Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Patent är bra, lögner dåliga

Vi på DN:s vetenskapsredaktion har blivit anklagade för att förmedla lögner. I veckan berättade vetenskapsreporter Per Snaprud om en ny medicin mot typ 2-diabetes som är på gång. Läkemedelsföretaget Eli-Lilly räknar med att kunna lansera medicinen redan om tre år. Den väntas fungera betydligt bättre än dagens mediciner.

Medicinen bygger på en upptäckt av Suad Efendic, som i dag är professor i endokrinologi på Karolinska institutet. I nyhetsartikeln hävdar Suad Efendic att han inte har tagit patent på sin upptäckt och att han inte kommer att få del av vinsten när medicinen börjar säljas. Men det är bluff, påstår Suad Efendics professorskollega Johan Thyberg på Karolinska institutet.

DN har granskat uppgifterna och kan inte finna annat än att Suad Efendic talar sanning. Det är inte Suad Efendic personligen utan företaget Eli-Lilly som har sökt patent på den aktuella medicinens effekter mot typ 2-diabetes.

Johan Thyberg har också tidigare varit ute med häftiga anklagelser mot Karolinska institutet och dess forskare. Han är starkt kritisk till att kommersiella intressen numera tillåts spela så stor roll. Han menar att ledande professorer är "upp över öronen inblandade i egna bolag" och att några av dem mörkar om hur stora extrainkomster de drar in vid sidan av sitt ordinarie jobb.

Det senare påståendet är sant. Professor Jan-Åke Gustafsson har till exempel vägrat att uppge sin extrainkomst. På en blankett till institutets ledning har han angett att han arbetar totalt 90 timmar i veckan varav åtta timmar med bisysslor. På frågan hur mycket han tjänar på dessa bisysslor har han nonchalant svarat "Varför skall Ni ha denna uppgift

• Det framgår av dokument som jag har sett. Karolinskas ledning anser sig inte ha mandat att kräva ett svar av Jan-Åke Gustafsson.

Att forskare tar patent och försöker kommersialisera sina upptäckter behöver verkligen inte vara dåligt. Tvärtom kan det vara en förutsättning för att mediciner förverkligas och kommer sjuka människor till nytta.

Men man kan definitivt kräva att statligt anställda forskare öppet och sanningsenligt redovisar vilka egna ekonomiska intressen de har i verksamheten. Annars undergräver de sin egen trovärdighet.

Karin Bojs är chef för DN:s vetenskapsredaktion

karin.bojs@dn.se 08-738 12 39

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.