Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

”Jag har alltid vetat att det är det här jag vill göra”

Michaela Lundgren har alltid velat bli läkare. Hon kom in på Läkarprogrammet vid Karolinska institutet på första sökningen, trots att betygen var för låga. – Min motivation vägde nog tungt, säger hon.

I ett litet rum på Södersjukhuset ligger en man med ett uttryck i ansiktet som vittnar om illamående. Han kallas för Lennart och är ett avancerat verktyg för läkarstudenterna, en docka för att öva ingrepp som inte går att testa på verkliga personer.

Michaela Lundgren blir röd av ansträngning i ansiktet, medan hon trycker ner plastdockans bröstkorg.

– När du är med en patient måste du agera snabbt och finna dig i situationen. Det är egentligen det mest krävande – själva stresshanteringen, säger hon, när hon har lämnat över det livräddande uppdraget till en klasskamrat.

Under våren har Michaela Lundgren fått gå med läkare på flera olika avdelningar på Södersjukhuset. Femte terminen är då Karolinska institutets läkarstudenter får testa på arbetet på riktigt. Det är svårt, men känns fortfarande helt rätt, tycker Michaela.

Egentligen skulle hon inte ha kommit in, i alla fall inte om det bara hade gått på betyg.

Antagningspoängen till läkarprogrammet på Karolinska institutet har legat kring maxpoängen i flera år. Varje termin söker tusentals elever de drygt hundra platserna som finns.

Men den som söker genom det så kallade PIL-testet kan väga upp sina betyg med motivation, stresstålighet och andra färdigheter som krävs för jobbet.

I hela sitt liv har Michaela Lundgren vetat att hon vill bli doktor, som sin mamma, morfar och äldre syster. När det var dags att söka gjorde hon det genom alla de tre antagningsmöjligheter som finns – gymnasiebetyg, högskoleprov och PIL.

PIL bygger på tre steg där de sökande först väljs ut genom sina resultat på högskoleprovet och sedan går igenom ett begåvningstest och två intervjuer där de har möjlighet att bevisa att de uppfyller läkarprogrammets hårda krav.

– Det var en lång höst, med mycket väntan och nervositet. Men jag övade så gott jag kunde inför varje del och tog hjälp av vänner och familj, berättar hon.

Hennes ansträngningar lönade sig och sommaren 2015 fick hon beskedet att hon var antagen. Nu väntade elva terminers studier.

– Jag har, som sagt, alltid vetat att det är det här jag vill göra. Jag pratade också mycket med vänner och familj om varför jag ville bli läkare och vad jag förväntade mig, så jag hade redan formulerat många viktiga svar för mig själv.

Antagningspoängen till utbildningar på Sveriges universitet och högskolor regleras generellt av hur många som söker. De populäraste utbildningarna får alltså de högsta poängen och generellt är det också lägre antagningspoäng på mindre populära lärosäten.

Oftast har den som söker flera olika möjligheter att komma in: via gymnasiebetyg, genom att studera upp sina gymnasiebetyg i efterhand och söka in med de nya poängen, eller genom att göra högskoleprovet.

Men i vissa fall erbjuds ytterligare en väg in. Förutom Karolinska institutet så erbjuder handelshögskolan ett så kallat alternativt urval, där den sökande kan komplettera sina betyg med ett analytiskt test och personlig intervju.

På juristprogrammet på Lunds universitet kan studenterna gå en kurs som heter ”Utvidgad juridisk introduktionskurs”. De tjugo mest framgångsrika eleverna erbjuds sedan en plats på juristprogrammet.

Det finns också ett flertal andra lärosäten och program som erbjuder alternativt urval. Det kan grunda sig på intervjuer, specialutformade prov och tidigare studier eller arbetslivserfarenhet.

För Michaela Lundgren innebar den alternativa urvalsprocessen en chans att visa vad hon gick för. Och nu, fem terminer in i studierna, känns det fortfarande som att hon har hamnat helt rätt.

– Nästan varje dag tänker jag att jag har valt världens roligaste yrke. Det är utmanande men otroligt stimulerande och lärorikt. Läkarprogrammet är väldigt likt en yrkesutbildning, med mycket praktiskt lärande. Det är intensivt och har ett högt tempo, vi är på plats mycket av tiden och det är svårt att vara borta några dagar. Men det gör det också väldigt socialt, som läkare jobbar du alltid i team, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det på många sätt är olikt alla andra utbildningar. Du kan alltid lära dig mer och även efter studierna så fortsätter du att lära dig och studera nya områden. Det är det som är så otroligt roligt.

Men om man inte har tillräckliga betyg, har man då det som krävs för att klara studierna?

– Ja det tycker jag. Det viktigaste är att du är motiverad och orkar med. Jag brukar säga det till studenterna som går på terminerna under mig: det är inte så svårt, det är bara väldigt mycket. Har du intresset och drivet, och gör det som du ska, så kommer det att gå bra.

I det lilla rummet har Lennart längre inte behov av hjärt-lung-räddning. Nu behöver han intuberas och Michaela Lundgren för sakta ner en plastslang i dockans hals, med hjälp av ett verktyg i metall.

– Hade Lennart vart en riktig person så hade nog tänderna inte mått så bra nu, skrattar hon och försöker få till exakt rätt grepp.

– Man måste ju öva. Och det är så kul, utbrister hon sedan.

Namn: Michaela Lundgren

Ålder: 23 år

Från: Hägersten i södra Stockholm

Familj: Mamma, pappa, två syskon och pojkvännen Victor. Morfar, mamma och storasyster är också läkare.

Studerar: Läkarprogrammet på Karolinska institutet, femte terminen

Drömjobb: Kirurg

Bästa tips för den som vill söka till läkarprogrammet: Plugga till högskoleprovet och ha tålamod, du kanske inte kommer in första, andra eller tredje gången du söker. Vänd dig till personer som har gått igenom samma sak och be om råd. Se också över alternativ om du inte vill vänta för länge. PIL ett bra alternativ för den som brinner för yrket. Man kan också vända sig till en annan stad, eller till ett annat land, där det är lättare att komma in.

Sju universitet har läkarprogrammet: Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet.

På alla läkarprogram krävs att du ska ha studerat biologi B, kemi B, fysik B och matematik D, eller biologi 2, kemi 2, fysik 2 och matematik 4 som är motsvarande i det nya utbildningssystemet.

Intagningspoängen var under 2017 högst på Uppsala universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet, där det krävdes omkring 22 poäng eller mer för att bli antagen.

Utbildningen är 330 högskolepoäng, alltså elva terminer, lång och efter examen krävs minst arton månader allmäntjänstgöring (AT-tjänst) för att få en läkarlegitimation från Socialstyrelsen.

Därefter kan man specialisera sig genom en fem år lång specialtjänstgöring (ST-tjänst). Både AT- och ST-tjänstgöringen är avlönad och man varvar praktiskt arbete med studier.

Som läkare kan du arbeta inom primärvård eller företagshälsovård, vid forskningslaboratorier eller inom industrin. Det är vanligt att läkare kombinerar en tjänst med forskning.

För att söka PIL måste du göra högskoleprovet. Utifrån resultaten kallas 400 personer till ett begåvningstest och ”levnadsbeskrivning”.

Det sista steget består av två intervjuer på 45 minuter vardera.

I detta skede bedöms många olika aspekter som avgör den sökandes lämplighet för läkaryrket och studierna.

Källor: antagning.se, antagningspoäng.se, samt respektive universitets hemsida