Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

En lektion i passion

Det står passion på schemat när Nina Troëng ger lektion i Fryshusets gymnasium. Hon är en av få lärare i skateboard.

Det ekar tomt i den lagerliknande lokalen i Södra Hammarbyhamnen. Luften är ännu kylig, ventilationsanläggningen väser lågmält i bakgrunden. En omisskännlig doft av svett, metall och betong sveper i kvardröjande sjok runt väggarna.

Nina Troëng, 23, vet ungefär vad som väntar när hon byter glasögon mot linser inne på den lilla, nedslitna toaletten i korridoren utanför det som kallas för streethallen.

Bara tanken på det får henne att le.

– Det är galet. Jag har fått drömjobbet, säger hon när tystnaden bryts och en drös killar i övre tonåren dånar ned från en spiraltrappa.

Det är lektion, dagens första, på Fryshusets gymnasium.

– God morgon, hinner Nina bara med nöd och näppe få ur sig innan hennes elever är uppflugna på sina brädor och utspridda överallt i hallen.

Nina Troëng är en av Sveriges få lärare i skateboard.

När hon för ett år sedan fick jobbet minns hon att hon tänkte ”jäklar, det här är stort”.

I dag har hon vant sig vid tanken. Redan innan hon fick det kretsade hennes liv kring hennes brädor, kring skejtandet som livsstil. Att hon skulle komma att jobba med det var på sätt och vis ett naturligt steg i hennes utveckling, även om hon själv inte hade vågat hoppats på det.

Hon skrattar igen. Det gör hon ofta.

– Hallå, ska vi köra någon uppvärmning i dag, eller? ropar hon för döva öron.

Det pumpas redan för fullt runt omkring henne. Det smäller om plywood och järn, det nästan fräser om betonggolvet.

– Det här är en klassisk måndag, noterar Nina och rycker på axlarna.

– De vill bara skejta, ingenting annat. Och varför stoppa dem? fortsätter hon retoriskt och ger sig i kast med ett däckbyte på sin favoritbräda.

För den oinvigde råder kaos i hallen. För den som börjat närma sig något slags förståelse av hur skateboardkulturens själ är funtad är det vi ser en kreativ ”session”. På gymnasieelevernas scheman står det att de har ”Passion” i 1,5 timme. ”Passion” – hur lär man ut det?

– Jag måste vara ärlig. Nästan alla som valt att gå gymnasiet med skateinriktning är tekniskt sett bättre än vad jag är. Jag finns här för att inspirera, stötta, motivera. Det fina är ju att det inte finns någon regelbok, inga instruktionsböcker i skateboard – för oss är det viktiga att de här eleverna får utveckla sina talanger och samtidigt lyckas bra i skolan, säger Nina innan hon försvinner ut i det adrenalinstinna högfartsflödet av hårdfokuserande killar.

För det är bara killar här.

Av 40 elever på skategymnasiet är två tjejer. Och av okänd anledning dyker de sällan upp när det faktiskt är skate på schemat.

– Det är svårt att förklara och förstå varför det är så. Jag har två teorier. Det ena är att det gör väldigt ont att lära sig åka skateboard, tjejer kanske är räddare för smärta än vad killar är.

– Det andra är att man måste älska det, gå in för det till 110 procent. Eftersom miljön redan är så grabbig, för det är den, så kanske det blir svårt för tjejer att gå in i det så ovillkorligt som faktiskt krävs för att man ska bli bra, säger Nina.

Martin Karlsson, 40, Ninas lärarkollega och ”gammal” legend i svenska skateboardkretsar, tillägger:

– Det finns ingenting jag har tänkt på så mycket som just det. Ridning är farligare, störtlopp är farligare, fotbollen har mer skador – så varför inte skateboard? Härom dagen frågade jag en kompis åttaåriga dotter om hon ville hänga med och lära sig skejta. Hon tittade på mig och sa: ”Jag är väl ingen kille heller?” Det var en riktig väckarklocka. Jag skulle vilja komma på hur vi ska ändra på det.

Avsaknaden av förebilder kan också vara en förklaring. Att googla fram ett klipp med tjejer som skejtar tar sin tid, medan cyberspace svämmar över av filmer med coola snubbar som skejtar; högt, lågt, på gator, i fontäner, i ramper, pooler, på tak.

Så som en av få tjejer står Nina Troëng mitt i rampljuset. Eller mitt i skottgluggen, om man så vill.

I år sitter hon dessutom i Svenska skateboardgalans jury – som första kvinna hittills. Den 1 mars väntar stor gala med prisutdelning på Tyrol i Stockholm. Flera av de nominerade är Ninas elever och hon är stolt och glad över dem, men framför allt är hon tacksam över att hon själv orkat hänga i, att hon inte gett upp alla gånger då det känts både ensamt och tungt.

Nina tillbringade sina första fem år i livet i Bolivia och Nicaragua. Hennes pappa var geolog och arbetade på fältet. När det var dags för henne att börja skolan hade familjen slagit sig ned i Luleå, några år senare flyttade Nina med sin mamma och två syskon till Umeå.

Det var där hon upptäckte skateboarden. Några äldre killar höll på, och hon tyckte det såg vansinnigt coolt ut. Hon och några tjejkompisar hakade på och när det var dags att söka till gymnasiet upptäckte hon att det fanns ett gymnasium med skateinriktning på Fryshuset.

Det blev flytt till pappa i Stockholm och naturvetarprogrammet med skateinriktning.

– Jag gjorde en 180-graderssväng i mitt liv. Jag flyttade till storstaden, slutade rida, hängde upp fiolen på väggen. Jag levde och andades skateboard. Hade jag inte kommit in på skolan tror jag inte att jag hade skejtat i dag. Det var vad som krävdes för att komma över de där första riktigt svåra mentala hindren som det innebär att på allvar vilja lära sig åka, säger Nina Troëng.

Hon är den enda tjej som hittills gått ut skategymnasiet på Fryshuset.

Nu håller hon två lektioner i veckan, måndag och onsdag morgon, klockan 8.30.

De flesta elever kommer. Framför allt kommer de som kanske inte skulle ha dykt upp om det stod samhällskunskap på schemat vid den tiden på dygnet.

– Många av oss har väldigt mycket spring i benen. Det är skönt att bli av med det direkt på morgon. Man hittar ett lugn, konstaterar Axel Lindquist, som går i 3:an på samhälls/skateprogrammet.

Veckans första lektion är snart över. Nina försöker skaffa sig koll över vilka som faktiskt var närvarande, sedan gör hon som hon brukar: hon skejtar för sig själv en stund. Kanske är det den vackraste stunden på dagen. Den när man är ensam med sin bräda.

Här kan man skejta i Stockholm

1 Rålambshovsparken, under Lilla Västerbron. Pooler och streetyta.

2 Björns trädgård, Medborgarplatsen. Pooler.

3 Highvalley Skateworld, Högdalen. Stora pooler, street­yta, ett ditch. Obs! Tjejskate på onsdagar kl 17–19. Låna bräda och skydd gratis, tjejcoacher på plats under säsong.

4 Kristinebergs skatepark. Pooler, möjligheter till street.

5 Humlegårdens ungdomspark. Streetyta, ramp.

6 Tranebergsängen. Ramper.

7 Kista skatepark, Jyllandsgatan 16.

8 Smedshagens lekplats. Ramper.

9 Parkleken Guldet, Gulddragargränd 9–13, Vällingby. Ramper, inlines tillåtet.

10 Stockholm skatepark, Fryshuset. Inomhus, street- och ramphall. Obs! Tjejskate måndagar 18-21.

Komplett lista på ”skatespots” i länet: www.subsurfers.se

Namn: Nina Troëng.

Ålder: 23 år.

Bor: I andra hand i Söderort.

Gör: Skateboardlärare på Fryshuset (20 procent), jobbar i en butik med skateinriktning, jobbar extra på en mexikansk restaurang.

Fritid: Reser, gärna i Latinamerika, Mexiko. Skejtar. På vintern gärna i Rådhusets tunnelbanestation, på sommaren överallt.

Skejtmotto: ”Det absolut viktigaste när man skejtar, det är att man har kul. Har man inte det kan man inte bli bra på rätt sätt.”

På samhällsvetenskapsprogrammet kan man välja programfördjupningen ungdomskultur. Då ingår någon av ”passionerna” skate, basket, dans eller entreprenörskap

På naturvetenskapsprogrammet fördjupar man sig i träningslära samtidigt som någon av de tre ”passionerna” kan utövas.

I årskurs 1 är målet att reflektera över vad ungdomskulturer är, hur de är politiskt slagskraftiga och hur de driver på samhällsutvecklingen över tid.

I årskurs 2 är utgångspunkten det kulturella uttrycket. Hur hänger musik, konst, skate och dans ihop?

I årskurs 3 är entreprenörskap den teoretiska delen.

Vill du veta mer? Hänga med? Lära dig mer? Sthlm Subsurfers är en organisation som samlar många olika lokala föreningar i länet. De jobbar för att främja brädsporter (skate, snow och surf) och arrangerar många olika events och skateskola. I medlemspriset (från 30 kronor/år) ingår en olycksfallsförsäkring.

www.subsurfers.se