Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 05:01 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-ove-ljung-till-minne/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

Dödsfall. Ove Ljung till minne

Generallöjtnanten och fd generaldirektörn Ove Ljung har avlidit som tidigare meddelats. Efter utnämning 1966 till generalmajor tjänstgjorde han en kort tid som chef för arméstaben och var tillika chef för den dåvarande generalstabskåren.

Som nytillträdd chef 1966 för arméförvaltningen intresserade han sig särskilt för forskning och utveckling av ny materiel samt för drift- och underhållsfrågorna. Detta intresse behöll han även under tiden som generaldirektör för verket. Ett skarpt intellekt tillsammans med sinne för ordning och systematik bidrog till att han snabbt kunde sätta sig in i nya problem och frågeställningar. Han lyssnade noga på medarbetarnas förslag och synpunkter och genom engagemang och frågor bidrog han till att utveckla och förbättra lösningar av sakfrågorna.

Intresset för långsiktiga studier, forskning och utveckling tillsammans med förmågan att systematisera och formalisera processer medförde att utvecklingen av ny materiel vid svensk industri fick ett uppsving. Detta resulterade under 1970-talet och början av 1980-talet i en för ett litet land otrolig utveckling av högeffektiva och prisvärda produkter och en omfattande exportverksamhet. Svensk försvarsmateriel och svensk försvarsindustri blev uppmärksammad över hela världen. Sverige blev en eftertraktad samarbetspartner inom försvarsmateriel-området. Ljungs insatser hade stor betydelse för denna utveckling.

1968 bildades Försvarets materielverk genom sammanslagning av de tidigare försvarsgrensvisa förvaltningarna. Syftet var att samordna och effektivisera materielfunktionen inom försvaret och att ensa kontakterna med försvarsindustri. När Ljung tillträdde som chef för verket 1974 skulle verkets forsatta utveckling ske enligt förslag från en extern utredning. Så blev det dock inte. 1972 års försvarsbeslut innebar stora minskningar av försvarsanslagen, så stora att de borde ha lett till en omprövning av innehåll och inriktning inom hela försvarsetablissemanget. Varken politikerna eller staberna hade då klart för sig försvarsbeslutets långsiktiga innebörd. Man riktade i stället blickarna mot det nybildade stora och iögonfallande materielverket och trodde att man genom snabba och kraftiga minskningar av verket kunde uppnå en väsentlig del av besparingarna. Under Ljungs tid som chef för verket belastades verket med ständiga såväl interna som externa organisationsutredningar. Trots den intensiva utredningsverksamheten och en omfattande minskning av personalstyrkan lyckades verket att genomföra den mycket framgångsrika anskaffning som beskrivits ovan.

Trots ett hårt yttre tryck höll han ihop verkets produktion på ett föredömligt sätt och gjorde stora insatser för svensk försvarsförmåga, vårt anseende utomlands och för svensk försvarsindustri.

Kurt Blixt

Chef Division Armémateriel

Helge Gard

Fd chef Armémateriel

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt