Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-18 14:56 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/familj/birger-haglund-silversmed-pa-gotland-och-i-varlden/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

Birger Haglund Silversmed på Gotland( och i världen)

Silversmeden Birger Haglund har avlidit 87 år gammal. Hans närmaste är hustrun Lis Husberg och sönerna Thomas Haglund med Sanna, och Pierre Dunbar med Erica, plus åtta barnbarn samt Ola Husberg med familj.

Birger Haglund var en av 1900-talets stora svenska silversmeder, vars utgångspunkt i en gedigen ädelsmedsutbildning gav honom stor frihet att finna nya vägar och uttryck. Ingen vågade före honom kombinera silvret med plexiglas för att via modernt kyrksilver och starka intryck från gatans hamrande hantverkare i Kabul gå mot en allt större vardaglighet. Hans falsade skålar med brätten, strama silverbägare, silverkannor à la tennmått och klassiska silverfat med stämpeln som dekor skulle användas – helst varje dag. Mot slutet infann sig en sensuell oregelbundenhet i hans supertunna silverplåt.

Birger Haglund var född i Härjedalen och uppvuxen i Arboga. Hans lärlingsår förlas till yrkesmän i Köping och Kristianstad (som pappan urmakaren valde). Första anställningarna i Stockholm på Atelier Borgila och Juvelfabriken följdes av en tid med egen ateljé och god ekonomi. Unge Haglund vann tävlingen om smycket till varenda en av USA:s återvändande soldater och fick leverera dem alla. Stadd vid kassa utvandrade han, hustru Anita Dunbar och två små söner (med stort Svenskt Tenn-möblemang) till det sten- och metallrika Sydafrika. Verkstaden låg i Johannesburg; en tid skulle 800 kg guld i månaden omsättas i föremål. Efter konflikt med staten om lika lön till sina svarta(fängslade) och vita medarbetare återvände familjen till Sverige; emigrationen varade i fyra år.

I Birger Haglunds andra äktenskap med keramikern Lis Husberg utvecklade han och hon den rikedom i organisk form och färg som sprängde gränser inom respektives hantverk – synliggjort och hyllat först på Liljevalchsutställningen Form Fantasi 1964 och sedan, separat, hos Hantverket. På 80-talet var Märta Österdahl med sitt galleri i Gamla stan Birger Haglunds musa. Nationalmuseum har exempel på hur han i skålar åstadkom den omöjliga föreningen och slog in guld i silver.

Efter att under det stimulerande kreativa 60-talet och estetiskt snåla 70-talet ha bott i danskmöblerad ateljévilla på Lidingö, bosatte sig paret 1980 i Fleringe på norra Gotland. Nu blev det hus i klang med det karga landskapet, invändigt präglat av yttersta formmedvetna enkelhet. Han hade då hunnit med FN-uppdrag i Afghanistan i ett par år och tre år på Bonaire i Västindien samt kort – och misslyckat – som rådgivare i Colombo på Sri Lanka. Utflykterna avspeglades i hemmet. För att inte tala om i förrådet av ädla stenar till hans arkitektoniskt uppburna ringmodell och infattningar på rad i hängsmycke.

”Birger fick mig att guldkanta keramiken och låta den blomma” , säger Lis Husberg från Gotland. Medan det i Carl Otto Werkelids och Helena Dahlbäck Luttemans bok ”Birger Haglund Silversmed” framgår hur både kreativt inspirerande och tyglande hennes öga varit för hans skapande. ”Jaså, står det, jag har inte läst den.” Hon nämner makens oberoende av andra och äventyrliga sinnelag: ”Länge hade vi mycket roligt.”

REBECKA TARSCHYS

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt