Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-18 06:39 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/familj/erica-ljungdahl/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

Erica Ljungdahl

Erica Ljungdahl, mera känd som Gucki, Danderyd och Restads säteri, Tranås, har avlidit i en ålder av 95 år. Hennes närmaste är sambon Bengt Essén samt dotter Carolin Barenghi och dotterdotter.

När Guckis far Karl Trenkle drog i fält för hundra år sedan, skedde det med lans och sabel. Ganska snart måste lans och sabel bytas mot pistol och motorcykel. Sista delen av första världskriget fick han ägna åt en ungersk ammunitionsfabrik.

Gucki föddes 1919 på flykt där­ifrån när Habsburgska kejsardömet störtat samman. Pappan som var utbildad kemist, begav sig till Tyskland och fick arbete i Rhenlandets industrier. Så Gucki växte upp i Tyskland, först i Wiesbaden, sedan i Darmstadt.

Karl Trenkle var årsbarn med Adolf Hitler, ja, till och med född på samma dag, men han var ingen anhängare och gjorde sitt bästa för att komma ifrån nazisterna. Han lyckades få en tjänst som representant för Merx i Skandinavien och bosatte sig i Djursholm. Så kom det sig att Gucki vid tretton års ålder fick flytta till Sverige.

Hon beskrev sitt nya liv som plugg, plugg, och längtade nog tillbaka till gladare dagar i Darmstadt, hos mormor och morfar i Grein och hos farmor i Wien. En dröm om operabaletten hade hon närt och hon skulle alltid älska att dansa. Men nu blev det som sagt råplugg för att klara svenskan och ta sig fram i sitt nya hemland.

1938 blev hon student vid Samskolan i Djursholm och fortsatte sedan med språkstudier vid Stockholms högskola. 1943 gifte hon sig med skolkamraten och nyblivne civilingenjören Erland Ljungdahl. Hon sökte sig till bibliotekariebanan: Karl Holmberg, chef för Vetenskapsakademiens bibliotek, tog henne under sina vingars skugga.

Vetenskapsakademien med sina betydelsefulla filialer på Naturhistoriska riksmuseet och i matematikboktornet i Djursholm blev hennes verksamhetsfält. När akademiens bibliotek slogs ihop med Stockholms universitets fick hon lojalt delta i detta komplicerade arbete. Hon befordrades till förste bibliotekarie och fick Patriotiska sällskapets medalj.

Under senare år fick hon ett nytt verksamhetsområde i Tranåstrakten. Hennes man, som tillsammans med sina syskon ärvt Restads säteri, lyckades med Guckis aktiva hjälp lösa ut den stora egendomen, bruka den och förbättra den. Utan Guckis stöd hade det inte lyckats. Och vårdnaden av det stora corps-de-logiet blev hennes lott också efter makens död.

Det ägs numera av hennes dotter. Den forna tysk-österrikiskan blev rotad på småländska höglandet bland gårdarna vid Bunn, Noen och Sommen. Undertecknad sambo har sedan sjutton år haft glädjen att dela hennes liv.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt