Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

”Han banade väg för agaförbudet”

Namn:Rolf Zetterström.
Fyller:85 år den 24 augusti.
Yrke:Professor i barnmedicin, divisionschef vid Karolinska sjukhuset och S:t Görans barnsjukhus samt chefredaktör för den internationella barnmedicinska tidskriften Acta Paediatrica.
Familj:Hustrun Jelena, sex barn och 15 barnbarn.
Intressen:Alla slags vetenskaper, botanik och trädgårdskötsel.
Motto:Få tiden att räcka till!

Rolf Zetterström sitterpå ett kafé i Stockholm. Han smuttar på kaffet och berättar om sitt 85-åriga liv.

– Som ung tänkte jag inte bli barnläkare. Då var mitt stora intresse neurologiska sjukdomar, problemet var att de sällan kunde botas.

Detta kändes svårt för Rolf Zetterström. Han visste inte om han i längden skulle stå ut med maktlösheten.

En dag medan han arbetade jour på Sachsska barnsjukhuset togs en dödssjuk, 18 månaders pojke in. Doktor Zetterström kunde inte ge föräldrarna något hopp, pojken tycktes bortom all räddning.

– Trots det satte jag in antibiotika. När jag kom in till pojken nästa morgon satt han i sängen och lekte.

Rolf Zetterström minns sin bubblande glädje. I den stunden bestämde han sig för att ge neurologin på båten.

I stället skulle han ägna sitt liv åt att hejda barnsjukdomar.

Han växte upp i Stockholm och gick på Nya elementar vid Hötorget. Skolan är sedan länge jämnad med marken, där står i dag en av Hötorgets fem skykrapor.

På 1930-talet hade Nya elementar ett högt anseende. Enligt Rolf Zetterström var det berättigat.

– Lärarkåren premierade vår förmåga att uttrycka oss i tal och skrift. Andan efter skolans rektor Carl Jonas Love Almqvist levde ännu kvar.

Skolans kemilärare var en glödande antinazist som talade om ”landet Barbarien”. För eleverna underströk han alltid demokratins förträfflighet.

Vid andra världskrigets utbrott var Rolf Zetterströms sympatier klara. När den tyske dirigenten Kurt Furtwängler inbjöds till Stockholm ville han uttrycka sitt misshag.

– Vi samlades på Hötorget och skrek ut våra protester: ”Stoppa nazisten! Gå inte på konserten!”.

Vad hände?

– Polisen med hundar och batonger skingrade oss. Men vi hann åtminstone säga vår mening.

Efter kriget var han forskarstuderande i biokemi vid Stockholms universitet, samtidigt utbildade han sig till barnläkare. Det låter jobbigt och var det säkert också.

Sin läkarexamen tog han 1944. Året därpå beslöt han sig för att bli barnläkare.

Som sådan har han uträttat mycket gott. År 1956 slog han fast varför gulsot hos nyfödda barn kunde ge allvarliga hjärnskador; därmed banade han vägen för rätt diagnostik och behandling.

En viktig insats: gulsot drabbar nästan fem procent av alla friska nyfödda.

Vidare har han varit med om att kartlägga ämnesomsättningssjukdomar hos barn och medverkat till att bygga upp en fungerande screeningverksamhet.

Under sin tid som professor i Göteborg åren 1958–62 märkte han att flera småbarn hade skador som tydde på misshandel i hemmet. Rolf Zetterström kontaktade jurister och såg till att fallen fick högsta prioritet.

Det resulterade i en anmälan till medicinalstyrelsen.

Hans agerande resulterade 1968 i ett betänkande från medicinalstyrelsen. Det banade väg för agaförbudet i Sverige några år senare.

–  Ibland måste privatpersoner ta egna initiativ. Det har jag aldrig tvekat att göra.

För tillfället är han engagerad i miljökatastrofen i Kazakstan och Uzbekistan. Rolf Zetterström har länge rest i området runt den förgiftade Aralsjön. Han står i regelbunden kontakt med lokala forskare.

Hemma och internationellt är han en aktad man. Rolf Zetterström är invald i både den svenska och andra vetenskapsakademier och var i 18 år medlem av Karolinska institutets Nobelkommitté.

Vad gjorde du där?

– Jag ägnade min sommarledighet åt att jämföra meriterna hos kandidaterna till Nobelpriset i medicin och fysiologi. Arbetet tog en stor del av min fritid, men var värt varje minut.

Varför då?

–  Det gav mig en utmärkt möjlighet att följa läkarvetenskapens utveckling. Mitt arbete resulterade också i att en eller flera skickliga forskare varje år fick ett Nobelpris.

Hur menar du?

–  Många forskares arbete försvinner i tomma intet.

Sin 85-årsdag firarhan hemma på Lidingö. Hans familj sluter kärleksfullt upp.

Martin Stugart

martin.stugart@dn.se 08-738 10 68

Artikeln är rättad den 27 augusti

Den tyske dirigenten Wilhelm Furtwängler, omnämnd på DN:s Familjesida den 23 augusti, hette så och ingenting annat.