Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-15 07:20 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/inrikes/stor-forodelse-vid-basen-ett-mirakel-att-nagra-overlevde-nar-raketen-sjalvantande/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Stor förödelse vid basen. "Ett mirakel att några överlevde när raketen självantände"

Av BO WESTMAR

KIRUNA. Esranges Bror Thorneus, 45 år, hade ingen chans när den fem meter långa raketens krutladdning plötsligt antändes.

- Att de övriga tre överlevde är ett mirakel säger Lennart Lubeck, VD för Rymdbolaget.

För en gångs skull är det lätt att instämma i den slitna klyschan. Bara några meter från raketen och instängda i en liten betongbyggnad knappast mer än 50 kvadratmeter stor befann sig de fyra teknikerna när raketen av hittills okänd anledning antändes i horisontellt läge.

Trycket, hettan och dånet måste ha varit oerhört när motorn startade. Raketen smulade sönder en port, for vidare ett 30-tal meter över en plan, brakade in genom plåtväggen i nästa uppskjutningsbyggnad och for ut genom nästa vägg innan raketen slutligen splittrades.

Bror Thorneus som hade arbetat på den svenska raketbasen Esrange utanför Kiruna sedan 1983 dog omedelbart.

Svårt chockade

Kollegerna Kurt Karlenius, 40 år, och Franz Granmeyer, 44 år, fördes liksom tysken Johann Pfändel som arbetar för Tysklands motsvarighet till Esrange svårt chockade till sjukhus med bl a brännsår och krosskador. Ingen av dem har dock livshotande skador.

- De är naturligtvis chockade men mår annars efter omständigheterna väl, säger Jörgen Hartnor, tillförordnad chef för Esrange.

Bror Thorneus föll offer för en olycka som enligt tillgänglig expertis inte borde ha kunnat inträffa.

Inför varje uppskjutning testas en rad olika funktioner på raketen. Bland annat tändningen. Det sker genom att ett mätinstrument kopplas till tändmekanismen av tekniker på Esrange. Normalt utförs ett sådant arbete av tre tekniker direkt vid raketmotorn. På lördagen fanns också tysken Johann Pfändel på plats som observatör.

Säkerhetsåtgärder

För att eliminera risken för att raketmotorn tänds av misstag när människor är i närheten kopplas tändkabeln från kontrollrummet som ligger cirka 100 meter från platsen bort på tre olika ställen. Det är helt klart att tändkabeln också var bortkopplad på lördagen.

De mätinstrument som kopplades till tändningen ska heller inte kunna utlösa tändmekanismen. Ändå utlöstes den klockan 15.56 på lördagen. På bråkdelen av en sekund aktiverades det dubbla tändsystemet och antände den 277 kilo tunga fastbränsleladdningen av krut och helvetet brakade löst kring de fyra skräckslagna rymdteknikerna i betongbunkern.

Nu hopas frågetecknen. Var det sabotage, kunde statisk elektricitet ha utlöst tändmekanismen eller fanns det något fel på testutrustningen

- Vi vill inte spekulera över orsaken innan polisutredningen är färdig, säger Jörgen Hartnor, men det framgår tydligt att varken han eller Jan Englund, chef för uppsändningsverksamheten, tror på något av dessa alternativ.

Köpt i Tyskland

Återstår raketen själv som är av typ Orion, en modifierad modell av den amerikanska luftvärnsroboten "Hawk". Olycksraketen är köpt i Tyskland, består av två delar och är med lasten, i det här fallet utrustning för att mäta ozonhalten i atmosfären, drygt fem meter lång och väger drygt 400 kilo.

Raketen låg nu färdig på sin utskjutningsramp. På söndagen skulle teknikerna ha skjutit undan takluckorna på betongbunkern, riktat raketen mot skyn och utlöst tändmekanismen från kontrollrummet. Strax innan raketen nått sin topphöjd 64 kilometer, skulle raketmotorn ha avskilts varefter noskonen sakta hade dalat ner mot marken i fallskärm.

- Den har skjutits upp i enorma mängder och varken vi eller tyskarna, som vi närmast köpt raketen av, har hört talas om liknande olyckor, säger Jan Englund, chef för uppskjutningsverksamheten på Esrange.

Gått bra hittills

- Själva har vi skjutit upp tretton raketer av den här typen sedan 1978 och vi aldrig haft några problem tidigare.

- Naturligtvis kommer alla uppskjutningar med den här typen av raketer att inställas världen över men jag tror inte att forskningsprogrammet på Esrange påverkas av den här händelsen, säger Lennart Lubeck, VD på Rymdbolaget.

Förutom polisen och Esranges egna tekniker ska nu även sprängämnesinspektionen undersöka haveriplatsen.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt