En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 08:44
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/riksbanken-justerar-inflationsmalet/
Riksbanken justerar inflationsmålet
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
I morgon, torsdag, kommer Riksbanken med nytt räntebesked. Men reporäntan ändras knappast, utan får ligga kvar på -0,50 procent.
Den oväntade inflationsuppgången i juli ger ingen omedelbar effekt, särskilt som en omläggning i SCB:s statistik tycks ha spelat in och blåst upp priserna tillfälligt.
Uppgifter om prisutvecklingen under augusti har ännu inte kommit in, men den visar sig troligtvis ha varit svagare.
Därför är det osäkert om Riksbanken denna gång gör någon ändring av räntebanan. Tills vidare håller man nog fast vid prognosen att en första räntehöjning ska göras i mitten av nästa år, även om andra bedömare tror att höjningen kommer redan till vintern eller våren.
Nytt från Riksbanken blir däremot att man byter mått på inflationen.
Hittills har man utgått från konsumentprisindex, KPI, men i praktiken använt ett annat mått som är rensat från effekterna av ränteändringar.
Nu ska detta index, som kallas KPIF, även bli det officiella inflationsmåttet. Det rör sig i praktiken om KPI, men beräkat utifrån fast ränta.
Inflationsmålet förblir 2,0 procent, även med det nya måttet.
Men nyheten är att Riksbanken väntas införa ett toleransintervall runt målet på +/-1,0 procentenhet. Därmed vill man visa att det inte går att hålla exakt två procents inflation och att svängningar runt målet måste accepteras.
Det beslutet kan bli kontroversiellt. En del kritiker menar ett toleransintervall inte blir tydligt, utan i stället skapar oklarhet.
Framför allt finns dock invändningar mot att Riksbanken på egen hand justerar inflationsmålet när det sedan nyligen pågår en parlamentarisk utredning om penningpolitiken, däribland inflationsmålet.
Riksbanken inväntar inte utredningen, utan vill nu ligga steget före. Det är dock osäkert vad detta innebär för framtidens räntor. Men längre fram kan det bädda för en mer flexibel syn på inflationsmålet, vilket även ger större frihet att ändra räntan.
Tills vidare håller man nog fast vid att en första räntehöjning ska komma i mitten av nästa år, även om andra bedömare tror att höjningen kommer redan till vintern eller våren.