Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 05:40 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/dags-att-ta-vinlandet-ungern-pa-allvar/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Dags att ta vinlandet Ungern på allvar

Balatonlelle.Mandelträden blommar på János Konyáris vingård i Balatonboglar söder om Balatonsjön. Få trodde att det gick att odla röda kvalitetsviner här. Men det går. 2008 blev Konyári utsedd till årets vin­makare i Ungern. I maj lanserar Systembolaget ett av hans röda viner i Sverige.

Ungern som vinland blir alltmer intressant. Vinproduktionen är moderniserad, nya druvsorter har introducerats. Med kapital och teknik bland annat från Tyskland produceras allt fler röda och vita kvalitetsviner. Samtidigt görs stora mängder enklare vita viner som går på export till bland annat Sverige.

1989 fanns bara sju större statliga vinfabriker och ett antal statliga vingårdar i Ungern, som massproducerade billiga röda och vita viner för export i första hand till Sovjet­unionen och östblocket.

Efter kommunisttiden, under 1990-talet, repade sig vinproduktionen snabbt. Vingårdar privatiserades, modern teknik infördes och de gamla vinmakarnas kunskaper togs till vara.

I dag blomstrar den ungerska 
vinindustrin. Jämsides med de gamla traditionella ungerska druvsorterna, Hungaricum, har nyplanteringar skett av de stora sorterna av blå druvor som Cabernet Sauvignon, Cabernet franc, Merlot, Pinot Noir och Syrah/Shiraz.

Av gröna druvor till de vita vinerna dominerar Chardonnay och Sauvignon Blanc.

Bland vinodlare finns nu en tydlig trend att värna om de ungerska gamla druvsorterna och odla dem jämsides med de stora sorterna.

En annan trend är att allt fler vinmakare satsar på röda kvalitets­viner i små serier, viner som mycket sällan går på export. De kan ses och avsmakas bland annat på den stora årliga vinmässan i Budapest i september.

I vinregionen Balatonboglar söder om Balatonsjön producerades bara vita viner under kommunisttiden. Även i dag är det vita viner som dominerar här.

Men vinproducenten János Konyári har visat att den kalkrika, sandiga jorden är utmärkt väl lämpad att skapa högklassiga röda kvalitetsviner. Nära den lilla staden Balatonlelle driver han tillsammans med sin son Dániel två vinerier där han specialiserat sig på röda kvalitetsviner. Men även vita viner och rosévin produceras.

– Tyvärr är de ungerska vinerna inte så kända ute i världen, vi har till skillnad mot andra vinländer inte satsat så mycket på export. Men vi vinmakare borde ha gjort mer tidigare, nu hänger det på oss om våra viner ska bli uppskattade utomlands. I dag påverkar tyvärr finanskrisen i Ungern även vinindustrin, säger János Konyári till DN.

Han blev i december 2008 utsedd till årets vinproducent i Ungern och är en av landets mest kända vinodlare. János Konyári är en typisk representant för den nya ungerska moderna vinindustrin, som vill konkurrera med kvalitet och inte som förr med kvantitet.

I Balatonboglar startade han en vingård på 30 hektar i början av 1990-talet, där han började producera röda kraftfulla kvalitetsviner i mindre serier, ofta Cabernet Sauvignon-viner. Kapaciteten på vinanläggningen är runt 180 000 flaskor per år. Han är den första vinodlaren i Ungern som använde barriquer, mindre ekfat, för att lagra röda kvalitetsviner.

Vid DN:s besök har våren kommit till Balatonboglar, en varm aprilsol lyser och mandelträden blommar för fullt. Inne på János Konyáris vineri pågår buteljering av ett Cabernet Sauvignon-vin.

– Vi buteljerar en mindre mängd för en specialkunds räkning, säger Ildikó Magyar, som tillsammans med Lászlo György Lehel sköter buteljeringsmaskinen.

2004 invigdes en ny vinanläggning, Ikon-vineriet i Rádpuszta, nära den gamla vingården. Här vill Konyári göra röda kvalitets­viner i större kvantiteter bland annat för export. De flesta ungerska kvalitetsviner konsumeras inom landet och produceras i små serier som har svårt att konkurrerra på exportmarknaden.

Vineriet med cirka 40 hektar vinstockar i Rádpuszta har en kapacitet på upp till 500 000 flaskor om året, i dagens läge ligger produktionen på 300 000 flaskor. Det är mest röda druvsorter som odlas, druvor till de vita viner som produceras köper man in från andra odlare i regionen.

Druvor till rödvinerna som produceras är Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, även Syrah/Shiraz och Pinot Noir samt den ungerska druvan Blaufränkisch. Druvorna till de vita vinerna är Chardonnay och Sauvignon Blanc. Tre fjärdedelar av produktionen består av röda viner, resten vita viner samt lite rosévin.

– Vi har fått kunder i USA, Sverige, Polen och Schweiz, berättar Tibor Lovasi, vinmakare på Ikon, när DN besöker vinanläggningen.

I början av maj lanserar Systembolaget ett Merlotvin 2007 från Ikon, genom vinimportören Vinia. Det handlar om en engångslansering på 12 000 flaskor. Det är också första gången på länge ett ungerskt rödvin finns i Systembolagets sortiment, bortsett från några i beställningssortimentet.

– Omvärlden borde få upp ögonen för vad vi kan prestera när det gäller kvalitetsvin i Ungern, säger Tibor Lovasi.

Vineriet i tre våningar ligger inbyggt i sluttningen upp mot vingårdarna. Högst upp avstjälkas druvorna och tippas ner i 14 rostfria tankar på 15 000 liter vardera. Där fermenteras, jäses, druvmusten och passerar sedan ned till andra våningen med 28 rostfria tankar om 15 000 liter där vinet fortsätter att processas.

Senare går vinet ned till bottenvåningen där det lagras i källare med rostfria tankar och större ekfat. Här finns nio väldiga ekfat som vardera rymmer 5 000 liter och tio på 3 000 liter.

I en annan vindoftande källare ligger 300 mindre ekfat om 225 liter vartdera, barriquer. Dessa är av ungersk och amerikansk ek som skall ge vinet olika karaktär.

– Det är vår specialitet, berättar Tibor Lovasi, som visar källaren där rad efter rad av barriquer ruvar med sitt mognande innehåll. Efter lagring buteljeras vinet i en annan del av bottenvåningen. Sedan sker den slutgiltiga flasklagringen före leverans.

– Det är när vinet kommer i flaskan som det börjar leva sitt andra liv, konstaterar Tibor Lovasi.

rolf.eriksson@dn.se 08-738 10 55

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt