Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Innan bråket briserar – prata med din partner om pengar

Vem ska betala vad, och hur mycket? Och hur gör man för att slippa framtida konflikter? Gräl om ekonomin är vanligt i förhållanden. Men det finns sätt att undvika bråken.

Oenighet i ekonomiska frågor är en ganska vanlig anledning till konflikt, enligt Gullvi Sandin, legitimerad psykolog och psykoterapeut. Hon har arbetat i över 40 år som parterapeut, och har mött många par som söker hjälp för att rädda sin relation.

– Det är inte ovanligt att man tjänar olika mycket och därför har svårt att hitta en bra balans i förhållandet. Men det kan också handla om att man hade olika utgångsläge när man blev ett par.

Exempelvis kan överenskommelser man gjorde för länge sedan få konsekvenser efter en tid, det kan börja skava och kännas orättvist. En bostad som gjorts till enskild egendom för den ena, men där man ändå hjälpts åt tillsammans med ­renoveringar under årens lopp är ett exempel.

– Det är väldigt viktigt att man i utgångsläget ger sig tid och utrymme att ordentligt tänka igenom hur man vill ha det, och vilka konsekvenser ens beslut kan få i fram­tiden, säger hon.

Ett annat exempel är om den ena parten börjar tjäna väldigt mycket mer pengar än den andra, trots att man arbetar inom samma bransch och började på samma nivå.

– Det kan kännas bittert på många sätt och påverkar självkänslan och upplevelsen av egenvärdet.

Konflikter kring pengar och ekonomi kan bli svåra och leder ibland till separationer.

– Det har jag sett flera exempel på. En sådan separation kan också innehålla väldigt mycket bitter­het och negativa känslor. I de situationerna­ får man arbeta med känslorna, säger Gullvi Sandin.

– Om den som tjänar mer upplever det som självklart att också bidra mer, kan det handla om att partnern känner att det är svårt att ta emot. Men den som tjänar mindre kan också anse att det är den andras skyldighet att dela med sig av mer än vad som känns rimligt, vilket också kan bli krävande.

Gullvi Sandin noterar samtidigt att unga par tänker mer på pensionen i dag än för 40 år sedan. Det är inte ovanligt att den ena, oftast kvinnan, varit hemma längre med barnen, något som påverkar pensionen, ­säger hon.

– Den frågan blir särskilt till­spetsad om det blir fråga om en separation. Fortsätter man att leva ihop kan man ju jämna ut det inom familjens ramar.

Hur hanterar man det om man har helt olika syn på ekonomin?

– Man får fråga sig: Går det att förstå varför den andra har den här uppfattningen? Om man försöker förstå det blir det lättare att skapa en dialog, i stället för att helt avfärda den andres synsätt. En ­kanske har vuxit upp under knapra förhållanden. Man kan ha en väldigt polariserad syn på vad pengar representerar, säger Gullvi Sandin och framhåller vikten av att våga lyfta och prata om hur man ser på ekonomin.

Ett annat råd är att prata om hur man anser att man ska dela på utgifterna, något som blir extra viktigt om man planerar att skaffa barn.

– Vissa anser att man inte ska prata om pengar, att det finns något ovärdigt i det. Men ser man det på det sättet kan det bli svårt längre fram, säger Gullvi Sandin.

Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank, menar att det är viktigt att rent praktiskt hitta en modell för hur de gemensamma kostnaderna ska fördelas. Hon tar upp några ­modeller att fundera över:

Om man tjänar ungefär lika mycket kan man vilja göra det smidigt genom att dela lika på allt: En 50/50-modell.

– Då betalar man in lika mycket pengar var på ett gemensamt konto varifrån räkningarna dras. Båda ska ha tillgång till kontot, och det är ganska okomplicerat. Men man behöver fortfarande komma överens om exakt vad som ska ingå i det gemensamma.

Om det skiljer sig mycket i inkomst kan 50/50-modellen kännas orättvis. Ett annat sätt kan då vara att betala gemensamma kostnader i proportion till det man tjänar.

Räkna ut hur mycket pengar ni har tillsammans efter skatt varje månad. Varje persons inkomst är en procentuell del av den gemensamma.

Exempelvis: Den ena får ut 10 000 efter skatt, den andra 40 000. Tillsammans har man då 50 000 kronor. Den som får ut 10 000 kronor står för 20 procent av inkomsterna och betalar då 20 procent av utgifterna.

För dem som levt tillsammans länge kan ett gemensamt konto där alla inkomster pytsas in vara ett alternativ. Men här gäller det – återigen – att ha en samsyn kring vad man spenderar pengarna på.

– Här behöver man titta på helheten. Det kommer att bli frustrerande att gå och jämföra vad respektive person har köpt. Har någon en väldigt dyr hobby kan det vara bättre att gå efter en annan modell, säger Sharon Lavie.

Man kan ha ett gemensamt konto för utgifter, och kanske för gemensamt sparande, och sedan dela på det som blir över – som en egen ”månadspeng”.

En annan viktig aspekt av ekonomin i en parrelation är den juridi­ska, poängterar Sharon Lavie. Stora investeringar, som fastigheter som man också äger tillsammans, delas på hälften vid en eventuell separation – om inget annat har angetts i ett samboavtal, något hon rekommenderar att man skriver.

– Det här är viktigt att prata om. Skriv ned hur ni vill ha det om det skulle komma till en separation. Och kom ihåg att när man skriver på gemensamma lån är man båda ansvariga för lånet tills det är löst. Det gäller även om någon flyttar ut vid en separation eller om man säljer med förlust.

Om man flyttar ihop i en bostadsrätt eller villa som den ena äger sedan tidigare rekommenderar Sharon Lavie att dela upp de fasta kostnaderna på följande sätt:

– Jag skulle råda att inte betala någon annans amorteringar om man flyttar in i personens bostadsrätt. Då hjälper man den andre att betala av sina lån. Räntan är där­emot helt rimligt att man hjälper till att betala. Det kan man se som en hyra.

Löpande kostnader som vatten och el är också rimligt att dela på, men större renoveringar eller reparationer är det inte, anser Sharon Lavie, eftersom det är något som ökar värdet på bostaden. En värdeökning som endast den som äger bostaden får del av vid en försäljning.

Förhoppningsvis håller relationen, men Sharon Lavie rekommenderar ändå att man då och då sätter sig ner för att tala om ekonomin.

– Om det inte har skett några större förändringar i ekonomin kan en gång per år räcka. Då kan man dessutom passa på att titta över sådant som bidrar till hela hushållskassan, som försäkringar och elavtal.

Vet man att balansen i ekonomin kommer att förändras, exempelvis om den ena kommer att få en stor löneförhöjning eller att någon ­kommer att vara föräldraledig ­under en längre period – sitt ned och prata.

– Föräldraledighet påverkar eko­nomin både kortsiktigt och långsiktigt, eftersom det påverkar pensionen. Att dela upp kostnader procentuellt kanske inte längre är det mest rättvisa under den här ­perioden. Tänk långsiktigt.

Generellt är en bra regel att prata om ekonomin när man mår bra, och inte när konflikter blossar upp.

– Gör ekonomisnacket till en trevlig stund tillsammans. Tänk att ”nu ska vi förbättra situationen”, och att ni nu planerar för att göra något bättre.

Även om kärleken blomstrar och man känner tillförsikt inför framtiden är det ändå en god idé att gå igenom vad som händer om man mot förmodan skulle separera.

– Det är också viktigt att komma ihåg att man som sambor inte ärver varandra om någon skulle gå bort. Det är extra viktigt om man har barn tillsammans. Jag rekommenderar att skriva ett testamente. Där bör man ta hjälp av en jurist för att få allt rätt formulerat, och tydligt beskriva hur man vill att ägo­delarna fördelas.

1 Prata om och diskutera hur ni ser på pengar och ekonomi, för att få förståelse för både hur man själv och den andre fungerar.

2 Fundera på om ni vill dela lika på alla kostnader eller betala i proportion till vad varje individ tjänar. Räkna i så fall ut vad ni båda får ut tillsammans efter skatt, och hur många procent som varderas lön representerar av det totala. Dela sedan de totala, gemensamma kostnaderna proportionerligt.

3 Flyttar du in i din partners bostadsrätt eller villa? Diskutera hur ni ska dela på kostnaden. En fingervisning kan vara att inte betala större renoveringar eller amorteringar, men dela på räntekostnader och utgifter som vatten och el.

3 Diskutera inte ekonomi när ni är arga. Spar den diskussionen till ett bättre tillfälle.

4 Om någon har skulder som ­riskerar att gå till kronofogden: Var noga med att dokumentera vem som äger vad.

5 Planerar ni att skaffa barn? Prata igenom hur detta kommer att förändra ekonomin och om ni behöver förändra sättet att dela på de gemensamma kostnaderna.

6 Om ni inte är gifta, skriv ett samboavtal som formulerar vem som äger vad om det skulle bli konflikt vid en eventuell separation.

7 Skriv ett testamente. Detta är extra viktigt om ni är sambo och har barn. Ta hjälp av en jurist.

8 Om det mesta går bra – sitt ändå ned någon gång per år för att prata igenom ekonomin.

Källa: Gullvi Sandin, legitimerad psykolog och psykoterapeut, och Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.