Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Malta rena paradiset för spelbolag

GZIRA. Det strängt religiösa Malta har öppnat ett skatteparadis för de svenska spelbolagen ­innanför EU:s gränser. Härifrån organiseras spel och dobbleri på nätet i hela Europa och ­omhuldas av regeringen trots att det är förbjudet i de flesta andra länder.

Det är bara parabolerna på taket som avslöjar vad som pågår bakom de diskreta fasaderna i stadsdelen Gzira ett par kilometer utanför Vallettas stadskärna.

Här har flera av de svenska spelbolagen sina kontor, ett hundratal meter från hamnen där lyxyachterna ligger klara för att sticka ut på Medelhavet. Från terrassen högst upp hos Unibet pekar platschefen George Debrincat ut konkurrenterna Expekts och Betssons paraboler.

Malta har Europas strängaste lagstiftning när det gäller skilsmässor och abort, men man ser genom fingrarna när det gäller en rad andra budord. Nattklubbarna i nöjes­området Paceville utlovar ”striptease med mera” i sina tidningsannonser och regeringen anstränger sig för att ha den mest liberala lagstiftningen när det gäller bolagsskatter och tillstånd för spelbolag.

Svenskägda Unibet startade sin verksamhet år 2000 på Malta då regeringen delade ut spellicenser till de fem första bolagen.

– Vi var bara tolv anställda då och hade bara svenska kunder. Vi startade med spel på OS i Sydney, berättar George Debrincat som varit med från starten.

I dag har Unibet 145 anställda på Malta och allt spelande sköts härifrån dygnet runt. Företaget har just flyttat in i nya lokaler och platschefen berättar stolt att möblerna i kontorslandskapen kommer från Sverige när han visar runt på de olika våningsplanen.

Det finns gott om utrymme för företaget att växa i lokalerna.

Företagets andra kontor finns i London med ungefär lika många anställda. Där sitter företagsledningen och där sätts oddsen på spelen.

Unibet har köpt upp en rad företag på vägen till att bli ett av de stora på den expanderande privata spelmarknaden. Företaget har startat spel som kasino, poker, supertoto på några få år. Det senaste uppköp-et var Mariabingo.

I call centret ligger medelåldern runt 20–25 år och medarbetarna som kommer från de flesta av Europas länder kan svara på frågor per mejl och telefon från kunder på ett 30-tal språk. För närvarande är 18 av de anställda svenskar.

På våningen under är medelåldern något högre och det är mest malteser som arbetar här. Det är avdelningarna för bokföring, utbetalningar och för fuskjakt.

– Vi försöker avslöja dem som vill öppna konton med stulna kreditkort, säger George Debrincat.

De flesta av de svenska ungdomarna som jobbar här har börjat som kunder hos spelbolagen. 20-årige Staffan Bergh från Västerås berättar att han spelade poker på nätet hela gymnasietiden. Under en semesterresa med familjen till Malta i fjol somras sökte han jobb på Unibet och direkt efter flyttade han ner tillsammans med en kompis.

Nu hoppas han att jobbet hos Unibet ska göra att han själv blir en bättre pokerspelare.

– Jag tror att jag vet vad en kund vill ha för support eftersom jag varit kund själv, det gör mitt jobb enklare, säger Staffan Bergh.

Mikael Gabrielsson från Umeå har en liknande bakgrund:

– Jag började här i februari i fjol. Jag var less på att sitta hemma och spela poker på heltid.

– Jag skickade in ansökningar till tre bolag och redan efter en vecka satt jag på planet.

Ingen av dem verkar räkna med att jobbet hos Unibet ska bli någon långtidsanställning. Men skatteförmånerna är bra för dem, med skattebefrielse det första halvåret, och det finns goda möjligheter till övertidsjobb för att dryga ut baslönen som ligger på 16 000–17 000 kronor.

Eleonore Larsson från Stockholm började i mars i fjol och hoppas att Unibet ska bli ett bra avstamp i yrkeskarriären:

– Jag är karriärlysten av mig och här finns utvecklingsmöjligheter, man kan klättra snabbt.

– Jag har pluggat entreprenörskap hemma och nu är jag teamleader för svenska teamet i call centret.

På fritiden umgås de mest med övriga svenskar som jobbar på spelbolagen. Staffan Bergh går ofta på Casinot och spelar.

Lotta Malmbergs anställning hos Unibet började på ett liknande sätt men ledde snabbt till specialuppdrag med titeln ”Responsible Gaming Manager” .

– Jag åkte hit till Malta på en lång semester 2007 och föll för landet. Till att börja med arbetade jag på call centret men när man fick klart för sig vilken utbildning och erfarenhet jag har som terapeut från arbete med alkoholister på Nämndemannagården fick jag börja med frågor om spelberoende på heltid.

Kritiken mot de privata spelbolagen handlar just om att deras verksamhet leder till att fler människor lockas att spela över sina tillgångar och blir spelberoende. Unibet försöker nu möta den kritiken och Lotta Malmberg har sett till att företagets sajt på nätet har länkar till supportgrupper för spelberoende.

Alla anställda får också en kortare utbildning om spelberoende.

– Vi ska inte vara en storebror, men så fort kunderna ber om råd ska vi kunna ge det.

– Vi stänger normalt inte någon kunds konto men vi kan rekommendera den som ber om råd att sätta upp en budget med en limit eller att man tar en paus under en tid i spelandet på en vecka eller sex månader.

Platschefen George Debrincat säger att han inte är orolig över alla utredningar som pågår i flera länder om spelbolagens framtid. Han räknar med att de förmånliga skattereglerna ska göra att spelbolagen fortsätter att utöka sin verksamhet i Malta.

Strax för jul föreslog den statliga spelutredningen att svenska internetanvändare ska hindras från att spela på utländska spelsajter med hjälp av ip-blockering. Det skulle kunna slå hårt mot spelbolagen på Malta, men Unibets vd Petter Nylander avfärdade hotet:

– Vi vet att ip-blockering inte fungerar och det är lätt att gå runt. sade han.

HENRIK BRORS henrik.brors@dn.se 08-738 12 12 Läs om Maltas övergång till euro och den ökade makten i Europas ekonomi i DN:s Europaspecial, Nyhetsdelen sidorna 20–21.