Gå tillbaka till dina rötter – på internet
Publicerat 2009-11-22 06:00
Foto: Johan Främst Anna-Lena Andersson från Sveriges släktforskarförbund hjälper Ingemar och Gunborg Lundgren med alla frågor.
Släktforskning kräver inte Med en dator och nätuppkoppling går familjens historia att skriva från hemmet.
Så gör du för att börja släktforska
Datorer har underlättat och förändrat släktforskningen på flera sätt:
De hjälper till att organisera det egna arbetet. De ger enkel tillgång till källorna. Tidigare var man alltid tvungen att besöka arkiv runt om i landet, nu finns många av dem tillgängliga på nätet. De gör det enkelt att få kontakt med andra släktforskare.
Tre steg till egen forskning
- Gå på ett föreningsmöte, för att få ett första hum om vad släktforskning är och hur det går till.
- Anmäl dig till en grundkurs. Ett bra sätt att lära sig om svenska namntraditioner och yrken, om vilka tjänster och arkiv som finns och vilka datorprogram man kan använda.
- Välj ett datorprogram. Det viktiga är att det stödjer Gedcom-formatet, så att man senare kan byta program och ”ta med” sina resultat.
Börja med dig själv
De första stegen i släktforskningen utgår från dig själv. Börja med att göra en antavla, ett släktträd i miniformat, som omfattar dig själv, dina föräldrar och mor- och farföräldrar. Jobba dig sedan bakåt.
Praktiska råd
- Glöm inte säkerhetskopian. Du vill inte att en kraschad hårddisk ska innebär att år av släktforskning går förlorade.
- Skaffa flera källor till varje uppgift. Utgå inte från att den första personen du hittar med rätt namn faktiskt är den du letar efter. Fem källor på varje uppgift, är Anna-Lena Anderssons rekommendation.
- Glöm inte hänvisningarna. Ett vanligt nybörjarmisstag är att inte skriva upp var man hittat en uppgift.
- Glömt inte nätets vanliga söktjänster, som Google. Med ovanliga namn kan en hel del intressant dyka upp den vägen.
- Testa betaltjänsterna ordentligt. Det går inte att på någon timme komma fram till vilken av betaltjänsterna som passar just dig bäst. Lägg en del av semestern på ett rejält test.
- Förbered dig på att det tar tid att lära sig läsa svunna tiders handstil och att förstå språket.
– Släktforskning handlar om att skriva historia. Men inte den om kungar och rika män, utan sin egen. Det gör det så fantastiskt spännande, säger den vana släktforskaren Anna-Lena Andersson.
Sedan hon började släktforska för snart femton år sedan har hon lyckats följa sin släkt tillbaka till 1400-talet. På vägen har hon också blivit ledamot i Sveriges släktforskarförbunds styrelse och leder då och då nybörjarkurser.
– Ett av de viktigaste råden jag kan ge till den som funderar på att börja släktforska är att ta kontakt med en lokal förening eller någon som vet hur man gör.
Det är inte många år sedan en släktforskare var tvungen att lägga pengar och tid på att resa runt i landet och leta efter sina anfäder i kyrkoarkiv och andra källor. I dag går många av arkiven lätt att komma åt hemifrån, från datorn. Men bara för att tillgängligheten ökar förändras inte släktforskningens grundförutsättningar.
– Jag har haft besök av personer som kommit med flera pärmar släkthistoria, och där jag snart upptäckt massor av uppgifter som inte stämmer. De har hamnat helt fel eftersom de inte haft koll på de grundläggande sakerna, som de svenska namntraditionerna. Det är därför det är så viktigt att inte bara sätta i gång på egen hand, säger Anna-Lena Andersson.
Om man efter det första mötet med släktforskning fortfarande vill börja själv är nästa steg att välja datorprogram.
– Släktforskandet har alltid varit arkivens värld, men är nu också datorernas. Jag rekommenderar inte någon att börja släktforska utan ett datorprogram i dag. Programmen skapar ordning och reda från början, och hjälper också till att komma vidare.
Själv använder Anna-Lena Andersson ett program som heter Disgen, ett av de mer avancerade som finns.
– Men det finns många fler att välja på. Den som till exempel vet att en stor del av släkten finns i Finland kan titta på ett program som heter Holger, de som vet att de kommer hamna i USA kan titta på Family Tree Maker.
På de nybörjarkurser hon leder brukar hon rekommendera ett program som heter Min Släkt. Det är enkelt att komma i gång med och uppfyller Anna-Lena Anderssons grundkrav.
– Min Släkt kan exportera hela forskningen i ett format som heter Gedcom. Det innebär att man kan byta till ett annat program längre fram, om man vill ha andra eller mer avancerade funktioner, säger hon.
Nästa steg är att dyka ner i källorna med datorns hjälp. Ett ställe att börja på är de cd-skivor med uppgifter om Sveriges befolkning som Släktforskarförbundet säljer, olika skivor för olika decennier.
Andra källor, som alla släktforskare förr eller senare hamnar i, är de tre betaltjänster som finns på nätet: AD-online, Genline och Svar. Hos dem finns digitaliserade kyrkböcker, husförhörslängder och annat material som tidigare krävde resor för att ta del av.
– Skillnaden mellan tjänsterna är bland annat hur programmen är upplagda, men också hur långt de kommit i digitaliseringen. Det går därför inte att rekommendera något av dem, det beror på var man befinner sig i sin släktforskning, geografiskt och i tid. Men alla erbjuder gratis testabonnemang och finns dessutom på många bibliotek, säger Anna-Lena Andersson.
Nätet ger också kontakter med andra släktforskare som kan hjälpa till när man kört fast. På diskussionsforum kan man ställa frågor, och med tjänsten Disbyt kan de som använder programmet Disgen söka i varandras resultat.
Men det är inte hemma vid datorn som släktforskningen är som roligast, tycker Anna-Lena Andersson. Det är när man låter timmarna vid skärmen ta konkreta former.
– Det är väldigt häftigt att ta med sig gps:en och ge sig ut till en gammal torpargrund där en anfader en gång i tiden har bott, säger hon.
Visar 1-10 av 20. Per sida:
Re ben: Så du menar att man inte skall skapa artiklar som inte gynnar hela världen samtidigt?
Kenta, 07:39, 23 november 2009. Anmäl
förstår inte riktigt bens kritik. anledningen till att kyrböckerna började föras var för att kungen ville ha in skatt, och kyrkböckerna var ett bra sätt att hålla koll på befolkningen. historia är olika i olika länder, i sverige har vi haft tur att kyrkböckerna till stor del har blivit bevarade.
maja, 20:21, 22 november 2009. Anmäl
Re Ben och Stolt socialist: Kan ni vara snälla och sluta använda ord som svennar och inavlade svenssons? Det om något är hets mot folkgrupp. Inser ni inte det?
Helena, 16:52, 22 november 2009. Anmäl
Hoppsan, det var inte riktigt meningen att dra till sig SD-folk till denna artikel. Jag tycker ju artikeln är bra och för dom som kan släktforska är den utmärkt. Det är ju dom stora grupper i landet som inte omfattas av "svennekulturen" som drabbas av utanförskap inte tvärtom. Jag tycker bara att man ska hjälpa dom istället för att stjälpa.
Det här är mitt land också, oavsett vad ni tycker.
Ben, 16:09, 22 november 2009. Anmäl
Stolty socialist, du menar något i stil med det Mona Sahlin sagt? "Vi svenskar och svensk kultur är så tråkig"
JP, 15:19, 22 november 2009. Anmäl
Sommarstugan, men kan de verifiera detta med arkiv? Vem som helst kan säga att de härstammar från någon annan. Det gör det inte sant.
Nakor, 14:39, 22 november 2009. Anmäl
Kan bara ge en ytterligare röst till geni.com. Den explosivitet man får i forskandet genom att engagera andra släktingar att jobba tillsammans i samma träd är suverän. Plus att man med lite tur kommer in i ett existerande träd och får massvis "gratis"
Inte konstigt det finns krig i världen med folk som BEN i den...
Kenta, 13:31, 22 november 2009. Anmäl
Ben, go home!
Fenris, 13:24, 22 november 2009. Anmäl
Svar till "Ben". Varför inte göra något själv utan bara skylla allt på Svenskar (svenner).
Blanda inte in relionen, dessa fanatiker går inte att samtala med.
Bror Palmberg, 13:18, 22 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
