Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Ortorektiker besatta av kost och träning

De upplevs som karaktärsfasta personer med kontroll över mat och träning. De ser sunda och starka ut. Men bakom fasaden gömmer sig ätstörningen ortorexi - besatthet vid att äta nyttigt och att träna för att hålla kroppen i form.

En person med ortorexi är fixerad vid mat och vikt. Precis som personer med anorexi eller bulimi. Skillnaden är att det är kvaliteten på maten som är avgörande, inte mängden. Ortorektiker väljer systematiskt bort livsmedel som de anser är onyttiga. Många tränar varje dag, ibland flera gånger om dagen, för att hålla kroppen i form. Träningen blir ett redskap för att kontrollera vikten, på samma sätt som en bulimiker kräks.

Om de någon gång äter godis eller något annat onyttigt kompenserar de det med ytterligare ett par timmar på löpbandet, i simbassängen eller på en långpromenad.

- De får ofta bekräftelse på sin sunda livsstil av vänner och arbetskamrater och är förebilder på gymmet. Men inuti mår de dåligt. Om de inte lyckas äta perfekt eller träna som de tänkt sig får de ångest, säger Yvonne Lin på Y-lab - ett hälsolabb som hjälper personer med ortorexi.

Ortorexin är baksidan på dagens hälsotrend och har en bra grogrund i den.

De senaste åren har bokhandlarna översvämmats av böcker om hälsosam mat och fettförbränning. Tidningar är fulla av kostråd och bantningstips. På teve kämpar personer med att äta hälsosamt och röra på sig. Till och med Mc Donald´s erbjuder numera minimorötter som alternativ till pommes frites.

- Jag tror absolut att de attityder och föreställningar som finns i samhället om hur man ska leva för att vara hälsosam underbygger ortorexi, säger Claes Norring, föreståndare för Nationellt kunskapscentrum för ätstörningar.

Termen ortorexi betyder renlärig eller nyttighetsfundamentalist och myntades i USA i mitten av 1990-talet. Men det finns ingen medicinsk diagnos som kallas så, utan de som uppvisar dessa symtom placeras i gruppen "ätstörning utan närmare specifikation", det vill säga bland de varierande ätstörningar som inte definieras som anorexia nervosa eller bulimia nervosa.

Det finns ingen statistik över hur vanligt det är att personer drabbas av ortorexi, men många läkare, psykologer och dietister är överens om att det blivit vanligare de senaste åren.

- Fler och fler av dem som hör av sig till oss är besatta av att äta nyttigt och tränar extremt mycket, säger Madeleine Mesterton, ordförande i Riksföreningen anorexi/ bulimi-kontakt, en stödförening för personer med ätstörningar och deras anhöriga.

Claes Norring tror att det är många som rör sig i en gråzon.

- De har problem med kost och träning, men skulle inte få en ät-störningsdiagnos, säger han.

Hur vet man då när det gått för långt

- När tankarna på att äta nyttigt och att träna går ut över vardagen. När man prioriterar träningen framför vännerna och när man väljer att inte gå på personalfesten för att man inte vet säkert vad det kommer att serveras för mat, säger Yvonne Lin.

Men kan man verkligen bli sjuk av att äta nyttigt

- Ja, om man konsekvent väljer bort vissa livsmedel blir helheten osund och kroppen får för lite näring och energi, säger Gisela van der Ster, dietist på en klinik för ätstörningar i Uppsala.

Hon poängterar att "nyttigt" innebär att ortorektikern satt ihop sina egna sanningar om vad som är hälsosamt att äta utan att fundera över helheten. Ofta är det ett hopkok av kostråd från tidningarna.

- Till slut får kroppen brist på en rad viktiga ämnen. Den reagerar med symtom som yrsel, frusenhet, irritation, sömnlöshet, magsmärtor, hudförändringar, håravfall och depression, säger Gisela van der Ster.

Hon rekommenderar personer som har dessa problem att söka hjälp.

- Man behöver hjälp att börja äta allsidigt och dra ner på träningen. Nästan ingen klarar det på egen hand.

ÅSA BOLMSTEDT

På torsdag:

Sporten fyller tomrummet efter gårdagens religiösa extas.

+ Kroppen får brist på näring och energi

Ortorexi betyder renlärighet eller nyttighetsfundamentalism.

Begreppet myntades i USA i slutet av 1990-talet. Ortorexi finns dock inte som medicinsk diagnos, utan ortorektiker får diagnosen "ätstörning utan närmare specifikation", som är den största gruppen av ätstörningar. Man kan bli sjuk av att välja bort "onyttiga" livsmedel.

Om man konsekvent inte äter fett till exempel blir helheten osund och kroppen får brist på näring och energi. Den talar om det genom en rad symtom som yrsel, frusenhet, irritation, sömnlöshet, magsmärtor, håravfall och depression.

En del experter menar att ortorexi inte är någon "ny" störning, utan en variant av anorexi, lik den form som ibland brukar kallas "anorexi light" och som innebär en tvångsmässig fixering vid vikt och kalorier utan den dramatiska avmagring som brukar bli följden av anorexi.

Ett tvångsmässigt "nyttighetsätande" kan vara svårt för omgivningen att upptäcka, eftersom många i dag strävar efter att äta så sunt och fettsnålt som möjligt.

Här kan du söka hjälp:

+ På www.nat.se listas behandlingsenheter för ätstörningar.

+ Riksföreningen anorexi/bulimi- kontakt: www.abkontakt.nu, info@abkontakt.se, 08-20 72 14.

+ Anonyma matmissbrukare, OA, 08-618 79 10.

+ Y-lab:www.ylab.com, info@ylab.com, 08-34 27 00.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.