Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-22 01:27 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/familj/han-minns-staden-i-svartvitt/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

Han minns staden i svartvitt

Anders Wahlgrens dokumentärer om rivningarna i Stockholm väckte mångas känslor. Nu är han aktuell med en film om förbjuden kärlek och med en bok om stadens utveckling.

Jag träffar filmaren Anders Wahlgren på Konditori Valand, ett av stans få äkta kvarvarande 50-talsfik. Den brunmurriga inredningen är intakt sedan 1954.

Anders Wahlgren är mest förknippad med sina personliga filmer om det Stockholm som försvann i rivningshysterin på 50-talet och 60-talet. Men den här dagen är han nyligen hemkommen från italienska ön Capri. Hans nya film om svenska drottningen Victorias långvariga, hemliga kärleks­affär med den svenske läkaren Axel Munthe i början av 1900-talet utspelar sig där.

– ”Förbjuden kärlek” har premiär i augusti, jag var på Capri och förhandsvisade den. Italienarna var väldigt intresserade, jag fick en helsida i tidningen La Repubblica, säger Anders Wahlgren.

– Det är en film om två män­niskor som var ganska ensamma. Peter Andersson spelar Munthe och Marie Richardson drottningen i en blandning av spelfilm och dokumentär med vissa filminslag från förra sekelskiftet, bland annat privata filmsnuttar som kommer från kungahuset.

Flitige Wahlgren har dubbla premiärer i augusti. Några dagar före ”Förbjuden kärlek” kommer hans bok ”Staden vi har till låns” som bygger på flera decenniers forskning.

– Jag är inte emot Hötorgscity i sig, jag gillar 50-talsestetik, men man gick för hårt fram när man beredde plats för det. Boken är en analys av stadens utveckling från 1920-talet fram till i dag, där jag försöker se vad man gjorde för fel på vägen. Men jag tar inte bara upp Stockholm, utan även Göteborg, Malmö och Halmstad. Halmstad, där jag tillbringade många somrar som ung, förstördes nästan mer än Stockholm.

Anders Wahlgren växte upp på Torsgatan i Stockholm. Fadern var ingenjör på gasverket och familjen bodde i gasverkshuset. Morfar Erik Sköld, en Hallandskonstnär, väckte Anders intresse för konst som bland annat har manifesterats i några utställningar han har curerat. Men allra mest har det blivit film. Nästan ett hundratal. De första för Pistolteatern i Gamla stan.

– Pi Lind och Staffan Olzon på Pistolteatern hade hört att jag filmade lite privat och bad mig göra kortfilmer som skulle ingå i deras teaterföreställningar. Det var så mitt filmande började, som 20-åring för 50 år sedan, säger Anders, som även skrivit en bok om Pistolteatern på 60-talet.

Och när Sveriges Radio behövde en vikarie för sin konstbevakning tipsade Staffan Olzon, som även var radiomedarbetare, om Wahlgren.

– Jag var där i ett par år på halvtid samtidigt som jag tog en fil kand i konst- och arkitekturhistoria. Men jag längtade efter att göra film, sökte en tjänst på Sveriges Television och fick den.

– Jag hade turen att börja när man startade TV2, dagens SVT2, och det fanns gott om pengar. Det var bara att sätta i gång. Jag gjorde tre fyra dokumentärfilmer per år, alltid minst 30 minuter långa.

1989 slutade Anders Wahlgren på SVT och har sedan dess arbetat som frilansfilmare. Redan några år tidigare hade han varit ledig från SVT för att efter eget manus 1986 regissera spelfilmen ”Moa” om författaren Moa Martinson med Gunilla Nyroos i huvudrollen.

”Moa” såldes till sjutton länder och var en stor framgång. Kanske ännu större uppmärksamhet här hemma väckte dokumentärfilmen ”Staden i mitt hjärta” 1992, Anders Wahlgrens personliga bild av den stora förändring som Stockholm genomgick under efterkrigstiden, med fokus framför allt på rivningarna på Norrmalm där omkring 700 hus försvann. (Filmen finns i SVT:s Öppet arkiv.)

– Många som såg filmen blev upprörda. Det blev jag också när jag jobbade med den och mindes min uppväxt i ett annat Stockholm.

Anders Wahlgren har fortsatt att hålla hög produktionstakt. De senaste 20 åren har han släppt ifrån sig 13 dokumentärfilmer och ett antal böcker. Och i augusti kommer alltså både en bok och en film.

– Jag har jobbat väldigt hårt i år, jag skulle egentligen bara vilja ta det lugnt nu, säger han och skrattar.

Det är en film om två människor som var ganska ensamma.

Gratuleras till: Fyller 70 år den 25 juni.

Gör: Filmregissör och författare.

Bor: Nockebyhov, Stockholm.

Filmer, urval: ”Moa”, ”Staden i mitt hjärta”, ”Sigrid & Isaac,” om konstnärsparet Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, ”När Domus kom till stan”, ”Vasa – människorna, skeppet, tiden”, ”Spelet om Stockholm”.

Utmärkelser, urval: Svenska Penns pris, Svenska Akademiens kulturpris, juryns stora pris i Montreal för ”Sigrid och Isaac”, Årets Stockholmare, Ikaros-priset för filmen om konstnären Carl Fredrik Hill.

Udda intresse: Gillar att meka med gamla bilar som avkoppling.

Så firas födelsedagen: ”Det blir lugnt, kanske en flaska champagne.”

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt