Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 18:51 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/redaren-sorjer-sitt-livsverk/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Redaren sörjer sitt livsverk

Av KERSTIN SEDVALLSON

Skärtorsdagen är solig och klar. Ute på Saltsjön stävar som vanligt "Athena" i folkligt rött med kurs mot Åland. Prick klockan fyra möter hon "Birka Princess". Synen smärtar den gamle redaren.

- Hon är inte längre vår. Det gör ont att se henne. Men se så vacker hon är! Min son Gustaf har ritat henne.

Carl Bertil Myrsten är trött och ledsen. Hans livsverk Rederi AB Slite har slagits i spillror, skapat 1946 på över hundraåriga anor från farfar Johan Niclas och far Gustafs skeppsrederier i Slite på östra Gotland.

Juniors ide

Kanske skulle Carl Bertil Myrsten ha hållit fast vid fädernas gammaldags försiktiga ideal. Men sonen Gustaf ville annat.

Unge Gustaf Myrsten, civilingenjör och skeppskonstruktör, ville bygga världens största färja, "Europa", med plats för 3 000 passagerare. Det var 1988 och högkonjunktur i Sverige, i ett skede när människor förblindades av alla miljoner som bankerna lättfärdigt lånade ut.

- Junior var ung och frisk. Och i branschen finns alltid lite av fåfängans marknad, säger Carl Bertil Myrsten.

I denna värld hände då något som redaren aldrig kunnat föreställa sig. Det som han alltid betraktat som oomkullrunkeligt, det finska varvet Wärtsilä, gick 1989 i konkurs. Där byggdes just då Slites nya fartyg "Kalypso", som över en natt blev 200 miljoner kronor dyrare.

Kalla handen i banken

Motgångarna kom nu slag i slag. Finland och Sverige gick in i en lågkonjunktur av icke tidigare skådat slag. Marken devalverades, kronan sjönk och i Tyskland blev den strax flytfärdiga "Europa" 300 miljoner kronor kostsammare.

Familjen Myrsten jagade banker som var villiga att omförhandla lån. Husbanken Nordbanken hade själv kommit på kneken och staten var tvungen att gå in med tiotals miljarder för att rädda banken.

Bankens nya styrelse med Bernt Magnusson och Jacob Palmstierna var inte intresserad av Rederi Slite AB:s svaga affärer. I stället tog konkurrentrederiet Silja Lines ägare EffJohn - vari Bernt Magnussons bolag NCC har 40 procent av aktierna - plötsligen över den nya färjan "Europa".

Fast såväl Bernt Magnusson som Jacob Palmstierna har bedyrat att de sannerligen icke haft med affären att göra.

Familjen Myrsten tror annorlunda. Redan ett halvår innan "Europa" var klar för den av konkurrenten fruktade trafiken på Stockholm-Helsingfors hörde Myrstens rykten - "från absolut säker källa" - att Myrstens inte skulle få behålla "Europa".

Satsat för hårt

Nu är inte Carl Bertil Myrsten den som skyller ifrån sig även om han tycker att Bernt Magnussons bedyranden om "icke jäv" är rent nonsensprat. Han säger också att vid hans ålder (snart 73) har man upphört att förvånas.

Carl Bertil Myrsten anser att familjerederiet satsat lite väl hårt. Hade det varit möjligt, när Wärtsilä gick i konkurs, så hade han avbeställt "Europa".

Han sitter i sitt redarrum i Viking Lines vita hus i Nacka med bländande havsutsikt och lyfter sorgset upp en bunt papper. Häri ryms namn på tusen uppsagda personer.

- Det är hemskt. När vi var tvungna att säga upp 500 personer som skulle ha arbetat för oss på "Europa" fick vi ett kort från några städerskor som skrev:

"Vi mister ett jobb

Vi mister en lön

men vad ni mist kan vi inte ens tänka oss."

Hustrun och kompanjonen Britt-Marie har kommit för att hämta maken. De skall fira påsk med barn (fyra) och barnbarn (tolv). Britt-Marie Myrsten, som i 35 år arbetat i Slite med inredning, underhåll och menyer, har tårar i ögonen fast hon säger:

- Vi får försöka tänka på att detta är världsliga saker. Men rederiet och fartygen har varit vårt liv.

Konkurs skamligt

För Carl Bertil Myrsten känns konkursen plågsam. Han tillhör en generation som finner konkurser skändliga.

- Man får ingenting gratis, men att det skulle kosta en konkurs . . . det är skamligt. Vi har lärt oss att man skall göra rätt för sig. Det som känns bra är att vi varit ärliga och har gott samvete. Vi har i tre års tid försökt skaffa fram pengar. Det gick inte.

Epoken Myrsten - som började med farfar Johan Niclas skonert 1867, fortsatte med pappa Gustafs Rederi Volo 1910, sönerna Roberts 50-talsfärder på Oskarshamn-Byxelkrok och Carl Bertils 60-tals-Ålandstrafik med enkla färjor till dagens lyxkryssare - är över.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt