Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Han vågar skoja om den långa kampen för att få barn

Är det okej att skämta om barnlöshet? Komikern Tobias Persson och hans hustru upplevde nio misslyckade behandlingar innan de till slut fick tvillingar. På scenen berättar han nu om sin längtan, om sin lycka och om depressionen han fick efter förlossningen.  

I många år ”visste” Tobias Persson att han skulle bli pappa en vacker dag. Bara han träffade den rätta skulle allt ordna sig. Han såg sig gå omkring i en mysig hemmakofta, sitta i fåtöljen och läsa sagor för barnen. 

Då hade Tobias ingen tanke på att det kunde vara svårt att få egna barn. Och när han väl träffat Mia, den rätta, kunde han inte föreställa sig att de skulle behöva kämpa i flera år för att bli föräldrar. 

Först efter den tionde IVF-behandlingen, det som brukar kallas provrörsbefruktning, blev Mia gravid. Och för åtta år sedan födde hon ett tvillingpar. Tobias var rörd – äntligen hade han blivit pappa.

Men strax efter förlossningen drabbades han av en depression. Mitt i all glädje kände han sig oförklarligt nedstämd.

– Jag kunde knyta an till mina barn och gick inte runt som en zombie. Men jag kände mig inslängd i något som jag inte riktigt greppade. Visst, vi hade fått tvillingar med extra jobbiga nätter. Och så jobbet på det, men ändå.

– I dag inser jag att jag nog inte bearbetat våra misslyckade försök tillräckligt mycket. Där fanns en sorg som jag tryckt ned under flera år. Alla notor ska betalas någon gång och där fanns kanske en förklaring till nedstämdheten.

Samtidigt upplevde Tobias en skuld över att inte vara enbart lycklig och stolt. Han skämdes över sina negativa känslor. Han hade ju fått precis det han längtade efter – och det dubbelt upp.

– Jag befann mig inte i ett ständigt mörker utan det fanns otroligt många ljusa sjok i min depression. Under den här tiden fick min fru trösta och peppa mig. Samtidigt skulle hon dubbelamma och vara mamma.

Tobias Persson är uppvuxen i Falkenberg. Tidigt upptäckte han John Cleese, Eric Idle och de andra komikerna i Monty Python-gänget. Han kände att han ville bli som de, eller kanske få vara med i Galenskaparna, en annan favoritgrupp. 

I dag arbetar Tobias som ståuppkomiker, och uppträder i både Sverige och Storbritannien. Just nu är han aktuell med den nya enmansshowen ”Man på prov”. I den skämtar han om försöken att få barn och hur alla misslyckanden påverkade honom.

Tobias och hustrun Mia längtade efter att få barn, men det funkade inte så bra. Undersökningar visade att hans spermier simmade långsamt och att Mia hade endometrios, som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern.

– Det var ju ingen särskilt lyckad kombination. Vi beslutade därför att försöka få barn med hjälp av IVF eller provrörsbefruktning. En del menar att det är onaturligt att bli gravid på konstgjord väg, men för mig är det lika naturligt som att få nya hjärtklaffar eller en pacemaker inopererad.

Tio gånger under drygt fyra år provade Mia och Tobias att bli gravida med IVF-behandling. Försöken blev ett projekt som upptog nästan all tid. De tackade nej till fester för att hormonsprutorna måste tas vid vissa tidpunkter – och sparade alla pengar de kunde till behandlingarna. 

– En del par, i samma situation som vi, berättar på sociala medier om sina ansträngningar att få barn. Mia och jag ville värna vår personliga integritet, men samtidigt ville vi förmedla hur jobbigt det var och hur mycket vi längtade.

I dag menar Tobias att han borde ha talat mer med nära vänner och syskon om sina känslor och tankar. Visserligen kände de till hans och Mias ansträngningar, men det blev ändå inga djupare samtal.

– Jag hade nog ett behov att bara få ”babbla” och berätta vad vi gick igenom. När jag ser tillbaka på mina fyra år av besatthet inser jag hur fel det var att jag inte kunde eller vågade berätta hur jag mådde. Nu har jag gått i psykoterapi och min nya föreställning är nog också en sorts terapi. 

”Man på prov” är en djupt personlig berättelse om längtan efter barn. Publiken bjuds på en bitvis svart humor – allt ur en pappas perspektiv. Bisarra upplevelser längs vägen mot att bli förälder varvas med frågor som hur man fixar att leverera ett spermaprov när svärmor sitter ute i väntrummet och om det är det rätt att ”leka Gud” när naturen satt stopp. Och är det etiskt försvarbart att konvertera till hinduismen för att få adoptera från Indien? 

– För mig är det en form av katharsis, eller rening, att stå där på scenen – och kanske även för dem som ser på. Alla försök att plocka ut användbara ägg, alla sprutorna, hela projektet ... det var en märklig och absurd tid.

– Jag brukar skämta om att jag under fyra års tid levererade provrör på dagtid och stand up comedy på kvällstid. Utöver det stod vi i kö för att eventuellt få adoptera, gick föräldrautbildning och försökte hålla äktenskapet vid liv, berättar Tobias Persson.

När Tobias och Mia var som mest upptagna med att försöka få barn kom flera vänner med välmenande råd: Tänk inte så mycket! Slappna av! Ge er ut och tågluffa! Res till Grekland och sätt er ett dreja där.

– Men vi hade vår barnlängtan, jag var trettio år och min fru äldre. Vi kände nog båda att chansen att få barn skulle minska med tiden. 

Varför kändes det så viktigt att få barn?

– Det finns nog en naturlig instinkt att reproducera sig, att sprida sina egna gener och sitt arv vidare till kommande generationer. Men både Mia och jag hade en genuin längtan efter barn, vi ville verkligen ha barn runt omkring oss.

– Jag har alltid haft lätt att prata med barn, gillar att snacka och skoja med dem. Barn är nyfikna på livet och pratar inte bara om köksöar, amorteringar och den nya Iphonemodellen. 

Tobias och hans fru betalade de tio IVF-behandlingarna ur egen ficka. De var inte berättigade till någon subvention från landstinget på grund av Mias ålder. Totalt kom det att handla om mellan 400 000 och 500 000 kronor.

– En del har undrat hur vi kunde lägga så mycket pengar på att försöka få barn. Min motfråga är då: hur kan någon betala flera miljoner för en liten lägenhet i centrala Stockholm, renovera sin bostad för stora belopp eller köpa en dyr bil? Det handlar om prioriteringar.

Att försöka få barn med olika former av assisterad befruktning kan i vissa fall innebära en ekonomisk påfrestning. Men även parrelationen påverkas .

– Man befinner sig som i en fabriksmiljö där allt handlar om produktion. Det kan knäcka även den bästa kärleksrelation, särskilt om det inte blir något barn. Mannen kanske inte orkar längre, kvinnan bryter ihop när det inte funkar och så vidare.

– Jag och min fru var hela tiden på samma spår. Vi kunde skämta mitt i allvaret och det gjorde nog att vi kunde gå vidare efter varje misslyckat försök.

Du funderade inte på att skriva en mer allvarlig pjäs om det här ämnet?

– Jo, tanken fanns där. Barnlöshet väcker ju många existentiella frågor om livet och dess mening. Nu valde jag att hantera min längtan i en komisk föreställning Och för mig blev det ett lyckligt slut, nu kan publiken både skratta och gråta.

Kvällen innan vi träffar Tobias såg han en tv-dokumentär om en amerikansk affärskvinna som för femton år sedan hade budskapet: ”Frys dina ägg, satsa på jobbet”. Underförstått att efter karriären kan det vara dags att skaffa barn.

– Den här kvinnan har ändrat sig i dag. Hon har inte fått några barn och menar att fler kanske borde tänka på att först försöka få barn och sedan på karriären. 

– Jag har också läst att männens spermie­produktion har sjunkit i västvärlden, en del talar till och med om en halvering. Män har svårare att bli pappor och kvinnor vaknar upp i 40-årsåldern och vill ha barn. Varför har inget sagt något om att detta leder till problem?

Tobias Perssons nya föreställning ”Man på prov” hade premiär i Stockholm. Efteråt samlades vänner, kollegor och flera andra i hans loge för att fira. Även hans familj var med. De vuxna stod där med champagneglasen i händerna, när ett av Tobias barn tog tag i hans hand och drog med honom till en mer avskild och lugn plats.

– ”Pappa”, sa hon och fortsatte: ”Jag skar mig i skolan, kan du inte blåsa på mitt finger?” Jag förstod att hon ville att jag bara skulle vara hennes pappa, inte den där komikern som alla stod och pratade med. Då tänkte jag att föreställningen handlar om just mina barn – eller snarare om min längtan efter dem.

Tobias Persson

Ålder: 42 år.

Bor: I Stockholm.

Familj: Hustrun Mia och två barn, åtta år.

Bakgrund: Har arbetat med ståuppkomik sedan 2001. Parallellt med det har han spelat fars, skrivit böcker, tv-manus och dikter till tidningar, gjort filmer, musik, regisserat tv-reklam med mera. Sedan 2009 uppträder han i Storbritannien på diverse humorklubbar.

Gör: Är ståuppkomiker, skådespelare och manusförfattare.

Aktuell: Med showen ”Man på prov en humorföreställning om livet, lusten och labbet”. Den visas i Västerås fredagen 6 april, i Kungsbacka 7 april och senare i månaden i Gävle och i Bollnäs. I höst visas den bland annat i Stockholm.

Olika metoder för att hjälpa barnlösa

1 Hormonbehandling för att få fart på ägglossningen.

2 Insemination med partnerns eller donerade spermier.

3 Provrörs­befruktning, IVF, med partnerns spermier, donerade spermier eller donerade ägg.

4 IVF med ICSI, mikroinjektion, innebär att en spermie sprutas in i ett ägg med hjälp av nål.

5 Kirurgiska ingrepp som kan laga skadade äggledare.

6 Äggdonation innebär att ägg från en donator befruktas med partners spermier.

IVF-behandling

Olika kliniker kan ha olika åldersgränser för IVF. Det är vanligt att kvinnan som mest får vara 38–40 år. Många kliniker har en övre gräns på 55 år för mannen. Privata kliniker kan tillåta något högre åldrar.

Antalet behandlingar som man får göra varierar mellan olika landsting. Flera landsting erbjuder tre försök där man går igenom hela behandlingsprocessen. Vill du fortsätta med fler försök kan du kontakta en privat klinik, men då får du bekosta behandlingen själv.

Chansen att bli gravid per äggplockning är 35 procent för kvinnor under 30 år, 30 procent för kvinnor mellan 30 och 34 år, 20 procent för kvinnor mellan 35 och 39 år och 10 procent för kvinnor över 40.

Källa: Vårdguiden 1177, Karolinska universitetssjukhuset

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.