Kvinnor på arbetsmarknaden. Utbildning ger möjligheter. Jobbsituationen för unga tjejer är inte bra, bekräftar jämställdhetsminister Ulrica Messing.

Av Marianne Björklund

Att kvinnor har en svagare ställning på arbetsmarknaden än män är sant. Men de stärker hela tiden sin position och allt fler har jobb och jobbar längre tider.

Det säger jämställdhetsminister Ulrica Messing angående sociologdocenten Per-Olof Olofssons debattartikel i DN där han tror att kvinnor ofta studerar för att de inte får ett heltidsarbete. Ulrica Messing håller med om att det är ett problem att många kvinnor har vikariat eller jobbar deltid.

Men att kunskapslyftet och högskoleexpansionen, som Per-Olof Olofsson antyder, skulle vara ett sätt att dölja kvinnornas försvagade situation på arbetsmarknaden, tycker hon är fel.

- Tvärtom. Det stärker deras position på arbetsmarknaden. Det kan säkert vara så att en del unga kvinnor går in i kunskapslyftet som ett alternativ till arbetslöshet. Men att många sedan läser vidare visar att det finns ett intresse och allt fler kvinnor går långa utbildningar, säger hon.

Hon tycker att män och kvinnor närmar sig i jämställdhetsfrågorna.

- Sedan kan man tycka att det går för långsamt. Och det är lite oroväckande att männen i undersökningen verkar ganska omedvetna om de skillnader som finns, säger hon.

I undersökningen visar det sig att 36 procent av männen önskar mindre skillnad mellan mäns och kvinnors roller i samhällslivet, jämfört med 64 procent av kvinnorna.

Ulrica Messing ser ett problem med att många arbetsgivare fortfarande gör en stark koppling mellan unga kvinnor och potentiella småbarnsmammor. På arbetsmarknadsdepartementet tittar man nu på EG-rättens likabehandlingsdirektiv som säger att det är könsdiskriminerande för arbetsgivare att ställa frågor om till exempel barnafödsel under en anställningsintervju.

Jämställdhetsombudsmannen Lena Svenéus tycker det är viktigt att det blir en lagändrig här.

- Som det är idag ställs det frågor till kvinnor som inte har med jobbet att göra, vilket är integritetskränkande, säger hon.

Hon tycker att den situation Per-Olof Olofsson beskriver stämmer ganska bra överens med verkligheten. Det värsta är, enligt Lena Svenéus, att kvinnor med lika utbildning som män får sämre lön när de kommer ut på arbetsmarknaden.

Anita Trogen, som jobbar med jämställdhetsfrågor på SAF, tror att en möjlig förklaring till att fler unga kvinnor utbildar sig är att de faktiskt har bättre gymnasiebetyg än män och då lättare kommer in på attraktiva utbildningar.

När LO gjorde en undersökning över arbetssituationen bland unga män och kvinnor inom förbundet visade sig att en stor del av de unga kvinnorna hade tillfälliga anställningar, medan männen i högre utsträckning hade fast jobb. Enligt Maud Jansson, som sysslar med jämställdhetsfrågor på LO, beror detta på att kvinnorna finns inom vården, handeln, restaurang och hotell där deltid och vikariat är vanliga. Männen å andra sidan var i högre grad anställda inom industrin, där kulturen med vikariat inte är lika vanlig.

Birgitta Hedman, en av dem som genomfört SCB:s lathund om jämställdhet, är noga med att påpeka att Per-Olof Olofssons studie endast är utförd i Halmstad. Det gör att man inte kan dra några slutsatser för hela landet. För att dra säkra slutsatser är det också viktigt att veta vad det stora bortfallet, 36 procent, i undersökningen beror på. Är det män som jobbar heltid men inte hunnit svara, eller kvinnor

Svaren på dessa frågor kan påverka resultatet radikalt.

- Men ändå stämmer det han kommer fram till ganska bra med det mönster som vi har sett på hela befolkningen i Sverige, fast då har vi inte tittat på olika åldersgrupper, säger Birgitta Hedman.

Kortfattat: Det stämmer att kvinnor har sämre ställning på arbetsmarknaden. Men att de utbildar sig är bara bra, tycker jämställdhetsminister Ulrica Messing.