Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Ny manlig näsa en lönsam affär i Iran

TEHERAN.Hundratusentals iranier har opererat sina näsor för att de ska se ut som Hollywoodidealet. 
Allt fler av dem är 
män. Magid Sharafati hoppas att han med sin nya näsa ökar sina chanser på äktenskapsmarknaden.

Magid Sharafati ser ut att ha krockat med en vägg, men han är glad och lycklig. Tejpen i ansiktet är en följd av att han för två veckor sedan gjorde om sin näsa. Närmare bestämt opererade han bort en del av vad han såg som sitt alltför framträdande luktorgan.

– Jag hade inget direkt fel på näsan, utan valde att göra om mig av estetiska skäl. Inte för att jag inte tyckte om mig själv, men jag ville se bättre ut, säger 31-årige Magid Sharafati.

Han är en av hundratusentals iranska män och kvinnor, mestadels i unga åldrar, som är missnöjda med att Gud har placerat någonting allt för stort, långt eller krokigt mitt i deras ansikten. Näs-operationer har blivit ett mode som har fastnat för gott i Iran.

För kvinnornas del kan trenden förklaras med den strikta 
islamiska klädkoden, som syftar till att dölja det feminina könets kroppsformer. Ansiktet, det enda på kvinnan som är tillåtet att blotta och beskåda hamnar i fokus med en nästan heltäckande hijab. Det kan därför se ut som om iranskorna är mer besatta av sina ansikten än sina västliga medsystrar.

Men nu har också männen hakat på, och i Teherans gatuvimmel syns lika ofta nästejpade män som kvinnor.

Det som möjliggör att näsoperationer är en relativt fredad zon beror förmodligen på att den islamiska republikens grundare ayatolla Ruholla Khomeini en gång gav sin välsignelse till inte bara skönhets-operationer, utan även till så radikala ingrepp som könsbyten.

Men iranska män är inte underkastade några motsvarande klädkoder som gör att allting fokuseras på ansiktet – och ändå har näs-operationer blivit allt vanligare bland män. Några av dem möter jag på Muhamed Ismaeil Hadizadehs klinik. På doktorns visitkort står Facial Plastic Surgeon. Sant eller inte: De flesta i väntrummet framhåller något fel i andnings-vägarna som skäl till att plastik-operera sig.

– Jag hade en avvikelse i min näsa, hade svårt att andas, jag sov allt sämre på nätterna, och jag beslöt mig för att komma till kliniken. Operationen som jag gick igenom för fem dagar sedan gjorde inte ont, jag var nedsövd, säger Rezah Azizolla, som kommit till kliniken för efterkontroll.

Även Vahid Nazari anför andningsproblem som skäl för ingreppet:

– Jag kunde aldrig tro att det skulle vara så enkelt att operera sig, och två veckor efteråt känns allt bra. Några av mina vänner hade stora problem och fick ont efteråt, så jag var lite orolig.

Men Magid Sharafati medger utan omsvep att han ändrat sitt utseende av rent estetiska skäl, alltså fåfänga. Han är ogift och räknar med att det nya utseendet ska förbättra hans chanser på äktenskapsmarknaden.

– Min näsa var för stor och lite för lång, den liksom pekade framåt, särskilt när jag log eller skrattade. Jag ville inte ha något radikalt ingrepp. Men minst trettio av mina vänner har opererat sig så det kändes inte konstigt. Jag har inte fått någon negativ reaktion, och jag är lycklig med hur jag ser ut.

Doktor Hadizadeh ler belåtet:

– Om ett år kommer ingen att kunna se att han har opererats.

Hadizadeh öppnade sin klinik för sex år sedan, och har sedan dess opererat 2 100 näsor och and-ra kroppsdelar. Han är en av de uppskattningsvis 1 600 läkare i Iran som ägnar sig åt olika former av plastikkirurgi. Han konstaterar att Iran är världsledande inom disciplinen, särskilt när det gäller näsor. De flesta patienterna är iranier, men mängder av européer och nordamerikaner reser ända hit för att designa om utseendet på sina näsor. I Teheran kan man få ”kranen” fixad för under 2 000 dollar (12 000 kronor), medan det i väst kostar minst det dubbla. För de flesta iranier är detta mycket dyrt, med tanke på att många inte kommer upp i en sådan inkomst på ett år.

– Men utlänningarna kommer inte till Iran bara för att det är billigare här, utan för att vi är bra på det vi gör, säger Hadizadeh.

För den som rör sig i de centrala delarna av 15-miljonersstaden Teheran – och är medveten om fenomenet näsjobb – verkar det som om var och varannan yngre iranska eller iranier har ändrat sin näsa. De ståtliga persiska örnnäsornas tidevarv verkar vara förbi. I gatubilden är det i stället vanligt med nyopererade näsor. Eftersom näsoperationer har blivit en sådan statussymbol förekommer att även de som inte har haft råd att operera sig går omkring med en tejpad näsa.

Den karaktäristiska, diminutiva ”typnäsan” tycks vara stöpt i en och samma Barbie- eller Hollywood-form. Det naturliga har ersatts av ett plastigt dockutseende, kan man läsa på iranska bloggar.

Utvecklingen har fått en amerikansk tidning att, bara halvt på skämt, döpa Teheran till ”The Nose Job Capital of the World”.

Att många ledande mullor inte är roade av denna estetik tar ingen särskilt allvarligt. Nyligen kom Irans riksåklagare Ghorban-Ali Dorri Najafabadi med ett skarpt utfall mot ”invasionen av Barbie, Batman, Spider-Man och Harry Potter och okontrollerad import av cd med filmer och videospel” och krävde att landets unga skyddas mot detta anglo-amerikanska kulturinflytande. Han krävde åtgärder för att säkra landets ”islamiska kultur och revolutionära värden”.

När det gäller skönhetsoperationer menar doktor Hadizadeh att han i första hand måste gå efter kundernas önskningar och smak, ofta präglade av västliga filmer och tv-såpor. Detta trots det rådande förbudet mot privatinnehav av parabolantenner.

– Det handlar mycket om den kroppsliga självbilden som formas från puberteten och framåt. Det kan finnas många skäl att ogilla sitt yttre, särskilt om det avviker från Hollywoodidealen. Till det kommer det modebaserade grupptrycket, ”alla andra har opererat sig”.

Hur många iranier har då opererat sig? Enligt Hadizadeh finns ingen officiell statistik, men han bedömer att 20–25 procent bland de yngre i det medelklasspräglade, trendiga norra Teheran har gjort det. Enligt en uppgift opererar varje år drygt 60 000 iranier sina näsor. Doktorn säger sig vara restriktiv, och har etiska gränser för vad han går med på att göra.

– Jag är mycket försiktig, särskilt när det gäller män. Om det bara är en liten missprydnad, då kan jag till och med avvisa patienten. Samma sak om det handlar om att han vill föryngra sig. Mitt ideal är ”less is more”, att göra ingrepp som inte märks så mycket.

Samtidigt medger Hadizadeh att han inte är omöjlig. En gång, berättar han, kom en ung kvinna som hade en liten, med lätt böjd näsa, och ville operera sig. Han sade nej.

– Då hotade hon med att gå till en annan kirurg. Och då gick jag med på att göra om hennes näsa. Hon behövde tydligen en ändring i sitt liv. Över huvud taget tror jag att kanske upp till 80 procent av patienterna har något livsproblem.

Den typiska åldern för näsjobb är mellan 19 och 25 för kvinnor, och för män något högre. Någon formell åldersgräns för att operera finns inte. Men Hadizadeh gör ogärna ingrepp på någon som är under 18.

– Den yngsta patient jag har haft var 16 år, och hennes skäl var att hon var deprimerad och inte skötte sina studier. Hennes föräldrar hade konsulterat en psykolog, och vi gjorde ett litet ingrepp. Hon mådde bra efter det.

I receptionen väntar Vida Dehgaen, en ung kvinna, på att undersökas. Hon har en till synes ”perfekt” – rak och ganska liten – näsa. Jag kan inte låta bli att fråga varför hon har bestämt sig för att operera sin näsa.

– Jag vill bli vackrare. Min bror har redan gjort det, så jag tänkte att jag också skulle det.

Michael Winiarski

michael.winiarski@dn.se

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.