Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

"Skolverket sprider myter". Mörkade studie som visar att elever gillar naturvetenskap, skriver professor.

Skolverkets senaste attitydmätning visar att 59 procent av eleverna tycker att de naturvetenskapliga ämnena är roliga. Trots detta skriver verket i sin rapport att eleverna inte uppfattar dessa ämnen som roliga eller viktiga. Vi gjorde en helt motsatt tolkning i vårt kapitel i rapporten, men detta ströks före tryckningen. Vårt budskap stred tydligen mot den allmänna uppfattningen på Skolverket att den naturvetenskapliga sektorn är i kris och på nedgång. Det skriver professorn i pedagogik Ingrid Carlgren och doktoranden Magnus Hultén vid Lärarhögskolan i Stockholm.

+ + +

Nyligen publicerade Skolverket resultaten från sin senaste attitydundersökning i skolan. I sammanfattningen kan man läsa att "naturvetenskapliga ämnen uppfattas inte som vare sig roliga eller viktiga i elevernas ögon". Det är knappast ett kontroversiellt påstående, men tittar man närmare på de resultat som ligger till grund för påståendet blir bilden en annan: 59 procent av eleverna i årskurs 7-9 svarar att de tycker att de naturvetenskapliga ämnena är roliga. Ämnet hamnar därmed på tredje plats efter den suveräna vinnaren idrott och hälsa samt engelska.

Nu är det dock inte så att Skolverket enbart råkat misstolka svaren, att det varit förblindat i sin tro på dessa ämnens tråkighet. I en slutversion till ett av kapitlen fanns nämligen en nästan rakt motsatt tolkning med. De avsnitten ströks dock inför tryckningen utan möjlighet för författarna att invända. Vi vet, för vi författade det kapitlet.

Med tanke på det samhällsintresse som finns för detta område och att undersökningsresultaten indikerar ett möjligt trendbrott, finner vi det anmärkningsvärt att Skolverket skär bort de avsnitt i vårt kapitel som ger en annan tolkning än den Skolverket nu väljer att lyfta fram. Vi kan se två anledningar:

+ Budskapet stred mot den allmänna uppfattningen på Skolverket att den naturvetenskapliga sektorn är i kris och på nedgång.

+ Skolverket vill inte ställa sig bakom motstridiga tolkningar av data.

Som bakgrund till slutsatsen kring de naturvetenskapliga ämnena målas i rapporten upp en bild av en sektor med problem: "En av förklaringarna till att allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen på högskola och universitet kan vara att eleverna tycker att de är tråkiga." Detta påstående ges alltså som bakgrund, innan resultaten presenteras. Svaret "naturvetenskap är tråkigt" tycks alltså givet på förhand.

Vad gäller det andra argumentet må det vara förståeligt att Skolverket inte vill föra fram motstridiga tolkningar i de fall då verket självt står bakom hela rapporten. Men i det här fallet har man bjudit in forskargrupper för att skriva enstaka kapitel där de kommenterar enkätmaterialet. Kan man då censurera dessa avsnitt hur som helst

Vad är då forskares röster värda

Hur kunde då vi komma fram till en annan slutsats, nämligen att eleverna är nöjda med de naturvetenskapliga ämnena

Låt oss börja med hur vi tolkade den allmänna krisbild som målas upp och som finner visst stöd i elevernas svar. Eleverna har utöver frågan "Hur roligt" även svarat på frågan: "Hur viktigt tycker du följande ämnen är

• För denna fråga finns statistik från tidigare års undersökningar (frågan "hur roligt

• ställdes första gången i senaste undersökningen

. I rapporten konstaterar man att: "34 procent av eleverna tycker år 2003 att det är viktigt att uppnå goda kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen, vilket är en minskning jämfört med år 1997 då andelen var 44 procent." Det är ett resultat som alltså tycks peka på skolämnen i utförsbacke.

Vår tolkning är dock en annan. De trender i enkätsvaren som pekar nedåt för naturvetenskap kan förklaras av en motsvarande trend i samhället, som tycks relatera väl till krisen inom IT och telekom.

Vi börjar med att konstatera att motsvarande nedgång i hur viktiga de naturvetenskapliga ämnena upplevs återfinns bland allmänhetens enkätsvar. Det pekar på att vi har att göra med en samhällstendens snarare än en tendens för undervisningen av dessa ämnen i skolan.

Vidare kan vi studera söktrycket till naturvetenskaplig och teknisk utbildning (i det Skolverket kallar naturvetenskap ingår ämnena fysik, kemi, biologi och teknik). Mellan åren 1990 och 2000 har det skett en ökning från 36 000 till 89 000 studenter på dessa typer av utbildningar, en ökning med ofattbara 150 procent (Tema Nord 2001:560). Samtidigt har det totala antalet studenter i högre utbildning endast ökat med 55 procent.

Sedan år 2000 har antalet studenter inom naturvetenskap och teknik minskat något totalt sett samtidigt som det totala antalet studenter på högskolan fortsatt öka. De stora minskningarna har skett i ämnen relaterade till el- och datautbildningar, det vill säga till IT- och telekombranschen som känt av en kraftig konjunkturnedgång de senaste åren. De naturvetenskapliga och tekniska inriktningarna i lärarutbildningen har också svårt att rekrytera studenter.

Slutligen har vi svaren på en enkät till elever i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 2002/03 (Statistiska centralbyrån, 2003). Här framkom att cirka 44 procent av de pojkar som tänkt sig att läsa vidare på högskolan planerar att läsa just tekniska (cirka 30 procent) eller naturvetenskapliga ämnen (cirka 14 procent). För flickor är siffran cirka 13 procent (teknik cirka 4 procent och naturvetenskap cirka 9 procent). Tvåa efter teknik på männens lista ligger ekonomi som samlar 15 procent. Är detta tecken på kris

Återstår att förklara varför andelen 59 procent tolkas som tråkigt av Skolverket men av oss som att eleverna är nöjda. Siffran 59 procent ger, som vi skrev inledningsvis, naturvetenskap en delad tredjeplats efter ämnena idrott och hälsa och engelska bland eleverna i årskurs 7-9.

Den enda förklaring vi finner till Skolverkets tolkning "tråkig" är att den svarar väl mot den ideologi som tycks förhärskande på Skolverket, där minskat intresse skall ses som ett uttryck för att ämnen inte är roliga.

Till skillnad från Skolverket är vår slutsats att eleverna verkar nöjda med de naturvetenskapliga ämnena. (Det finns förvisso en skillnad i intresse mellan pojkar och flickor, men sådana skillnader återfinns i de flesta av skolans ämnen och är inget specifikt för naturvetenskap, även om de bör tas på allvar.

Detta är en motsatt bild mot vad som brukar framhållas. Bristen på intresse för dessa ämnen brukar målas upp som ett stort problem och många utvecklingsinsatser görs för att göra ämnet ´roligare´. Från forskningshåll har framförts att den naturvetenskapliga kulturen är främmande för dagens ungdomar. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget att den tolkning vi presenterar når allmän kännedom.

INGRID CARLGREN

MAGNUS HULTÉN

Skolverkets chef Per Thullberg anklagas för att mörka en undersökning som visar att eleverna gillar naturvetenskap. Här med utbildningsminister Thomas Östros. foto: jack mikrut

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.