Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Svårt fånga förälskelsens väsen

Vad är det som gör att vi blir förälskade i en viss person? Vi blir lättare kära när vi är i en ”uppjagad” situation, enligt forskare. Men att luktsinnet skulle spela stor roll är långt ifrån bevisat.

Vårkänslor

Del 2.

Vad är det egentligen som gör att vi blir förälskade, och vad är det som händer i kroppen? Insidan har intervjuat forskare och träffat förälskade par. Den första artikeln var införd 28/2.

Går det att styra vem man blir kär i? DN har försökt ta reda på om det är gener, personlighetsdrag eller rentav psykologi som styr varför vi blir så där fånigt förälskade i vissa personer.

Vilka mekanismer som styr vid valet av partner finns det en rad olika teorier kring. En förälskelse kan uppkomma mellan två personer när det uppstår någon form av igenkänning, enligt legitimerade psykologen och föreläsaren Anette Utterbäck.

– Vi är som magneter. Det kan handla om sådant som vi medvetet dras till men som vi egentligen inte vill ha. De personer som vi blir förälskade i stämmer ofta inte med vad vi hade förväntat oss, säger hon.

Vilket stadium i livet den förälskade befinner sig i är avgörande för vem en person faller för, menar hon. Tonåringar som söker sin identitet kan välja en partner som kan besvara frågan ”Vem är jag?”. Personer med mer livserfarenhet där­emot, har kapacitet att se den andra personens sanna sidor tidigare. Hon säger att vi under förälskelse­fasen är lite blinda, vi visar bara upp de bästa sidorna och lurar därmed varandra.

– I en mognare fas i livet kan vi hoppa över förälskelsen och börja älska en person direkt, där finns kapacitet att se den andra. En förälskelse kan vara fylld av illusioner, där du ser din egen idé.

Anette Utterbäck säger att en person som är lugn och harmonisk och som söker en likasinnad också oftast hittar någon som är likadan. Men om man har motsättningar inom sig kan det ibland gå snett.

– Om du egentligen söker någon som ska ”rädda dig” så kommer det aldrig att fungera. När du är förälskad får du en person som speglar var du själv är någonstans, säger Anette Utterbäck.

De amerikanska forskarna Arthur och Elaine Aron har utvecklat en metod som får personer att komma närmare varandra genom att besvara 36 frågor. Metoden har blivit omskriven för att kunna användas för att få personer att bli kära i varandra. Exempel på frågor är: Skulle du vilja vara berömd? Finns det något du länge har drömt om att göra? När grät du senast inför någon annan?

Frågorna är utformade på ett sätt som gör att personerna gradvis kommer närmare varandra och successivt delar med sig av allt mer personliga saker. När frågorna togs fram så användes redan existerande forskning kring vad som för personer närmare varandra, förklarar Arthur Aron när DN får tag i honom på telefon. Ett exempel är att få personerna att hitta gemensamma nämnare. Ett annat att få personerna att hitta något de uppskattar hos varandra.

– En viktig faktor för att komma nära någon är att känna att den andra personen gillar dig. En fråga lyder exempelvis: ”Säg något som du har upptäckt att du tycker om hos din partner”. Vi har ingen fråga som lyder ”säg något du inte gillar”, säger Arthur Aron.

Personer som befinner sig i en utsatt eller uppjagad situation kommer ha lättare att bli kära i någon som dyker upp just då, förutsatt att personen är av rätt kön, ålder eller uppfattas som relativt attraktiv, förklarar han. Att visa uppskattning verkar också fungera bra.

– Två saker som verkligen sticker ut är att personen är någorlunda attraktiv fysiskt och personlighetsmässigt i dina ögon, och att personen gör något som indikerar att den gillar dig. Det kan vara till exempel att personen ler mot dig, eller sätter sig bredvid dig i klassrummet.

Andra studier antyder att mer fysiologiska faktorer spelar in. Studier har gjorts på ansiktsdrag, där det har framkommit att symmetriska ansikten anses vara attraktiva, likaså specifika ansiktsdrag, som ”kvinnliga” eller ”manliga” drag.

Forskare vid University of Texas har kommit fram till att män föredrar en kvinnas doft när hon är som mest fertil medan forskare vid Pace University funnit att kvinnliga röster också upplevs som mest tilltalande vid samma tidpunkt. Den brittiske psykologen Geoffrey F ­Miller drar i stället en koppling mellan sexuell framgång och att vara verbal och smart.

På 1950-talet myntades uttrycket feromoner. Detta kemiska ämne finns hos många däggdjur och används för att den ena parten ska kunna sända ut ett slags doftsignaler till en annan individ av samma art. Det pågår diskussioner kring mänskliga feromoner och vilken funktion de eventuellt fyller.

Under 1990-talet gjordes det så kallade tröjtestet, som visade att heterosexuella kvinnor som luktade på svettiga t-tröjor främst attraherades av den doft som tillhörde män som hade ett immunsystem så olikt deras eget som möjligt. Den schweiziske forskaren Claus Wedekind, som ledde studien, förklarade detta med att det gav en så varierad uppsättning gener som möjligt. Detta skulle hjälpa avkomman att minska risken för sjukdomar. Andra liknande studier har dock visat det motsatta. Martha McClintocks forskargrupp vid University of Chicago till exempel, visade i stället att kvinnorna föredrog dofter från män med ett immunsystem som liknade deras eget.

År 2010 gav en av de mest framstående luktsinnesforskarna i världen – Richard L. Doty – ut boken ”The great pheromone myth” där han ifrågasatte rollen som kemiska ämnen spelar vid mänskligt beteende. Och fler forskare har ifrågasatt feromonernas roll vid förälskelser. Maria Larsson, som leder studien ”Vårt unika doftsinne” vid Stockholms universitet, säger att studierna kring mänskliga feromoner inte visar på så tydliga effekter som många skulle önska. Hon säger att det inte går att dra några direkta slutsatser från de studier som gjorts då det inte är tydligt vilka ämnen eller molekyler som eftersöks.

– Det finns ingen som helst konsensus i studier kring kemisk kommunikation mellan människor och mänskliga feromoner, säger hon.

Dessutom har inte människor samma nervledningsförmåga som djuren, som har nervceller som ska ta hand om just feromonerna, menar Maria Larsson. Men helt avfärda teorin kring attraktion kopplad till dofter vill hon inte göra.

– Det behöver inte betyda att vi inte kan påverkas av eventuella feromonliknande substanser. Det kan finnas mottagare för det här bland de vanliga luktcellerna i näsan. Men jag skulle säga att det är oklart vilken roll doften har när det gäller val av partner. Med säkerhet går det att säga att val av partner är en process som involverar i princip alla våra sinnen.

Sapfo från den grekiska ön Lesbos, som brukar sägas vara den första kända kvinnliga poeten, ­föddes mellan 630 och 612 f Kr. Hennes dikter kretsade mycket kring förälskelse och kärlek. Ett exempel:

Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,

stockar sig rösten;

tungans makt är bruten och under huden

löper elden genast i fina flammor;

ögats blick blir skymd och det susar plötsligt

för mina öron.

Svetten rinner ned och en ristning griper

all min arma kropp. Jag blir mera färglöst

blek än ängens strå. Och det tycks som vore

döden mig nära.

(Svensk översättning av Emil Zilliacus.)

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.