Nu ska Spotify valsa in på New York-börsen - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Nu ska Spotify valsa in på New York-börsen

Den 3 april börsnoteras musiktjänsten Spotify i New York. DN berättar om bolagets resa från Stockholmsförorten Rågsved till kapitalismens högborg Wall Street. Viktigaste stoppet på vägen var Kungliga Tekniska högskolan och ett gäng drivna programmerare.

När Spotify bildades i april 2006 hette det dominerande sociala nätverket i USA Myspace. Facebook var bara för amerikanska studenter. Twitter och Instagram inte ens födda.

Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon är säkert tacksamma i dag för att sociala medier då ännu var i sin linda. Annars skulle det säkert susa runt bilder på de två i bara kalsongerna bland varma servrar i Daniel Eks lägenhet i Rågsved i södra Stockholm.

För det var där allt startade. Med Eks och Lorentzons teknikintresse och diffusa idéer om att det går att tjäna pengar på att ha många besökare på en sajt.

Musikindustrin var samtidigt inne i en dödsspiral i Sverige. Cd-försäljningen rasade i takt med att piratsajterna blev bättre. Det blev inspirationen till Spotifys affärsidé.

Forskaren Rasmus Fleischer och professor Pelle Snickars pekar ut en alternativ födelseplats i sin kommande bok ”Den svenska enhörningen. Storyn om Spotify”. Den platsen är Kungliga Tekniska högskolan på Valhallavägen i Stockholm.

Därifrån kom ett gäng nyutexaminerade programmerare som förverkligade Ek och Lorentzons idé.

– Den tekniska elegansen kom från KTH. De gjorde Spotify till ett företag i teknikens framkant. I övrigt har Spotify sällan varit först och påminner såtillvida mer om Apple än om Google. Spotify ser vad andra gör, väntar och gör sedan själva det snyggt, folkligt och populärt, säger Rasmus Fleischer, forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Att Spotify, till skillnad från nästa alla andra unga bolag, har lyckats så till den grad att det värderas till hisnande 160 miljarder dollar och ska börsnoteras i New York, förklarar han med en kombination av skicklighet, tajmning och tur. Liksom att grundarna har balanserat varandra: Daniel Ek som den mer envisa, som vägrat ge upp Spotifys gratistjänst. Martin Lorentzon som den mer opportunistiska som anpassat sig till andra.

– Det finns kanske en balans i att man inte bara följt flocken, men heller inte dragit i väg för mycket i sin egen grej.

Turen och tajmningen var till exempel att Spotify tog in mycket kapital bara veckor innan den akuta finanskrisen bröt ut i september 2008. Tack vare det kunde man kort därefter lansera sin musiktjänst i åtta länder.

Under hela Spotifys expansionsfas har räntorna dessutom varit exceptionellt låga, vilket bidragit till att det internationella kapitalet sökt sig till investeringar med hög risk för att få avkastning.

Rasmus Fleischer beskriver Spotifys utveckling som att grundarna manövrerat mellan skivbolagen och riskkapitalisternas intressen.

– Riskkapitalisterna och skivbolagen har knuffat företaget in i nya banor. Det kan vara sådant som att gå mobilt, att satsa på abonnemang, att bli mer radio och jobba med musikrekommendationer, säger Rasmus Fleischer.

Spotify blev snabbt framgångsrikt i USA och han tror att samarbetet med Facebook och dess grundare Mark Zuckerberg var avgörande. Plötsligt syntes Spotify i Facebookvänners flöden.

– Spotify blev mer socialt. Du skulle lyssna på det som vänner lyssnade på, bli en del av filterbubblan som vi säger i dag. Men det är inte optimalt när det gäller musik. Det är inget som säger att kompisar har bra musiksmak, konstaterar Fleischer och påminner om att Daniel Ek självkritiskt i efterhand har medgett att Spotify tänkte lite fel där.

Med USA-lanseringen bytte Spotify delvis spår och blev mer av en efterföljare till musikradion, mindre en tjänst som ersatte skivbutiken.

– En enkel förklaring kan vara att amerikaner lyssnar mer på musik i bilen.

Rasmus Flesicher pekar ut två mindre företag, som Spotify har köpt, som viktiga förklaringar till att företaget blivit så dominerande som det är i dag. Dels svenska Tunigo, som köptes 2013, dels amerikanska The echo nest som köptes 2014.

– När man köpte Tunigo fick Spotify för första gången anställda som jobbade med musik. Innan dess hade man anställda som jobbade med ekonomi, juridik och förstås teknik.

Tunigo gjorde spellistor som baserades på stämningar, tidpunkter och aktiviteter snarare än på genrer.

– Om Tunigo står för den mänskliga sidan står The echo nest för det algoritmiska. Den riktiga succén är att Spotify lyckats skapa bra personliga temaspellistor för användarna.

Skivbolagen spelar fortfarande en viktig roll, men makten förskjuts alltmer mot Spotify. Under nollnolltalet var det topplistorna på radion som influerade Spotifys listor. Nu är det tvärtom.

Vilket inflytande har skivbolagen på tjänsterna som Spotify erbjuder?

– Avtalen är hemliga, men det är uppenbart att de har ett avgörande inflytande. Musik fungerar annor­lunda än film. Det går att driva Netflix utan Disney, men Spotify kan inte drivas utan att Universal är med.

De tre stora skivbolagen, Universal, Sony och Warner, står bakom 70–80 procent av den strömmade musiken.

Skulle Spotify kunna följa Netflix i spåren och själva börja producera musik?

– Spotify önskar nog inget hellre. Man försöker förmodligen skapa en situation inför nästa tidpunkt som kontrakten ska förnyas med skivbolagen för att förskjuta maktbalansen lite ytterligare.

Vilka är de som hotar positionen Spotify har i dag?

– Första månaderna på börsen blir en prövning i sig. Det kan gå hur bra eller dåligt som helst. Väljer någon av nätjättarna, till exempel Facebook, att slå till med en konkurrerande tjänst är det förstås ett hot. Apple är det och Google skulle kunna välja att lägga in mer krut på sin musiktjänst, säger Rasmus Fleischer.

Han pekar på att prospektet inför börsnoteringen visar att Spotify har sina rötter i musiken, men att man har högre ambitioner eftersom det visat sig svårt att tjäna pengar enbart på musik.

– Spotify vill bli ett medieimperium av något slag och talar mycket om podcast, nyheter, video och underhållning i allmänhet. Samtidigt ska man övertyga skivbolagen och artisterna om att Spotify är en långsiktig partner som bryr sig om musik och tänker ge ordentligt betalt. Det är en delikat balansgång.

Börsnoteringen i New York innebär att Spotify inte kan fortsätta vara så hemligt som man är i dag. Bolaget måste i fortsättningen redovisa intäkter, förluster och annan finansiell information varje kvartal.

Boken ”Den svenska enhörningen. Storyn om Spotify” ges ut av förlaget Mondial.

Titeln syftar på engelskans unicorn, ett begrepp för att känneteckna ett start-up-företag som är värt över en miljard dollar, i dagsläget drygt åtta miljarder kronor.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.