Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

DN DEBATT: "Vår plikt att skatteplanera". Volvochefen: Okunnig skattedebatt. Vi håller oss till lagen och ser till företagets bästa

Volvo beskylls på nytt för att smita från skatten. Den debatten är okunnig. I fjol betalade företaget nästan en miljard kronor i svensk skatt. Det är företagets skyldighet att minimera skatterna och vi kommer att fortsätta med att använda vår lagliga rätt att göra förlustavdrag. Jag tror inte det finns politisk vilja att ändra på det. Nu väntar Volvo vinster och då ökar inbetalningen av bolagsskatter till staten. Så skriver Volvochefen Leif Johansson.

Rapport i Sveriges Televison gjorde i veckan ett stort nummer av att bara två av 106 Volvobolag betalade skatt i Sverige. En okritisk massmediekår hakade på "avslöjandet" och skatteutskottets ordförande kritiserar Volvos skattemoral.

Låt oss se närmare på den uppgift som startar en störtskur av beskyllningar mot Volvo. Vi har valt att organisera vår verksamhet i form av en koncern med moderbolag och dotterbolag. Det är den vanligaste legala strukturen för storföretag.

För att inte skattemässigt missgynna koncerner i förhållande till andra bolagskonstruktioner är skattelagstiftningen utformad så att koncerner har rätt att kvitta vinster och förluster mellan sina bolag i Sverige. I stället för att låta vart och ett av bolagen betala skatt, sker beskattningen i ett eller ett fåtal bolag.

Att sprida indignation utifrån vilket antal bolag i en koncern som betalar skatt, snarare än storleken på den totala skatt som inbetalas, är med andra ord inte särskilt insiktsfullt.

Det är viktigt att det, i en offentlig debatt som den som pågår i dag, redogörs för fakta på ett relevant och nyanserat sätt. Det sker tyvärr inte i tillräcklig omfattning i dag och det är bland annat därför som Volvo förföljs av ryktet som ständig nolltaxerare trots att vi förra året betalade nära en miljard kronor i bolagsskatt i Sverige.

En saklig debatt om företagsbeskattningen i Sverige är ingenting som vi på Volvo undandrar oss. Vi skulle välkomna en möjlighet att få redogöra för vår skattesituation och våra åtgärder inför riksdagens skatteutskott. Som det nu är förs diskussionen så vinklat och ensidigt att det uppstår både missförstånd och misstänksamhet.

Vi blir dagligen uppringda av småföretagare som uttrycker oro för att dagens regelverk i kölvattnet på den nu pågående debatten ska förändras till det sämre. Skulle det ske, vore det naturligtvis olyckligt och det skulle knappast öka viljan till eget företagande. Låt oss därför se på hur Volvos skattesituation ser ut:

Volvokoncernen gjorde i början av 90-talet mycket stora förluster, dels till följd av förluster i den löpande verksamheten, dels också till följd av det kostsamma upplösandet av Renaultalliansen. Volvo Personvagnar befann sig 1992 i akuta svårigheter med personalneddragningar och fabriksnedläggningar som följd. Bolaget värderades till noll kronor av aktiemarknaden, och inte sällan som en ren belastning. När den svenska kronan tilläts flyta fritt på hösten 1992 var Volvokoncernen i finansiell kris. De sammanlagda förlusterna var i mångmiljardklassen.

Volvos tidigare förluster ledde, allt i enlighet med svensk skattelagstiftning, till att förlustavdrag kunde göras när verksamheten återigen gick med vinst. Därmed minskade den skattepliktiga vinsten. Detta är ingenting konstigt.

Det är både för små och stora företag ett accepterat och helt lagligt sätt att hantera variationer i företagens intjäningsförmåga och därigenom öka deras möjligheter att överleva också över djupa konjunktursvackor. Det är därför med stigande förvåning jag ser detta sedan länge etablerade förfarande framställas som något moraliskt tvivelaktigt.

Volvo och näringslivet i övrigt kommer att fortsätta att använda den lagstadgade rätten att göra förlustavdrag och jag har svårt att tro att det skulle finnas någon politisk vilja att ändra på detta.

1998 betalade Volvokoncernen 975 miljoner kronor i löpande bolagsskatt i Sverige, vilket gjorde Volvo till en av Sveriges enskilt största inbetalare av bolagsskatt förra året. Detta har det varit påfallande tyst om i massmedierna. Likaså att Volvo under 90-talet som helhet på en sammanlagd vinst om 60 miljarder kronor har betalat totalt 15 miljarder kronor i bolagsskatt, varav 3 miljarder i Sverige och 12 miljarder utomlands. Trots förlustavdragen har vi alltså betalat cirka 25 procent i bolagsskatt hittills under 90-talet. Att merparten av skatten betalas utomlands är delvis ett resultat av att cirka 90 procent av koncernens försäljning sker utanför Sverige.

Den största delen av de förlustavdrag Volvo kan yrka i Sverige har nu konsumerats. Givet att den nuvarande vinstnivån består, kommer Volvo enligt vår bedömning att betala alltmer i bolagsskatt i Sverige under de närmaste åren. Det gör vi gärna. Den svenska bolagsskattesatsen är konkurrenskraftig i en internationell jämförelse. Men Volvo kommer alltid att i väsentliga delar beskattas utomlands, eftersom vi är hänvisade att följa utländsk lagstiftning.

På samma sätt som svenska skattemyndigheter är angelägna att exempelvis Fiat och Mercedes ska betala skatt för sin försäljning i Sverige, är italienska och tyska skattemyndigheter angelägna att få sin beskärda del av Volvos försäljning i dessa länder.

Volvos resultat före skatt har under 90-talet till stor del bestått av vinster från utförsäljningarna av koncernens omfattande ägarintressen utanför kärnrörelsen. Det är ingen tvekan om att dessa utförsäljningar har kunnat ske skattemässigt gynnsamt för Volvokoncernen. Enligt vårt synsätt har det varit lagstiftarens mening att lindra skattekonsekvenserna av sådana utförsäljningar för att ur ett aktieägarperspektiv undvika trippelbeskattning.

Vi noterar att även regeringen är inne på samma linje. Enligt regeringsproposition 1998/99:113 som överlämnades till riksdagen den 29 april i år utreds för närvarande förutsättningarna för att avskaffa reavinstbeskattningen på s k näringsbetingade aktier.

Volvokoncernen hanterar sina skattefrågor utifrån gällande lagar och regler. Detta står inte på något sätt i motsatsförhållande till det faktum att svenska skattemyndigheter och Volvo i vissa fall har olika uppfattningar när det gäller koncernens skattefrågor. Ett stort antal skattetvister mellan Volvo och skattemyndigheten väntar i dag på avgörande i olika instanser inom rättsväsendet. Det är i sig inte uppseendeväckande. Processer är en naturlig konsekvens av det faktum att skattereglerna, hur omfattande de än är, omöjligt kan ge svar på alla frågor om hur lagarna skall tolkas i varje enskild situation.

Avslutningsvis ett mer generellt resonemang kring varför det inte bara är försvarbart utan fastmer vår skyldighet att inom ramen för befintlig lagstiftning söka minimera skatten.

Vårt uppdrag är att utveckla företaget så gott och vinstrikt vi kan.

Lyckas vi med det, innebär det i de allra flesta fall mervärde åt aktieägarna och sysselsättning åt fler människor. Arbeten genererar inkomsskatter, egenavgifter, arbetsgivaravgifter, fastighetsskatter, energiskatter m m. Volvo, Volvo Personvagnar och våra underlevarantörer genererar på detta sätt årliga skatteintäkter i Sverige i storleksordningen 40-50 miljarder kronor. Dessa intäkter till staten är en följdverkan, inte ett självändamål sett ur företagets perspektiv.

Det är inte omoraliskt att skatteplanera i ett företag. Det vore däremot djupt klandervärt att inte göra sitt yttersta för att maximera företagens och industrins utvecklingsmöjligheter och att därigenom skapa den välfärd vi alla eftersträvar. Jag trodde att vi kunde vara överens om det.

LEIF JOHANSSON

DN DEBATT 17/5 1999

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.