Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Jens kände sig lurad när familjen skulle köpa ny lägenhet

Att köpa en bostad är för de flesta den största affär de gör i sitt liv. Det är ett avgörande beslut som i hög grad påverkar hur framtiden ser ut. Detta beslut ska ofta fattas i ett uppskruvat tempo där det knappast finns tid för eftertanke. Jens Engrund kände att allt inte gick rätt till och anmälde mäklaren.

Vilse på bostadsmarknaden

Del 1.

Att ge sig ut på bostadsmarknaden är inte enkelt, särskilt inte för den som är ovan. Prisnedgångar och uppgångar, lockpriser, fejkade bud och amorteringskrav bidrar till den ängslan som många känner, enligt forskare DN talat med. Och kan man lita på att mäklaren företräder både köpare och säljare?

För ungefär ett år sedan letade Jens Engrund och hans sambo efter en större lägenhet i Stockholm till sig och de två barnen. De hittade en fyra som i princip motsvarade vad de var ute efter.

Det fanns ett par hakar: månadsavgiften var lite hög och det var en del att fixa. Men till rätt pris var de beredda att köpa den.

Budgivningen gick ganska långsamt med höjningar i små steg. Säljaren ville uppenbarligen ha ut mer. Efter några dagar hörde mäklaren av sig och sade att säljaren nu var beredd att stänga affären vid rätt bud. Mäklaren frågade vad de kunde tänka sig att ge. Jens sade att han var beredd att höja budet rejält på ett villkor: att han och hans sambo fick skriva kontrakt omedelbart utan att den andra budgivaren kontaktades. I så fall skulle deras bud inte gälla längre.

Mäklaren hörde av sig igen efter en stund och sade att säljaren inte hade möjlighet att skriva kontrakt direkt utan först till kvällen.

– Efter 20 minuter kom ett sms om att min kraftiga höjning överträffats av ett bud som låg lite högre än det jag lagt. Det går ju inte att bevisa, men mäklaren måste ha använt mitt bud som hävstång, säger Jens.

Han menar att det är orimligt att den andra spekulanten plötsligt skulle höja budet med flera hundra tusen kronor för att hamna strax över hans eget bud – utan att känna till det budet.

– Om så skulle vara fallet så var vårt villkorade bud ogiltigt. Då skulle den spekulanten ha fått betala flera hundra tusen kronor i onödan.

Jens bad mäklaren om kontaktuppgifter till den andra spekulanten för att säkerställa att den personen var ok med sitt bud.

– I så fall skulle saken vara ur världen för oss. Men mäklaren ville inte lämna ut kontaktuppgifterna, säger Jens.

– Jag blev jäkligt förbannad, kände mig kränkt. Vi hade ju en överenskommelse, ett muntligt löfte, och upplevde det som ett svek. Mäklaren sade bara att det var en bra affär och att alla var nöjda, säger han.

– För oss var det en stor besvikelse. Man tar det extra hårt när man är en familj. Vi var klara med köpet. I våra tankar hade vi redan flyttat in. Vi har nu lärt oss att inte ta sådant personligt.

Jens Engrund anmälde mäklaren till Fastighetsmäklarinspektionen, FMI.

– Det var mitt sätt att skriva av mig saken. Jag har ju hört så många liknande historier från mina vänner om konstiga budgivningar, bortklickade samtal och affärer som förlorats i taxin på väg till kontraktskrivning, säger Jens.

Han är inte ensam om att anmäla mäklare för brister vid budgivning. Förra året lämnades 135 sådana anmälningar in till FMI. (Se artikeln intill.)

Fem anmälningar om budgivningar ledde 2017 till varningar. Här är två av fallen i korthet, läs om samtliga fall på dn.se:

1. Anmälaren uppger att dennes sons bud inte presenterades på den öppna budgivningen på internet och bifogar en skärmavbild som visar detta. Mäklaren hänvisar till att det första budet, som anmälarens son lagt, registrerades manuellt i mäklarsystemet och inte lades ut på internet. Men säljaren informerades och budgivaren fick en bekräftelse via sms och mejl. Budet fanns även med i anbudsförteckningen.

FMI anser att om mäklaren valt att presentera bud på internet så ska samtliga bud publiceras där. Mäklaren meddelas en varning.

2. Anmälarna hade missat en visning och fick veta att en ny visning skulle hållas efter mäklarens semester. De kunde dock få titta på huset från utsidan, vilket de gjorde. Budgivning hade startat på internet och de gjorde en intresseanmälan. Före visningen fick de besked om att två nya bud hade kommit in. Mäklaren informerade dem om att en budgivare skulle få köpa huset. Anmälarna lade då ett högre bud. Där­efter fick de veta att en tredje budgivare skulle få köpa huset. De höjde då sitt bud, men mäklaren tog inte emot det.

FMI skriver att mäklaren genom att inte ta emot och inte heller vidarebefordra bud till sin uppdragsgivare har åsidosatt sin omsorgsplikt och meddelas en varning. Även det faktum att anmälarnas två bud saknas i anbudsförteckningen föranleder FMI att meddela mäklaren en varning.

Jens har nu fått besked från FMI de inte kommer att ta upp hans anmälan. Han förstår regeln om att inget bud är bindande förrän kontrakt har skrivits.

– Men man känner sig ändå ganska maktlös när det är så mycket pengar det handlar om. ­

Han tycker att budgivningssituationen i en upptrissad bostadsmarknad i storstaden kan upplevas som extremt stressande. Livets kanske största affär avgörs via sms-kontakter. Och snabbt ska det gå.

– Man är på helspänn hela tiden och måste vara beredd på att kasta sig in i en taxi för kontraktskrivning. Det handlar om otroligt mycket pengar och det kommer sms-pling hela tiden med nya bud. Trots alla känslor ska man försöka fatta ett bra beslut, säger Jens.

Jens köpte sin första etta 2006 och har sedan dess bytt bostad flera gånger. Vid det första köpet var han ensamstående. Det gjorde att han kunde lägga mycket tid på visningar.

– På den tiden var tempot ännu mera uppskruvat. Visning på söndag. Budgivning måndag och tisdag. Kontraktsskrivning på onsdagen.

Han tycker att det har varit betydligt mer besvärligt att vara inne i bostadsköparsvängen som småbarnsfamilj. Bara en sådan sak som att få till lägenhetsvisningarna med barnen.

Jens Engrund tycker att det är viktigt man gör en noggrann genomgång av sin ekonomi och ställer in sig på förhand på hur man ska agera i olika situationer. Till exempel om budgivningen når den maxgräns som man bestämt sig för.

– Vi passerade den gränsen. Det är så lätt att känna att ”bara vi lägger 20 000 till så är lägenheten vår”. Min sambo var nog mer bromsande, medan jag var lite mer pådrivande, säger Jens.

Han berättar om hur exponerad man kan känns sig på olika sätt i en budgivning. Det blir en otrolig anspänning.

– Känslostämningarna pendlar mellan ångest, leda och att det bara är jobbigt.

Samtidigt kan han tycka att det kan vara lite roligt med budgivning också, bara det hela känns seriöst och mäklaren sköter sitt jobb på ett bra sätt.

– Jag gör ju affärer även i mitt arbete och har inget emot det.

Nu har Jens och hans familj flyttat in i en annan lägenhet.

– Vid den budgivningen var det en mycket mer öppen dialog. Vi sålde vår gamla lägenhet och köpte vår nya samma dag tack vare ett muntligt avtal.

De flesta de känner har köpt sin nya bostad innan de sålt sin gamla. När bostadsmarknaden dök bestämde sig Jens och hans sambo för att sälja först.

– Vi ville veta vad vi hade att röra oss med.

Jens Engrund har funderat en del över mäklarrollen i Sverige som en oberoende part mellan köpare och säljare.

– Jag tycker att det är bra att den här mäklarrollen finns, men jag ser olika på den utifrån om jag är köpare eller säljare. Som säljare tycker jag det är självklart att mäklaren utgår från mitt intresse. Som köpare vill jag att mäklaren ska stötta mig. Det är lätt att byta fot.

Mäklaren ska tydligt informera alla om hur budgivningen går till.

Mäklaren är skyldig att vidarebefordra alla bud till säljaren.

Mäklaren är skyldig att upprätta en förteckning över budgivningen där alla spekulanters namn och kontaktuppgifter finns med. Där ska också budets belopp, tidpunkten för budet och eventuella villkor anges.

Först när både säljare och köpare undertecknat köpekontrakt blir köpet bindande.

Säljaren bestämmer vem som får köpa och till vilket pris. Det behöver inte vara till den som bjudit högst.

Källa: Fastighetsmäklarinspektionen