Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 08:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/ingves-vinnare-i-det-politiska-maktspelet/

EKONOMI

Ingves vinnare i det politiska maktspelet

Efter tolv år som riksbankschef får Stefan ­Ingves fem år till. Bakom detta ligger en ­kompromiss mellan Socialdemokrater och Moderater. Men beslutet presenteras på sådant sätt att andra kompetenta kandidater underkänns.

Stefan Ingves hyllas i alla tonarter av riksbanksfullmäktige ordförande Susanne Eberstein (S). När det gäller ledarskap och kompetens liksom internationellt nätverk och erfarenhet kan ingen annan mäta sig med honom.

Jämförelsen blir ganska orimlig, eftersom det rör sig om en riksbankschef som redan har suttit två sexårsperioder. Under den långa tiden har han byggt upp en position som en efterträdare inte utan vidare kan ta över.

Det kan inte bli lättare när Stefan Ingves har varit riksbankschef i 17 år och hans mandatperiod går ut nästa gång. Men då kanske fullmäktige kan enas om någon annan.

Även om Susanne Eberstein och fullmäktiges vice ordförande Michael Lundholm (M) försöker skyla över det, så har beslutet att förlänga Ingves mandat tillkommit i kompromissens tecken.

Hemlighetsmakeriet är onödigt eftersom Stefan Ingves, trots hur fullmäktiges beslut har tillkommit, är i en stark position.

Sedan finanskrisen 2008–2009 som Ingves hanterade med stor skicklighet åtnjuter han stort förtroende.

Han har också visat att man med uthållighet och envishet kan få sin vilja fram. Som driven maktspelare har han nu också tagit hem vinsten när det gäller riksbankschefsposten. Ingen vill nog ta upp kampen med honom.

Men Ingves ledarskap har inte alltid fungerat, vilket visade sig i striden med förre vice riksbankschefen Lars E O Svensson. Där låste han sig vid en penningpolitik med onödigt höga räntor, vilket senare har fått omprövas.

För Ingves kom en vändpunkt på sommaren 2014. Då blev han blev nedröstad i Riksbankens direktion, där en majoritet där ville sänka repo­räntan mer än riksbankschefen.

Därefter blev han en enveten förespråkare av låga räntor, på ett sätt som kunde förvåna.

Riksbanksfullmäktige vill dock inte utvärdera penningpolitiken, ens långt i efterhand. Därför är det ingen som utkräver ansvar.

Riksbanken också mött motgång under Ingves tid, när övervakningen av det finansiella systemet - det som brukar kallas makrotillsynen - hamnade hos Finansinspektionen.

Det beslutet gillar de flesta, utom riksbankschefen. Men samarbetet mellan Riksbanken och andra har blivit lidande av dragkampen.

Behov finns av omtag beträffande Riksbanken sätt att sköta penningpolitiken och de finansiella frågorna.

Men Stefan Ingves arbetar hårt, samtidigt som även andra krafter driver på. Det pågår en parlamentarisk Riksbanksutredning som kommer med förslag om något år. Den omgivande miljön ändras också, till exempel med minskad kontantanvändning och växande e-betalningar.

Inflationen verkar numera som ett mindre problem än den finansiella stabiliteten.

Hur läget kommer att se ut om fem år är svårt att föreställa sig, annat än att Stefan Ingves då fortfarande är riksbankschef. Förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick finns också kvar, sedan hon nu har fått förlängt med sex år.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt