köp- eller åsiktsmönster.

Sökningarna på Google om just det här ämnet registreras. Frågorna om de kommersiella aktörerna på twitter och facebook till vänner och kollegor likaså. Innan artikelförfattaren ens har samlat sina tankar finns en teoretisk möjlighet att en smart automatisk dataanalys, med blixtens hastighet, har kokat ner innehållets riktning.

– Allt lagras. Det är vad det handlar om. Användaren förleds att tro att det är en gratistjänst men egentligen är det fråga om att användare skänker bort sin identitet, sina kontakter, sina nätbeteenden, sökningar, chatt med vänner till ett företag. Det användaren tror är skänk från ovan är egentligen en vara som företaget kan sälja vidare, säger Jon Karlung.

Annons:

– För mig är internets kommersiella aktörer ett lika stort hot som FRA och olika staters ambitioner att övervaka privatpersoners liv på nätet. Twitter, Paypal, Google – de känner till vad som är politiskt korrekt. Många av de här storföretagen, vars meterlånga avtal som ska godkännas av varje användare, har fullständig beslutanderätt. Medlemmar kan kastas ut när som helst.

Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkerhetschef vid svenska registret .SE, beskriver också situationer där de kommersiella aktörerna kan vara ett hot.

– De gör sina affärsmässiga bedömningar. Ett exempel skedde ju när Facebook ändrade sin intregritetspolicy. Facebook genomförde förändringen för att sälja informationen.

– Det kanske inte hotar internet, men för de som värnar om den personliga integriteten så kan det ses som ett hot, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

För en användare kan det vara svårt att inse vilken slags information, och vem som äger vad. För många är det okänt att bilderna som läggs in i Facebook eller den gemensamma bildsajten Flickr därmed också gått över i dessa företags ägo.

– Det finns ju också inlåsningseffekter för konsumenten, så kallad vertikal integration, där användaren har en tjänst men därigenom också mer eller mindre tvingas använda andra tjänster, fortsätter Anne-Marie Eklund Löwinder.

Jon Karlung efterlyser tydligare regler för de stora internetföretagen med varudeklarationer som är lätta att jämföra.

– På något sätt längtar jag tillbaka till den gamla tiden där datainspektionen med Jan Freese i spetsen skulle godkänna vartenda personregister som var större än en privat adressbok. Dagens datainspektion har ju gått igenom en metamorfos där den gamla vakthunden är ersatt med ett kontor dit personer som känner sig kränkta på nätet kan vända sig till.

– Som det nu är invaggas vi alla i någon slags bedräglig trygghet. Det skulle behövas någon slags varudeklaration hos varje större internetföretag, där alla fakta på ett klart och tydligt sätt redovisades, som berättade exakt vad allt innebär. Hur de kan stänga av mig som användare, hur de lämnar ut mina data – ett kontrakt mellan två jämbördiga parter.

Även Ann-Marie Eklund Löwinder kan tänka sig någon slags varudeklaration men framhåller också konkurrensen mellan de kommersiella aktörerna som en viktig faktor.

– Det gäller att konsumenterna blir mer medvetna. Till en början förstår kanske inte användaren vad det är de får eller att deras bilder ägs av ett annat företag, men med tiden blir konsumenterna mer avancerade och då förändras också de kommersiella aktörernas roll, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Kommentarer (68)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.
Annons:
Annons:
Annons: