Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Vi träffar unga varje vecka som vill ha hjälp”

Nästan alla tolvåringar har någon gång mött porr på nätet. I en ny bok får föräldrar och andra vuxna handfasta råd och tips om hur de kan närma sig det känsliga ämnet.

En ny bok ”Visuell drog – om barn, unga och nätporr” tar upp vad som händer i hjärnan när vi konsumerar pornografi. Men fokus ligger på hur vuxna kan prata med unga om porrens påverkan på hälsa, attityder och relationer – utan att komma med pekpinnar.

Bokens författare, Ulrica Stigberg och Maria Ahlin, ägnade mycket tid åt att träffa barn och unga som konsumerar porr på nätet. De har också gått igenom forskningen på området och intervjuat forskare, psykologer samt poliser.

– Föräldrar, lärare eller ledare i en förening måste lägga sin eventuella förfäran inför porren åt sidan och undvika att skuldbelägga barn som tittat på porrfilm, säger Ulrica Stigberg och Maria Ahlin.

Det som för bara några år sedan betraktades som hårdporr är mainstream i dag, och tillhör många gånger det ”snällare” på marknaden, säger de.

– Pornografin ser ofta helt annorlunda ut än för bara tio år sedan, och den har också blivit mer lättillgänglig. Dagens nätpornografi innehåller både fysisk och verbal aggression i stor utsträckning, berättar Maria Ahlin.

Hon är generalsekreterare i ungdomsorganisationen Freethem, som arbetar förebyggande mot alla former av människohandel. Genom det har hon alltmer kommit i kontakt med pornografins skuggsida.

– I nio av tio porrfilmer förekommer olika former av fysisk aggression. Det handlar om stryptag, att någon blir dragen i håret, slagen med handflatan och liknande. I hälften av filmerna förekommer verbal aggression med främst kränkande ord, säger Maria Ahlin.

Hon och Ulrica Stigberg har märkt är att många barns och ungdomars första kontakt med pornografi tycks ske på skolans datorer eller läsplattor. De hoppas att lärare och rektorer ska få mer kunskap om det som sker inom skolans fyra väggar.

– Många av de unga som kommer i kontakt med porren har ingen vuxen att prata om sina upplevelser med. Vi har märkt att de vill berätta om sina upplevelser av porr, då måste vuxenvärlden ha redskap att möta dem på ett bra sätt, säger Ulrica Stigberg.

Hon arbetar en dag i veckan som präst med inriktning på samtal i Fryshuset i Stockholm och ägnar resten av tiden åt föreläsningar och författande.

Både Ulrica och Maria betonar att deras nya bok inte ska ses som ett inlägg i någon moraldebatt. I stället vill de hjälpa vuxna att prata med unga om porr och porrkonsumtion.

I boken berättar flera ungdomar om sina egna erfarenheter av porno­grafi och nätporr. Elin, i dag 19 år, säger att killarna i klassen började titta på porr på nätet. Först hittade de stillbilder och sedan jublade när de fick tag på en film med rörliga bilder.

Snart var porren en del av Elins vardag. Under några år blev hon och hennes tjejkompisar kallade ”hora” nästan varje dag. Hon säger att killarna började betrakta dem som sin egendom. De skapade en poänglek där de fick poäng beroende på vilken kroppsdel de lyckades ta på hos tjejerna: fem poäng för brösten, tio för rumpan… till slut blev leken så normaliserad att ingen längre reagerade.

Ibland när Elin gick förbi killarna i klassen pekade de på henne och ropade ”Sug min kuk!” De upprepade fysiska och verbala påhoppen påverkar än i dag hennes syn på killar och på hur en kvinna ”ska” bete sig under ett samlag.

– Det här är ingen unik berättelse, säger Ulrica Stigberg. Ungdomars porrkonsumtion kan påverka både pojkar och flickor – även de som själva inte tar del av nätporren.

I hennes och Maria Ahlins nya bok pratar Lars Olson, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm, om pornografi­beroende.

– När det gäller spelberoende har forskarna visat att det uppstår frisättning av dopamin och förändringar i hjärnan på samma sätt som vid drogberoende. Spelberoende handlar om att belöningssystemet har kidnappats och det kan överföras till sexberoende och överdriven konsumtion av porr, säger Maria Ahlin.

I boken beskriver Erik sina svårigheter att ge upp sin omfattande porrkonsumtion, och om hur han till slut vågade be sina föräldrar om hjälp. Det krävdes stort mod för att klämma fram att han så ofta tittade på porr.

Erik berättade för föräldrarna att han försökt sluta, men inte lyckats och hur instängd han kände sig. Föräldrarna lyssnade, men det viktigaste var att de inte sedan kom med några anklagelser eller fördömanden. Han förstod att de stod på hans sida och ville hjälpa honom att må bättre.

– Det är aldrig barnens eller ungdomarnas ”fel” att de möter porr. Vi träffar unga varje vecka som vill ha hjälp – men inte av fördömande och moraliserande vuxna, säger Ulrica Stigberg och Maria Ahlin.

Boken ”Visuell drog – om barn, unga och näthandel” ges ut av Kalla Kulor förlag.

1. För många kan det vara svårt att ta första steget och våga tala med barn och ungdomar om sex, samlevnad och porr. Men erfarenheten är att unga verkligen vill samtala.

2. Man kan börja med frågor som: Har barnen pratat om, eller mött, porr i skolan? Har de kompisar som tittar? Att visa att man som förälder är insatt i den verklighet som barn och unga lever i kan underlätta för barnen att berätta om egna erfarenheter.

3. Räkna med att en tolvåring mött pornografi och att du som förälder/lärare därför kan prata en hel del om detta.

4. Att aldrig skuldbelägga ett barn som berättar att det sett på porr är A och O. Det skapar skamkänslor och försvårar fortsatt samtal.

5. Undvik att komma med moralpredikningar om hur illa det är att se på porr. Fastna inte i vad som är rätt och fel.

6. Använd fakta om vad som händer i hjärnan om man ser på mycket porr, om hur porr kan påverka attityderna till sex, framtida relationer till det motsatta eller egna könet.

7. Erkänn att det även som vuxen kan vara svårt att tala om ett ämne som pornografi.

8. Var nyfiken på barnets värld. Ställ frågor och samtala om det som sker i skolan och på rasterna. Var också nyfiken på det som händer på nätet – låt barnen och ungdomarna bli lärare och väg­visare.

Källa: Ulrica Stigberg och Maria Ahlin

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.