Frågetecken i senaten uträtade – fördel Obama

Resultatet av dramatiken gör att Obama – så långt det går i rådande läge – kan räkna hem nödvändigt stöd i den mäktiga senaten för sin stora inrikespolitiska hjärtefråga. Omröstning stundar i natt, natten till söndag, svensk tid.

Både Vita huset och senatens majoritetsledare Harry Reid har spelat högt för att få till stånd den reform som enligt de demokratiska senatorernas förslag kostar svindlande 848 miljarder dollar – drygt 5.800 miljarder kronor – den närmaste tioårsperioden.

Reids förslag, som är på 2.047 sidor, ligger därmed under Obamas övre tak på 900 miljarder dollar.

Reformen ska bland annat bekostas genom förändringar av den nuvarande sjukförsäkringen Medicare, nya skatter och avgifter samt genom en femprocentig skatt på skönhetsoperationer.

Efter månader av propåer, förtalskampanjer, politiskt spel och intensiva förhandlingar är omröstningen natten till söndagen ett första steg mot den omvälvande reform som dussinet tidigare presidenter gått bet på.

Omröstningen gäller egentligen en procedurfråga: är senaten redo att börja debattera ett slutgiltigt förslag? Men rösträkningen är direkt avgörande i fall reformen antas eller om den hamnar i papperskorgen.

Demokraterna behöver 60 av senatens 100 röster för att stoppa så kallad filibustring från republikanernas sida. Det innebär att senatorer vägrar lämna talarstolen tills tidsfristen för lagförslaget går ut.

Demokraternas grupp – där två politiskt oberoende senatorer ingår – har exakt 60 mandat i senaten.

Sent på lördagen återstod bara demokraten Blanche Lincoln från den konservativa sydstaten Arkansas som osäker. Men till slut var även hon med på partitåget, möjligen under trycket av att senatskollegan Mary Landrieu från Louisiana, som varit tveksam, tidigare under dagen deklarerat att hon skulle rösta ja för att inleda ett förfarande i senaten.

Landrieu, konservativ demokrat i likhet med Lincoln, lade dock till att ”reformen kräver mycket arbete” inför den slutgiltiga omröstningen.

Den frispråkige senatorn Orrin Hatch från Utah har sagt att ”det kommer att bli ett heligt krig” vid debatten i senaten som beräknas börja den 30 november och pågå i tre veckor.

Senator Judd Gregg, republikan, sade på lördagen att ett lagförslag som klarar av en första omröstning nästan alltid blir till lag.

– Det här är en viktig omröstning, den är på riktigt och nu handlar det om mer än att bara debattera förslaget, sade Gregg till tv-kanalen MSNBC.

Redan tidigare har kongressens representanthus med knapp marginal röstat igenom förslaget. Vid ett slutgiltigt ja i senaten ska de två förslagen jämkas för att sedan skickas till Vita huset.

Sedan återstår ”bara” Barack Obamas vänsterhänta signatur.

Omfattande sjukvårdsreformer har, som bekant, tidigare fallit på mållinjen. President Bill Clintons reform 1993 nagelfors och ratades av senaten och demokraternas dåvarande majoritetsledaren George Mitchell uttryckte då sin hårda dom: ”Den är död.”

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut