Kristdemokraterna svängde i helgen och de är nu för en avtrappning av ränteavdragen. På tisdagen stod det klart att Sverigedemokraterna håller fast vid sin uppfattning att avdragen ska trappas av.

Därmed är samtliga partier utom Moderaterna och Socialdemokraterna för att det 30-procentiga avdraget på låneräntor ska minskas. Avdraget gäller för alla lån, alltså inte bara bostadslån.

M och S är hårdnackade motståndare till förändringen. Men frågan är om de kan stå emot i längden nu när de övriga partierna vill ha en avtrappning av ränteavdraget.

Det som krävs för att något ska hända är sannolikt en uppgörelse över blockgränsen. Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna vill riskera att förlora väljare på förändringen.

Minskad ränterabatt gör att hushållen får betala mer för sina lån och det är inte populärt. I stor­städerna och andra tillväxtområden är det inte ovanligt att hushållen har ett par miljoner kronor i lån. För ett sådant lån är ränteavdraget värt ungefär 10 000 kronor om året med dagens bo­låneräntor.

Om inte annat så borde konsekvenserna av de framtida ränte­höjningarna få de stora partierna att tänka om.

I somras kom siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, som visade att svenskarna har bolån på över 3 000 miljarder kronor.

Med dagens låga räntor kostade avdragen staten ungefär 24 miljarder kronor 2015. En dubblad boränta på mellan 3 och 4 procent skulle minska statens intäkter med närmare 50 miljarder kronor per år.

Det kan jämföras med att barn­bidragshöjningen med 200 kronor i månaden, som föreslås i höstbudgeten, kostar 4,5 miljarder kronor.

Partierna har olika förslag om hur svenskarna ska kompenseras för avtrappningen av ränteavdragen.­ ­Under de bostadspolitiska sam­talen, som fördes och havererade våren 2015, diskuterades möjligheten att sänka vinstskatten vid försäljning av bostäder.

En sådan förändring skulle gynna samma grupper som drar nytta av ränteavdragen. Ränteavdragen är störst där bostadspriserna och därmed vinsterna är högst.

Nu vill flera partier sänka inkomstskatterna. Det är svårt att se hur en sådan sänkning kan öronmärkas för dem som har lån.

Därför skulle det bli en omfördelning av pengar från personer med stora lån till dem som har små eller inga lån alls. Något som troligen de som bor i högskattekommuner utanför tillväxtorterna skulle uppskatta.

Vänsterpartiet är det parti som mest ihärdigt har drivit kravet på avtrappade ränteavdrag. Men V har inte fått något gehör för kravet i förhandlingarna med regeringen om budgeten. I stället enades S-MP-regeringen och V om att höja skatten på Investeringssparkonto och Kapitalförsäkring. Höjningen är liten men nu när isen är bruten kan den upprepas.

Skattehöjningen på långsiktigt sparande skickar konstiga signaler till medborgarna. Särskilt som rabatten till dem som lånar ligger kvar på samma nivå.