Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 08:23 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/familj/en-chef-som-pallar-nar-det-blaser-hart/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

En chef som pallar när det blåser hårt

Det finns vissa höga militärer som gör massmedierna lyckliga, som Norman Schwarzkopf i USA. Eller ÅKE SAGRÉN i Sverige. De ser ut som militärer, de låter som militärer - och har glimten i ögat.

Åke Sagrén, som är chef för kungliga svenska armén och fyller 60 i dag, torsdag, kan spänna ögonen i folk på högsta internationella nivå. Det har jag den ryske örlogskaptenen Vladimir Solodachins ord på; efter mötet på Siegrothska mässen hos P 10 i Strängnäs, hösten 1990, log Solodachin förtjust och imponerad och sa att så ställd hade han bara känt sig inne hos sovjetiska flottans chef när denne avkrävde kortfattad rapportering.

Hästtrassel

Det är då också ett öde att Åke Sagréns bemärkelsedag infaller i den värsta massmediala uppståndelsen kring honom, för Tex, Shers och Dils skull - de tre pakistanska valacker som aldrig fick gå i vaktparaden i Stockholm utan slaktades och brändes av veterinärmedicinska skäl.

Friska var de, det har vi både den hästkunnige generalens och veterinärmedicinens ord på.

Men arméchefens bana är kantad av stormar, han har vanan inne. Frågan är hur många andra generaler, eller politiker, som skulle haft kurage att själva åka ner tillbaka till Pakistan och möta pressen.

Tidigt yrkesval

Åke Sagrén är född i Motala och hade en far som gick in i hemvärnet första dagen det bildades. Vid 15 års ålder visste unge Åke att han skulle bli militär.

Visserligen började han på I 4 i Linköping, östgöte som han är, men är känd för att "ha jägeriet i blodet", som officerskolleger uttrycker det. Han var flera år på Jägarskolan och har skärpt de fysiska fordringarna på dagens officerare.

- Sagrén är inte främmande för att sparka folk som inte klarar fordringarna. Kadetterna på Karlberg får själva välja när på hösten de ska avlägga fysprovet, och uppfyller de inte kraven så är det numera bara tack och adjö, säger en överste med välbehag och rysning i rösten på samma gång.

God lyssnare

- Bland befälet har det överraskat att Åke Sagrén så hårt drivit mekaniseringen av armén, det trodde man inte när han kom som gammal infanterist och jägare.

Han är oerhört kunnig i enskilda detaljer när det gäller vapen och strid. Och en mycket god lyssnare.

Strateger finns av två slag - de som leder trupperna från en högre sfär och de som står i fältuniform och kängor ute bland mannarna. Moderna kommunikationshjälpmedel har väl också gjort det lättare att överblicka läget även ute i busken. Åke Sagrén har alltid tillhört den sort som trivs bäst ute i busken, med tjänstevapnet fullt synligt. Hans fritidsintressen står i överensstämmelse med det - ridning, fjällvandringar, fäktning.

Står alltid pall

Dock har han också varit departementsråd under några år av karriären.

Kombinationen av allt detta har resulterat i en generallöjtnant som står pall även i de massmediala stormarna. Vad allt har det inte varit genom åren - konflikter i ubåtsbekämpningen, krympta anslag och indragna förband. Som milochef opponerade han sig mot dåvarande arméchefen, och när han själv blev arméchef sa han emot ÖB. Offentligt.

(Som god strateg visste han antagligen vad han gjorde.)

Han lyckas till och med få yrkesmässigt misstrogna journalister att tro på hans optimism när han mitt i nedskärningar och indragningar uttalar sig positivt om arméns förvarsförmåga.

- Försvarsviljan är mycket hög både bland värnpliktiga och fast anställda, säger han. Armén är bra, välutbildad, välbemannad och välutrustad.

Men det gäller att upprätthålla dagens nivå på förvaret. Annars kan det bli problem. Om 10-15 år.

Mottagning blir det på K 1:s mäss, det ska inga Pakistanresor få hindra. Hustrun Yvonne träffade han på försvarsstaben, lämpligt nog, och tre barn hör till gratulanterna - Malin, Joakim och Cecilia.

Trots envist bolmande på en pipa, som är en del av personligheten, håller han en takt på fjället och i skogen som de underlydande har svårt att hänga med i.

Det noteras även att denne helgjutne militär har djupa insikter om psykologins och själslivets betydelse för den moderna soldaten. Detta har icke minst yttrat sig i en god förståelse för vikten av god militärmusik.

Musikstöd

Under Åke Sagréns tid som arméchef har Swedish Army Tattoo, startat 1986 under företrädaren Erik G Bengtsson, flyttat över till nya succéer i Globen, och försvarets värnpliktiga ensembler har ökat med tre hundra procent - Arméns musikkår (fd musikplutonen) har kompletterats med Dragontrumpetarna, Arméns trumkår och, sist men inte minst, Arméns musikkår Norrland.

Så det finns förutsättningar för hyllningsfanfarer.

STAFFAN SKOTT

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt