Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Ryska taktiken i Syrien liknar den i Ukraina

Sergej Lavrov fick lyssna till hård kritik under säkerhetskonferensen.
Sergej Lavrov fick lyssna till hård kritik under säkerhetskonferensen. Foto: SVEN HOPPE / EPA / TT

München. Om förra årets säkerhetskonferens i München nästan helt handlade om Ukraina, eller mer specifikt Rysslands intervention i landet, har årets fokuserat på Syrien, en annan konflikt där rysk militär har gått in och förändrat spelplanen.

Ryssland hamnade även denna gång i skottgluggen, och detta trots att det bara hade gått ett lite mer än ett dygn efter att ett avtal om uppehåll för stridigheterna i Syrien manglats fram av den ryske utrikesministern Sergej Lavrov och hans USA-kollega John Kerry.

Ryssland hade sänt en ovanligt högt uppsatt delegation till München, utöver Lavrov även premiärminister Dmitrij Medvedev. De fick lyssna till hård kritik mot den ryska politiken, såväl i Ukraina som i Syrien, från Frankrikes och USA:s sida.

Kerry anklagade Ryssland för att bomba civila och legitima oppositionsgrupper i Syrien, medan den franske premiärministern Manuel Valls sade att vägen till fred är att de ryska bombanfallen mot civila upphör.

– Det finns inga bevis för att vi bombar civila, svarade Medvedev.

I ett avseende påminner Syrien om vad som hände i Ukraina för precis ett år sedan. Minsk 2-avtalet om vapenvila signerades den 11 februari, men de proryska separatisterna fortsatte sin artilleribeskjutning i ytterligare en dryg vecka och kunde till slut erövra staden Debaltseve.

På samma sätt fortsätter de massiva ryska flygattackerna i Syrien, vilket bereder marken för Assadregimen att erövra stora områden från rebellerna.

Lite drastiskt kan man säga att det är ett ryskt mönster att acceptera eld upphör, men sedan ändå fortsätta striderna, eftersom USA och EU inte protesterar särskilt kraftfullt. Så modellen är framgångsrik för Moskva.

Det talar emot de optimistiska rapporter på sistone som talade om att USA och Ryssland var på väg att närma sig varandra i Ukrainafrågan. De senaste veckorna förekom rykten om en hemlig överenskommelse, mellan Moskva och separatisterna å ena sidan och Kiev och dess västliga uppbackare å den andra.

Problemet är att motsättningarna inte har minskat på någon väsentlig punkt. Och tonläget är långt ifrån förtroendefullt. Medvedev talade i München om ”ett nytt kallt krig” mellan väst och Ryssland. Han beskyllde Kiev för att bryta mot Minskavtalet, eftersom man ännu inte ändrat författningen så att det östliga (separatistkontrollerade) Ukraina ges en autonom status.

Den ukrainske presidenten Petro Porosjenko gick i svaromål: Det förekommer inget inbördeskrig i Ukraina utan enbart ”rysk aggression”. Och Moskva har inte uppfyllt någon punkt i Minsk 2, hävdade Porosjenko. För det första har kontrollen över den rysk-ukrainska gränsen inte återlämnats till Kiev, för det andra har de ryska trupperna och vapnen inte dragits bort från östra Ukraina.