Johan Bodegård, Uppsala, har avlidit 56 år gammal i sviterna av ALS. Han efterlämnar hustru Gabriele, barnen Linnéa och Andreas från ett tidigare äktenskap, samt släkt och många vänner.

Johan var utbildad biogeovetare från Stockholms universitet och började på det nybildade miljödepartementet 1987. Året efter blev han miljödepartementets representant i den svenska förhandlingsdelegationen för biologiska mångfaldskonventionen som antogs vid FN:s möte i Rio 1992. Johans kunskaper och erfarenheter av konventionen gjorde att han efterfrågades långt efter det att han lämnat regeringskansliet. Hans insatser i det internationella miljösamarbetet har gjort avtryck på många håll runt om i världen.

Efter några år som departementsråd på miljödepartementet började Johan på Naturvårdsverkets naturresursavdelning 1998 som enhetschef och senare biträdande avdelningschef.

Utmaningen att lösa problem var en mycket viktig drivkraft. Han ansvarade för arbetet med naturvårdsverkets havsaktionsplan. Han var en period chef för viltförvaltningsenheten med allt vad det innebar av beslut kring stora rovdjur, beslut som många har synpunkter på och där grupper av människor kan känna sig överkörda av myndighetsbeslut. Johan hade förståelse för människors synpunkter och näringarnas villkor vilket är nödvändigt för att kunna fatta kloka beslut.

2007 blev Johan chef för Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, vilket är en internationellt sett unik skapelse med uppgift att vara ett kunskapscentrum för arter och naturtyper.

2013 började Johan som administrativ chef på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm där han tillika var ställföreträdande museichef.

Vi som hade förmånen att arbeta med Johan som kollega, medarbetare och god vän kan konstatera att han hade en osedvanligt god förmåga att framgångsrikt kombinera kunskap och erfarenheter från vitt skilda discipliner för att finna vägar framåt. Förutom djup kunskap i sakfrågorna hade han stor integritet och mycket gott omdöme.

Johan var en varmt uppskattad vän som rycktes bort alldeles för tidigt. Vi saknar honom mycket.