Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Var nära så mycket det går”

Föräldrar i Sverige är medvetna om hur viktigt det är med närhet till barnet så tidigt som möjligt. Nu tittar forskare på hur tidig närkontakt kan påverka barnets utveckling.
Den första tiden Del 3 Sverige ligger långt fram när det gäller omhändertagande av nyfödda och för tidigt födda barn. Den här serien handlar om be­tydelsen av närhet mellan föräldrar och barn den första tiden i livet.

I Sverige finns det mer än fem miljoner föräldrar. Många av dem har visat sig vara beredda att lägga ned stora resurser och mycket tid på att ta hand om och stimulera sina barn i hopp om att de ska bli så lyckliga och välfungerande individer som möjligt.

Hur de ska göra för att lyckas med det var ämnet för symposiet ”Neurobiology of parenting” som hölls vid Svenska läkaresällskapet nyligen. En av initiativtagarna var Wibke Jonas som är barnmorska och ligger bakom flera forskningsstudier om amningens betydelse.

En stor del av de nyaste rönen om samspelet mellan barn och föräldrar handlar om föräldrarnas egen tidiga barndom. Det vi själva har varit med om påverkar vår lyhördhet och förmåga att ta hand om våra egna barn senare i livet, menar Wibke Jonas.

– Det vi själva har varit utsatta för ger vi vidare till nästa generation, säger hon.

Det finns djurförsök som visar att råttungar som har mammor som slickar på och pysslar med dem när de är små, blir omsorgsfulla råttor när de senare i livet själva blir föräldrar. Det är kanske inte så konstigt eftersom de ärver mammans gener.

Därför blev forskarna mer förvånade när de lät de pyssliga råttmammorna ta hand om ungarna till andra mammor som inte var lika omsorgsfulla med sina små. Då kunde de konstatera att även dessa ungar blev ompysslande råttmammor när de fick egna ungar – och att deras ungar i sin tur blev likadana.

De tålde också mer stress än de som inte hade blivit lika omhuldade, även på längre sikt. Det visade sig att de hade fått mer av en viss sorts receptorer i hjärnan som tog upp stresshormoner som cirkulerade i kroppen.

Forskarna som stod bakom försöken med råttmammorna har kunnat visa att människobarn som får mycket kontakt med mamman visar mindre stress och har ett lugnare temperament.

– Det finns nu en del studier som visar att barn som får mycket hudkontakt i samband med förlossningen har en bättre känslomässig självreglering ett år senare, säger Wibke Jonas.

Hon själv har gjort en studie som visade att barn som ammades när de var tre månader gamla var lugnare och lättare att trösta vid 18 månaders ålder. Deras mammor var också mer lyhörda för barnets signaler.

De som inte kan, vill eller får amma kan kompensera genom att göra and­ra saker, till exempel ha en utökad hud-mot-hudkontakt med barnet.

– Amning är en pusselbit som har en positiv effekt. Men den är inte den enda. Lyhördhet är också viktigt, att du svarar när ditt barn gråter, att du är där som vuxen och förklarar när barnet inte förstår världen. Det är det som vi kallar för ”maternal sensitivity” och som är så betydelsefullt.

Om man lägger ihop många olika effekter så kan det bli många bäckar små som får stort inflytande på barnets kognition och intelligens, enligt Wibke Jonas.

Sång sägs vara bra?

– Ja, det verkar som om det skulle vara bra att föräldrarna sjunger för barnet när det ligger hud mot hud. Man tror att sången gör att hormonet oxytocin frisätts precis som vid amning. Det finns även försök som tyder på att sång har en inverkan på barnets senare språkutveckling.

Wibke Jonas har själv en tioårig son som har speciella behov, berättar hon.

– Då spelar alla faktorer som är viktiga för barn en ännu större roll. Det är viktigt att förskolan är bra och att det finns lyhörd personal som ser och stimulerar barnet med en tydlig pedagogik. Det är också extra viktigt att miljön inte är för stressig.

Många inbjudna forskare uttryckte på symposiet sin beundran för att Sverige ligger i frontlinjen, inte minst när det kommer till pappans engagemang.

Den kanadensiska hjärnforskaren Katherine Cost berättade om när hon skulle föda sin son i USA. Hon gav läkarna noggranna instruktioner om att de skulle lägga barnet på hennes mage direkt efter förlossningen för att det snabbare skulle hitta till bröstet.

I USA är det inte som i Sverige rutin att göra så. Trots att man i dag tror att den första hudkontakten är viktig för många saker, som anknytningen och barnets rörelsekoordination mot bröstet.

– Jag tror att man undviker det i USA av rädsla för att göra ”fel” och därför bli stämd. Läkaren vill undersöka barnet först för att försäkra sig om att allt är som det ska, säger Katherine Cost.

Hon såg också till att pappan fick vara med för att han skulle kunna involvera sig så tidigt som möjligt.

– Problemet är att föräldrar i USA inte är lika välinformerade och inte pratar om det här i lika stor utsträckning som ni gör i Sverige, säger Katherine Cost.

Nim Tottenham, som är neuro­forskare vid Columbiauniversitetet i New York, pratade om att en av anledningarna till att männi­skans hjärna är så utvecklad är att vi tar hand om våra ungar så länge. Föräldrar avlastar helt enkelt sina barns hjärnor så att dessa ska kunna utvecklas i en långsam takt.

Nim Tottenham tror att det kan vara en orsak till att ångesten vid separation från föräldrarna minskar ju äldre barnet blir.

De barn som upplever tidiga föräldraomsorger får en bättre reglering av samspelet mellan vissa delar av hjärnan senare i livet. Det gör att de får en bättre känslomässig mognad och blir bättre på att ta hand om sina egna barn så småningom, enligt Nim Tottenham.

Tidig stress hos barnet kan påverka utvecklingen av de här områdena i hjärnan på ett negativt sätt, menar hon.

Vad är viktigt att tänka på för en nybliven förälder?

– Närhet till barnet så mycket som det bara är möjligt, säger barnmorskan Wibke Jonas. Hud-mot-hudkontakt skulle jag verkligen rekommendera. Sedan skulle jag absolut föreslå amning. Men jag skulle aldrig säga att någon måste amma. Det är en viss skillnad.

Alla som vill amma ska kunna kräva att få den information och hjälp som de vill ha och behöver från mödravården, BB och BVC, enligt Wibke Jonas. Det finns en hel del hjälp att få, menar hon.

– Bara att öka hud-mot-hudkontakten mellan mamma och barn har visat sig vara effektivt för att få i gång amningen även när barnet är några månader gammalt. Det kan göra att barnet börjar söka sig till bröstet även om det tidigare inte har ammats, säger Wibke Jonas.

Stöd och råd om amning ges också av den ideella organisationen Amningshjälpen. Läs mer på www.amningshjalpen.se

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.